I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade “smartphones” med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam. Resultaten visar att flera av texterna bryter mot kriterierna i spelreglerna och passerar gränsen för vad som kan anses vara opartisk journalistik. I undersökningens slutsats ställs resultaten mot tre teorier: dagordningsteorin, innovationsteorin samt Gartners hypekurva.När resultaten granskats utifrån genre på artiklarna så kan det noteras att merparten av de fällda artiklarna var antingen notiser eller krönikor. Vanliga nyhetsartiklar förhöll sig oftast till spelreglerna.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har.   Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen.  Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet  är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare.

The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers framed the campaign Earth Hour. Did media encourage their audience to join in and how did they create a sense of togetherness regarding the campaign? The theories connected to the study are media logic, media events, identity and the media, collective togetherness, symbolic interactionism and discourse. The method used was a qualitative discourse analysis. We analysed three Swedish newspapers: Aftonbladet, Barometern and Svenska Dagbladet. We analysed fifteen different texts ranging from regular news articles to columns. The results showed that Earth Hour continuously is presented as either a way to save the environment or as a useless stunt that people participate in to quiet their guilty conscience. Whether the text in question is positive or not regarding Earth Hour the message is always about urging the audience to act by participating or take an active choice to keep the light on and thereby not comply with the campaign. The results also showed that there are three different types of characters represented in the texts that serve as a way to create togetherness and awareness regarding the Earth Hour campaign. These three characters are the enthusiast, the prophet of doom and the sceptic. More than one of them is never represented in the same text and their main purpose is to symbolise the message that the text has. Continuously the characters give you a view of how to be a participant or a non-participant. These are the two sides you are given, there is nothing in between. By only showing one side of the discussion about the campaign the news papers were creating an "us" versus "them" kind of mentality where everything but "us" were considered wrong or simply ignored.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

<p>The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers framed the campaign Earth Hour. Did media encourage their audience to join in and how did they create a sense of togetherness regarding the campaign?</p><p>The theories connected to the study are media logic, media events, identity and the media, collective togetherness, symbolic interactionism and discourse. The method used was a qualitative discourse analysis. We analysed three Swedish newspapers: Aftonbladet, Barometern and Svenska Dagbladet. We analysed fifteen different texts ranging from regular news articles to columns.</p><p>The results showed that Earth Hour continuously is presented as either a way to save the environment or as a useless stunt that people participate in to quiet their guilty conscience. Whether the text in question is positive or not regarding Earth Hour the message is always about urging the audience to act by participating or take an active choice to keep the light on and thereby not comply with the campaign. The results also showed that there are three different types of characters represented in the texts that serve as a way to create togetherness and awareness regarding the Earth Hour campaign. These three characters are the enthusiast, the prophet of doom and the sceptic. More than one of them is never represented in the same text and their main purpose is to symbolise the message that the text has. Continuously the characters give you a view of how to be a participant or a non-participant. These are the two sides you are given, there is nothing in between. By only showing one side of the discussion about the campaign the news papers were creating an "us" versus "them" kind of mentality where everything but "us" were considered wrong or simply ignored.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skildringen av Black lives matter skiljer sig mellan olika tidningar baserat på dess politiska ställningstagande. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer följande frågeställningar att besvaras; Hur ser språkbruket ut i några mediers rapportering om Black Lives Matter? Finns det systematiska skillnader och likheter i språkbruket för olika medier? Vilka ställningstaganden kan urskiljas i nyhetsrapporteringen? Resultatet visar att Fria tider och the American Spectators rubriker, formuleringar och innehåll visar att det präglats av tidningens politiska färg medan Svenska Dagbladet har en mer neutral rapportering. I diskussionen dras slutsatser om vilka följder observationerna i resultatet kan få i förlängningen. Slutsatserna är att majoriteten av artiklarna publicerade på Fria tider och The American Spectator visade på språklig systematik där värdeord och formuleringar användes vilket hade en påverkan över nyhetsrapporteringen då den blev mindre objektiv samt tydde på politiskt ställningstagande i många av artiklarna. I Svenska Dagbladet fanns inte samma språkliga systematik innehållande värdeord eller tendensiösa formuleringar. Språket hade en stor påverkan över helhetsintrycket av artiklarna och med tanke på att sammanhanget är nyhetsrapportering krävdes det få ord eller formuleringar för att urskilja värderingar och urskilja ställningstaganden.

