No description available.

No description available.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

This thesis examines how four of the national newspapers in Sweden portray the events in late 2015 referred to as the refugee crisis. According to previous research, theimmigration received a lot of media attention and has often been portrayed negatively. Due to the size of the wave and the time it lasted, it is necessary to narrow the selection of published news articles about the topic to a specific time frame and event, which is the introduction of temporary border controls in Sweden, that became a turning point during the wave. The selection makes this thesis unique among the broad previous research. The framing theory is a substantial part of this study, that uses both qualitative framing analysis and quantitative content analysis in order to examine whether the events are portrayed by newspapers through a crisis frame or a human interest frame. The mentioned frames mean that the wave is either portrayed as a negative impact on the country or that the media focuses on the humanitarian situation. The study will alsotake into consideration whether the Swedish newspapers frame politics as strategy andgame. As well as who is quoted in the articles and whether there are differences between news coverage before and after the introduction of temporary border controls. The examined newspapers most often portray the refugee wave as a burden to the society. Framing of the events is rarely done through the human interest frame while the crisis frame is applied in most articles. In addition, most of the quotes come from politicians and political commentators and it is only occasionally that quotes from the refugees occur. The applied framing can be then seen as one of politics as strategy andgame, where there are political winners and losers. The analysis showed no significant difference between news coverage before and after the introduction of border controls.

The Moon Race in Swedish Newspapers: A Newspaper Analysis of Sputnik 1 and Apollo 11. This study will investigate Sputnik 1 and Apollo 11. This will be done in the form of a newspaper analysis, and the newspapers being analyzed are Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The study will address the differences and similarities in the newspapers reporting on Sputnik 1 and Apollo 11. It will also explore how these events may have been experienced by those who read theses specific newspapers. Finally, the study will discuss how this outcome can be utilized in history education. The study uses a qualitative mothodology. The theories used are gestalt theory and philosophical geography. The study concludes that the newspapers have different overarching themes they write from, and that Sputnik 1 and Apollo 11 were likely experienced differently depending on which newspaper you read. Lastly, the study finds that the outcome can be used for educational purposes by demonstrating to students the complexity of the Cold War era.

Mot bakgrund av den negativa påverkan läsarnas flykt till Facebook har haft på dagspressens ekonomi ämnar denna uppsats undersöka om det finns ett förhållande mellan hur en nyhet på Facebook gestaltas och hur mycket engagemang den får. För att åstadkomma detta har en blandad metod för dataanalys grundad i tidigare forskning om gestaltningsteori. Eftersom morgontidningar och kvällstidningar traditionellt sätt har haft olika publiceringsstrategier har undersökningen även tittat på om eventuella skillnader mellan morgontidningar och kvällstidningar. Studiens resultat har visat att human interest frame och conflict frame, är de gestaltningar som både förekommer mest och har mest engagemang, något som visar att Facebook har påverkat vilka generella gestaltningar som återkommer i flödet. Resultatet tyder även på att morgontidningar och kvällstidningar har separata publiceringsstrategier, även om studien inte innefattade tillräckligt med inlägg för att utläsa ett tydligt samband mellan vilken gestaltning Facebooknyheterna har och om tidningen är en kvälls- eller morgontidning Utöver detta noterade studien att samma ämne gick igen bland Facebooknyheterna och det finns därför ett intresse för att åter studera materialet i framtiden för att ta fram sakfrågsgestaltningar, alternativt att genomföra en kvalitativ totalundersökning av samtliga dataenheter.

Artificial intelligence (AI) has over the past years become a hot topic for discussion in Sweden, as the technology presents exciting unique possibilities and challenges for the country and its citizens. Coverage of AI in Swedish news media presents imagined scenarios with both current and future AI that contribute to myths about how the technology is able to radically transform life, that spring out of a central digital sublime. Through a mixed-method study of 55 newspaper items about AI from Svenska Dagbladet from 2017 to 2018, the thesis studies what evident AI myths occur in coverage and how such discourses spring out digital sublime regarding AI. A total of four AI myths are found in news media coverage that revolve around existing and future intelligent computers, robots, machines and perceptions with them. Myths and hopes and concerns with them point to digital sublime regarding AI as a force of intelligent digitization that promises to empower a sublime citizen, economy, and welfare state. Emotional values with sublime AI are understood to reflect a general Swedish techno-optimism as digital artefacts have allowed Sweden to become prosperous.

<p><p>Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,</p><p>rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio</p><p>inledande dagar.</p><p>För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,</p><p>Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.</p><p>Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna</p><p>rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och</p><p>civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.</p><p>Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.</p><p>Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.</p><p>Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.</p><p>Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.</p></p>

<p>ABSTRACT</p><p>Climate Change in the Daily Press</p><p>An Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate Change</p><p>The purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.</p><p>The analysis reveals that the swedish daily papers don’t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period. Most attention occurs at the years 2000 and 2001, both are years of conflicts and demands on taking up a stand in important questions. Further the analysis shows that the representation of climate change in the editorials is being in accordance with the three discourses, and it also reproduce the order between them. The majority of the daily papers, 3 papers, dominates by the manegerial discourse, the challenger, the profligacy discourse, dominate 2 papers and the denial discourse dominate only 1 paper.</p><p>When it comes to the political aspect the konservative paper is, as presumed, the one and only that dominates by the denial discourse and the social democratic paper dominates by the profligacy discourse, also as presumed. However, the liberal papers do not confirm the presumption of them all being dominated by the manegerial discourse. Three of them are, but one is dominated by the profligacy discourse. The reason is presumably the difference between traditional liberalism and neoliberalism.</p><p>Keyword: climate change, discourse, daily press, editorial, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, the manegerial discourse, the profligacy discourse, the denial discourse.</p>

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.