Syftet med uppsatsen är via kvalitativ innehållsanalys undersöka vad Svenska Dagbladet rapporterade om kriget i Kosovo, samt hur kriget gestaltades via ledarsidorna under krigets samtid. Jag har delat upp kriget i 4 perioder. Under varje period presenteras vad som stod på agendan i tidningen om just Kosovokriget. Sedan analyserades de två första ledarsidorna under varje period. För att besvara min första frågeställning tillämpades dagordningsteorin; Vad presenteras på dagordningen i Svenska Dagbladet om kriget i Kosovo, samt hur rapporteringen skiljde sig över tid. Till den andra frågeställningen tillämpades gestaltningsteorin; Hur framställer (gestaltar) Svenska Dagbladet sina nyheter om kriget i Kosovo via ledarsidorna? Via databasen retriver.se har jag samlat mitt empiri.

The aim of this study is to analyze the botanist Elias Magnus Fries legacy between 1970 until today. The focus is on the Swedish medias interest in Fries, as well as how he and his name has been utilized during this period. Departing from theories on history culture and uses of history, the Swedish national newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet are analyzed. The study shows when and how the memory of Elias Magnus Fries has been activated and portrayed in Swedish media, as well as if they used Fries as a kind of national symbol. During the 1970’s the interest was at its peak but dwindled after the 90’s probable due to the lack of jubilee celebration. Indeed, the interest of Fries peaked during the 70’s and 90’s because of celebrating the 100-year celebration of his death in 1878 and the 200 anniversary of his birth in 1794. Although, the general view of Fries persona always has been positive, rather scant attention har been devoted to Fries during the entire period and he was often only mentioned briefly. The interest was in general primarily on mushrooms rather than Fries, and it was always the mushrooms that spurred an interest in Fries rather than the other way around. This might indicate a rather weak position in the history of science within Swedish media. Nevertheless, the newspapers also depicted Fries as a kind of national educator, scientist and a person with a great an evolutionistic mind for his great interest in mushrooms and its introduction in the Swedish cuisine.

This study examines the media coverage on the European Union (EU) plastic ban directive in Sweden and investigates the role of the Swedish media in the EU decision-making process. As society and social movements are the driving force for pushing policies forward and affecting policy change, it is important to understand the media’s role in the development. Since media is one core driving force of opinion-building in this decision-making process, this thesis, analyses the media coverage on the topic of plastic to understand the media output that is directed towards the Swedish people. Therefore, the main focus has been to gather and analyze the news coverage on the topic of plastic in two of Sweden’s largest daily newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet during the adoption of European Union’s Directive 2019/904 on the reduction of the impact of certain plastic products on the environment. By analyzing the media coverage and the international regulations that have been formed by the United Nations and European Union through discourse analysis with the application of the concepts Framing and Europeanization, differences between the media and actors of decision-making have been discovered.

This essay sheds light on the protest events in connection with the Davis-Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. They are relatively close in time, touch on the same sports competition, similar issues, engage largely the same group of protesters and were the subject of enormous media interest. When looking at the events in Båstad in a retrospective light, the event in 1968 is reflected much more strongly than the event in 1975, in this essay this imbalance will be examined in more detail. The main purpose of the essay is to, based on articles in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, comparatively investigate how these newspapers may have shaped the historical image of the events in connection with the Davis Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. The theoretical framework is based on framing theory, which shows how media's representations of reality affect people's perceptions, how media, in some ways but not others, reproduces and disseminates different power centers’. The choice of the theoretical framework rests on the thesis that the newspapers' depiction of the events created a historical picture of them. The newspapers visualize the reality according to preferences that they find to be rewarding now. The essay's methodological starting point is both quantitative and qualitative as it consists of a conventional content analysis on the one hand and is inspired by a quantitative four-step model that is connected to the framing theory on the other. The results show that the framings of the newspapers can be linked to the different course of events of the protests, as well as the modernization of social institutions, in particular sports. In 1968, the white sport was still white, but the events in Båstad nullified the possibility of seriously claiming that sports and politics did not influence each other. The similar framings of the newspapers in 1975 also show how far the abolition of authority had come. Sport was opened to the world and to politics, modernized and democratized and is today more democratically governed than before.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.

Abstract The study examines how the two Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet wrote about England, Germany and Russia during World War One. The study examines the two newspapers’ changed view of the three countries during the course of the war. Furthermore there is a compararition between what the two newspapers wrote. The study is a qualitative and comparative analysis based on material from Dagens Nyheters and Svenska Dagbladets editorial pages. The method that has been used is a qualitative content analysis and a comparative method. Framing theory is used as the study's theoretical ground. The result of the study shows that Dagens Nyheter had a neutral and positive framing of England, a negative and neutral framing of Germany and a mostly negative framing of Germany. Svenska Dagbladet had a mostly negative framing of England, a positive framing of Germany and a negative framing of Russia.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig. Det framkommer i studien att synen på kvinnliga idrottsutövare och bilden media målar upp av dem har förändrats enormt mycket under denna period och på flera olika plan. En stor förändring är den syn på vilken idrott som kvinnor bör utöva och den som män bör utöva där vi kan se att acceptansen för vilka idrotter som är för kvinnor blir större för varje år. En utvecklingsprocess vars rötter sitter i än idag till en viss del.

Sommaren 1944 skedde tre stora sovjetiska offensiver på östfronten samtidigt som landstigningen i Normandie ägde rum. Den nutida västeuropeiska och nordamerikanska populärhistoriska bilden av sommaroffensiverna 1944 har dominerats av D-dagen. De senaste femton åren har dock historiker som Ian Kershaw och Norman Davies delvis nyanserat bilden genom att tydligt poängtera den större betydelsen av Sovjetunionens insatser på östfronten. Hur rapporterades skeendena i de tre svenska tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman? Uppsatsen undersöker pressrapporteringen under juni-juli 1944 och tidningarnas inställning till aktörerna, med fokus på Sovjetunionen.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse. Resultatet visade sig bli att även om tidningarna på vissa plan hade olika retoriska tillvägagångssätt så var stommen i deras budskap detsamma. Slutsatsen blir att även om de svenska medierna inte direkt kan påverka den amerikanska politiken så sätter den ändå ramarna för vad den svenska allmänheten kan säga och tänka om den. / This study is aiming to reflect on the power that the media is possessing through studies of rhetorical tricks and approaches that Svenska Dagbladet and Sydsvenskan are using in their editorials to persuade their readers. The papers are very close to each other on a political level, but aren’t on the same exact spot on the political scale, which makes it interesting to see if their view on the elections differed. To get to conclusions about this I used a classical theory about media power called agenda setting and the rhetorical theories of metaphors. These theories were applied during rhetorical analysis of the editorials concerning the elections which was published during the first quarter of 2012. In the rhetorical analysis the rhetorical concepts have been identified, analyzed and interpreted considering hermeneutic approaches of my own pre-understanding. The result was shown to be that even if the papers on some cases had different rhetorical approaches the core in the message was the same. The conclusion is that even if the Swedish media not really are able to influence the American politics, they still set the framework for what the Swedish people are able to say and think about it.