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.

Sverige anses vara en av världens mest avancerade IT-nationer, där användningen av IT ökar inom både den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt föränderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lång tid, även faktorer som den utbreda användningen av IT i samhället och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige där omsättning, såväl som antalet anställda, faktiskt ökat även under konjunktursvackor. Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utsträckning publicerat nyheter om Apple än om deras konkurrenter på smartphone marknaden. For att lättare kunna genomföra studien ska dessa frågeställningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumärke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier än konkurrenterna på smartphone marknaden? På vilket sätt påverkar svensk nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som används i studien är innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin. Inledningsvis sker en fallstudie där det via sökmotorn på DN och SvD nätupplagor har summerats ihop antalet ordträffar på utvalda ord. Baserat på resultaten av ordanalys utvecklas en semistrukturerad telefonintervju som genomförs med DN. Parallellt sker en semistrukturerad intervju med en anställd på en reklambyrå inriktat mot hur specifikt Apple har gått tillväga för att skapa hajp. Utifrån vår undersökning och analys kom vi fram till att svenska nyhetsmedier inte styrs av bakomliggande faktorer när de offentliggör nyheter om företag. Publiceringar sker baserat på deras uppfattning om hur det allmänintresset ser ut hos läsarna. Apple är väldigt selektiva med att släppa ut information gällande företaget och runt deras produkter, detta resulterar i ett intresse från pressen att först publicera information från Apple, motiverat utifrån ett allmänintresse i samhället.

ABSTRACT Climate Change in the Daily Press An Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate Change The purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea. The analysis reveals that the swedish daily papers don’t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period. Most attention occurs at the years 2000 and 2001, both are years of conflicts and demands on taking up a stand in important questions. Further the analysis shows that the representation of climate change in the editorials is being in accordance with the three discourses, and it also reproduce the order between them. The majority of the daily papers, 3 papers, dominates by the manegerial discourse, the challenger, the profligacy discourse, dominate 2 papers and the denial discourse dominate only 1 paper. When it comes to the political aspect the konservative paper is, as presumed, the one and only that dominates by the denial discourse and the social democratic paper dominates by the profligacy discourse, also as presumed. However, the liberal papers do not confirm the presumption of them all being dominated by the manegerial discourse. Three of them are, but one is dominated by the profligacy discourse. The reason is presumably the difference between traditional liberalism and neoliberalism. Keyword: climate change, discourse, daily press, editorial, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, the manegerial discourse, the profligacy discourse, the denial discourse.

The process of secularization has brought significant changes to the religious landscape in Sweden. The influence of the dominant Lutheran Church has diminished, paving the way for individual belief systems such as Satanism. Secularization has made the mediatization of religion possible, which in turn has anticipated changes in the public representation of religion. Media has played a crucial part in the public representation of Satanism in Sweden, mainly during the 1990s, which created the phenomenon Satanic panic. The Satanic panic spread through media outlets which reported crimes such as church and graveyard vandalisms and connected them to satanists. The panic was in some cases based on actual incidents; however, the cases were often merely rumors. This study examines how Satanism is portrayed in daily press and Religion education textbooks for Upper Secondary school in Sweden. Further, this study analyzes the change in the portrayal in these text types from 1980 to 2020 and investigates whether the secularization process in Sweden has contributed to the potential change. The reason for including textbooks in the study is to compare them to the daily press in order to discover potential differences in their portrayal of the religious movement, which provides a pedagogical aspect as well.