The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers' views on the Nazi regime in Germany during the 1930's, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Berlin Olympics in 1936. The survey method of the study examines four Swedish newspapers with different political views, and how they described the Olympic Games in Berlin, Germany in 1936 during the Nazi Germany regime.   The theoretical perspective used in the study is the agenda setting theory, where the focus is on how the Olympic Games were depicted in the Swedish press against the agenda setting theory.   The results show the difference in reporting about the Berlin Olympics, based on the newspaper's views of the Nazi Germany regime. Aftonbladet and Svenska Dagbladet show a positive attitude toward Nazi Germany, while Ny Dag shows great displeasure toward the Nazi Germany regime. Arbetet shows, like Aftonbladet and Svenska Dagbladet, a relatively positive attitude toward Nazi Germany, even though the newspaper sometimes expressed criticism directed against Hitler and his regime.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.

Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

<p>The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism’s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.</p><p>We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.</p><p>Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Due to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply due to that their standpoint is a part of the article but not them. Due to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves.</p><p>To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.</p>

The overarching aim of this essay is to chart how Swedish news papers have framed refugees and the refugee crisis during 2013, 2015 and 2017 and if there has been a shift in the usage. The paper searches to do so by examining editorial articles from two of the biggest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. The two papers have opposite ideological views; however, they are both independent from political parties. Drawing on an analytical framework elaborated in earlier studies the study uses frame analysis to examine the different usage made during each year. The study finds that the most dominant frame during the time is the responsibility frame, focusing on the responsibility and/or lack of responsibility taken by the government in relation to the refugees. It is also observed that the shift in usage of the human interest-frame and the economical frame is the most distinguishable, where the use of the first-named decrease while the other increase in 2015 compared with 2013. It is also observed that the content of these frames varies among the examined years. The conclusion of the essay is that the framing of refugees has changed not only under the researched years but over all and that the usage is in constant movement.

The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

Hur gestaltas en politisk skandal i nyhetsmedia? Anna Kinberg Batra och Håkan Juholt är två exempel på politiska ledare som tvingats lämna sina poster, bland annat efter hårt tryck från medierna. Efter Kinberg Batras avgång som partiledare för Moderaterna väcktes debatten om hennes könstillhörighet samt roll som kvinnlig ledare inom den politiska sfären. Juholts politiska skandal bemöttes även den hårt i media och utgjorde det mediedrev som slutligen skulle leda till hans avgång. Genom att jämföra den politiska skandalen som kretsade kring Kinberg Batra samt den som cirkulerade kring Juholt, ämnar studien att undersöka om det går att utläsa några betydande skillnader i nyhetsrapporteringen av de båda fallen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar Svenska Dagbladets gestaltning av Kinberg Batra och Juholt, samt de eventuella skillnader som går att se mellan de två politiska skandalerna. Genom en konkretisering av van Dijks kritiska diskursanalys studerades åtta stycken nyhetsartiklar från Svenska Dagbladet. Artiklarna avser perioden för partiledarnas avgångar och analyseras utifrån teorier som representation, genus och framing. Utöver dessa teorier presenteras även tidigare forskning inom politisk kommunikation, mediedrev samt kvinnlig och manlig representation i media. Resultatet av undersökningen påvisar skillnader och likheter mellan de två fallen. Slutsatserna av resultatet kan därmed konstatera att de skillnader som är framstående i rapporteringen främst kan härledas till frågan om genus samt nyhetsmedias framställning av de båda fallen. De likheter som kan utläsas i rapporteringen av de två före detta partiledarna visar på att de båda mer eller mindre har beskrivits utifrån personliga attribut.

Media and journalists influence the Swedish democracy and form opinions among the public. With this is mind, media has a responsibility to be a critical institution and to strive for impartial reporting. However, it can be argued that party political opinions are embedded within media organisations hence, preventing neutral reports. With this in mind, Systembolaget, the Swedish alcohol monopoly, becomes especially interesting. Partly, because CEO, Magdalena Gerger, recently wrote a debate article protesting a motion allowing direct sales from small business alcohol producers. Additionally, Systembolaget has a unique position of power in the Swedish society.  The purpose of this thesis is to explain which generalised image of Systembolaget that is portrayed based on articles from the four largest Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, over the course of one year. In order to meet the purpose, a quantitative content analysis was conducted, where 412 articles from the selected newspapers were analysed. A qualitative method was then used to analyse expressed opinions towards Systembolaget.  The findings indicate that a majority of the articles about Systembolaget tended to be “neutral” (e.g. beverage tips). Furthermore, none of the analysed articles were written with an auditing perspective on Systembolaget. Finally, the thesis concluded that there is a difference between the selected newspapers reporting on Systembolaget. Future research should strive to further look into the reporting of Systembolaget through time.