Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

Title: The transformation of news - an exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily press. Author: Annika Arnell and Sofia Amanuel Tutor: Lowe Hedman Purpose: This explorative thesis attempts to study if new ways of news production and distribution created by recent digitalization processes and technical development has different impacts and effects when the same news events is published in the same daily newspaper in a digital as compared to an analog platform. Method/Material: The method used is an explorative qualitative content analysis. The articles are divided into three levels: main news, middle-sized news and notes. The material consists of 40 news articles from two Swedish daily newspapers, with a divide of 20 news articles per newspaper. Main results: This study demonstrates that there are differences in how a news article is formed in a digital as compared to an analog platform. The differences show that main news events are presented in the exact same way on both platforms. The smaller notes show vast differences in all categories and are often fuller on the digital platform, leaving information such as context and previous events out in the printed newspaper. The middle-sized news shows both similarities and differences. But the results are to varying to make any conclusive statement. Number of pages: 76 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of information science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: digitalization, information technology, convergence, media logic, news schemata, news, daily newspaper, journalism, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet.

Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid. Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning. De mest populära ämnena är närbesläktade och återkommer under åren, hos de båda redaktionerna. Samtidigt har de inte under något av de undersökta åren samma huvudfokus samtidigt. De populäraste ämnena utgörs av Psykologi och psykisk ohälsa, Kultur, filosofi, religion och andlighet, Barn, Hälsa och sjukvård samt Samliv och relationer. Den kvalitativa textanalysen visar också att en stor del av samtidens diskurs syns i de analyserade texterna.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen. Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer. Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster. Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen. Undersökningsmaterialet sträcker sig därför från det första numret i båda tidningarna 1991 till mitten på september, samma år. Undersökningen problematiserades genom det faktum att Svenska Dagbladet utgavs varje dag, medan Lärarnas Tidning utkom endast en gång i veckan. En kvalitativ analysmetod av innehållet i debatten blev därför det bästa tillvägagångssättet att genomföra undersökningsarbetet på. Undersökningens resultat betraktas utifrån ett antal teorier, beskrivna i forskningsläget. Den kvantitativa delen i undersökningen studeras enligt teorin om den offentliga debattens böljegång, av Maria Folcke-Fichtelius. Medieprofessorn Maxwell McCombs teori om hur dagordningen uppstår och vidhålls av media är tongivande för hur jag försökt att tolka undersökningsmaterialet. Resultatet av undersökningen är att en kraftig opinion mot reformen framfördes i de båda tidningarna. Trots det starka motståndet som syntes särskilt i Svenska Dagbladet, fick socialdemokraterna tillräckligt med partipolitiskt stöd från centerpartiet och vänsterpartiet för att kunna genomföra reformen. Lärarnas Tidnings bild av reformen var heller aldrig lika ensidigt skeptisk mot förslaget. De var ju trots allt ett av de fackförbund som hade jobbat hårt för att få till ett treårigt gymnasium för alla elever. Svenska Dagbladet visade istället på en mer enad front emot reformen, både i ledarartiklarna och i de debattartiklar som publicerades i tidningen. Särskilt ansåg de att reformen skulle försämra för de mer studiemotiverade eleverna på teoretiska program. Detta medan vinsten för de yrkesinriktade eleverna ansågs vara försumlig. Detta var troligen debattens verkliga vattendelare. Socialdemokraterna ansåg nämligen att skolan var tvungen att förbättra utsikterna för framtida fortbildning även för fabriksarbetaren. Svenska Dagbladet och dess läsare såg de som gick vidare till högskolan som landets verkliga tillgång i ett Sverige som närmade sig EG-samarbete och allt fler influenser från omvärlden.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.

Syftet: Abort är ett ämne som är omdiskuterat, i Sverige finns det lagstadgat om fri abort sedan 1975. Men hur ser debatten om abort ut i medierna 40 år efter att aborten blev fri? Uppsatsen analyserar med hjälp av kritisk diskursanalys hur debatten förs samt vilka stridande diskurser som finns inom debatten. Frågeställningen uppsatsen avser att besvara är följande: Hur ser debatten kring abort ut i svenska medier? Vem får uttala sig i diskussionen om abort i medier? Finns det stridande stridande diskurser om abort och vilka är de? Material: Materialet består av tre artiklar vardera från det kristna nyhetsmediet Dagen, det vänsterpolitiska nyhetsmediet ETC samt från det mer neutrala nyhetsmediet Svenska Dagbladet.   Resultatet: Det som framkommer av analysen är att det 40 år efter att nuvarande lagstiftning togs i bruk fortfarande finns de som inte accepterar den. Det finns stridande diskurser kring abort, där två framträder mer tydligt i analysen. Den ena diskursen som framkommer i analysen bygger på kristna värderingar och handlar om fostrets rätt till liv. Den andra diskursen är en diskurs som bygger på kvinnans rättigheter, dels till att bestämma över sin egen kropp men även rätten till sin hälsa / Abortion is a controversial subject, which has been allowed by law in Sweden since 1975. How do the Swedish media discuss abortion 40 years after it was considered free? With the help of critical discourse analysis, the thesis analyses how the debate is conducted as well as which opposing discourses there are in the debate. The thesis intends to answer the following questions: o How do the Swedish media debate abortion?
 o Who is allowed to speak on abortion in the media?
 o Are there opposing discourses on abortion and which are they? Material: The material consists of three articles each from three different media - a Christian news media Dagen, a left-wing news media ETC and a more neutral news media Svenska Dagbladet. Results: What emerges from the analysis is that there are still those who do not accept the current legislation. There are opposing discourses on abortion, of which two emerged more clearly in the analysis. One of them is based on Christian values and the fetus’ right to life (pro-life). The second discourse that emerged from the analysis is a discourse on women’s rights: woman’s right to make a decision (pro-choice) and to be in good health.

<p><strong><strong>The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim.</strong></strong></p><p><strong>- How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31?</strong></p><p><strong>- Are there differences in the positional statements between the newspapers?</strong></p><p><strong>In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA. As the theoretical basis regards focus lies on van Dijks rather specific concept of ideology. The methodological tools applied in the study are lexicalization, implications and analysis of how actors are described as agent or patient in the propositional structure. Besides these micro oriented tools an analysis of the thematic structure is also applied. The analysis is based on a schema that is composed with regard to the aim, the theoretical basis and the methodological tools. In the study a total of eight editorials are analyzed; six from Svenska Dagbladet and two from Dagens Nyheter.</strong></p><p><strong>The result points out to a difference between the two newspapers positioning of Russia. Svenska Dagbladet polarizes Russia and this positional statement can be understood as both nationalistic discourse and, partly, as Russophobia. Dagens Nyheter doesn’t position Russia as a potential threat and Russia doesn’t play a significant role in Dagens Nyheter’s discourse. Dagens Nyheter is mainly focusing on the debate itself. Svenska Dagbladet’s opinion making might possibly be more effective, but at the expense of reproducing a negative construction of Russia.</strong></p><p><strong> </strong></p>

The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim. - How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31? - Are there differences in the positional statements between the newspapers? In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA. As the theoretical basis regards focus lies on van Dijks rather specific concept of ideology. The methodological tools applied in the study are lexicalization, implications and analysis of how actors are described as agent or patient in the propositional structure. Besides these micro oriented tools an analysis of the thematic structure is also applied. The analysis is based on a schema that is composed with regard to the aim, the theoretical basis and the methodological tools. In the study a total of eight editorials are analyzed; six from Svenska Dagbladet and two from Dagens Nyheter. The result points out to a difference between the two newspapers positioning of Russia. Svenska Dagbladet polarizes Russia and this positional statement can be understood as both nationalistic discourse and, partly, as Russophobia. Dagens Nyheter doesn’t position Russia as a potential threat and Russia doesn’t play a significant role in Dagens Nyheter’s discourse. Dagens Nyheter is mainly focusing on the debate itself. Svenska Dagbladet’s opinion making might possibly be more effective, but at the expense of reproducing a negative construction of Russia.

About 35 years ago the WHO advocated that countries with injecting drug users should introduce the so-called needle exchange programs (NEP) to curb the spread of infection by blood-borne diseases. In Sweden the first NEP started 1985 in Lund, but the program was extremely controversial in a country with such a restrictive drug policy like Sweden. The study you are about to read shall process this controversy, when a NEP opened in Stockholm, by analyzing the articles published in the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. By using discourse analysis as a processing tool we’ll try to see the difference between the two chosen newspapers. We will identify and analyze the different participant’s, such as doctors, politicians, user associations and media, arguments in the needle exchange issue.   Our results show that the liberal DN articles were supportive of the NEP and that they considered it to be an infectious disease control issue. The liberal conservative newspaper SvD had a different view of the issue and considered NEP to be a question about drug policy. Even after the decision was made the city had problems to find suitable premises for the NEP to operate from.