In our study, Kneeling between the lines. A quantitative content analysis of how Swedish press portrays begging, we aim to investigate how Aftonbladet and Svenska Dagbladet, two Swedish national newspapers, with different ideological orientations, portray begging during the last year. Also, we intend to discuss the relationship between the newspapers' production of begging and the view of the Swedish welfare state.The purpose of this study is broken down into three questions: How are beggars portrayed in the two examined newspapers? Who/whom influence the discussion about begging in the two examined newspapers? How is the phenomenon explained in the two examined newspapers? – who/whom is responsible and what solutions are discussed? The method of the study is a quantitative content analysis, inspired by qualitative elements. We have analyzed 118 articles in total.Based on statistical generalizations, articles from both newspapers portray beggars in an inferior position. Also, it is unusual for those who personalize the phenomenon to influence the news reports. In Svenska Dagbladet, beggars are described in a more destructive and threatening position in comparison to Aftonbladet. In Aftonbladet, the cause of begging is commonly described as a problem of poverty or discrimination while in Svenska Dagbladet it is also portrayed as a consequence of drug abuse and human trafficking. The advocated solutions differbetween the papers. Aftonbladet proposes humanitarian actions while Svenska Dagbladet more often suggests juridical solutions such as a national ban. Based on a more socialist perspective on the welfare state, it is possible to concluded that Aftonbladet tends to have a more altruistic view of the phenomenon. This means that the Swedish state should support third parties without necessarily counting on something in return. Svenska Dagbladet, a newspaper which is more on the right in the ideological scale, appears to primarily advocate Swedish welfare to Swedish citizens.

Syftet med denna undersökning och uppsats har gått ut på att redogöra för hur svensk press har skrivit om kvinnor i arbetlivet. Artiklarna som använts som källmaterial i denna undersökning har hämtats från tre tidskrifter. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). För att kunna utföra denna undersökning så har det använts en frågeställning som består av tre frågor: 1. Hur skrev den svenska pressen om kvinnors deltagande i arbetslivet? Vilket motstånd och stöd fanns det? Båda då och nu. 2. Fanns det några skillnader i hur man beskriver olika yrkeskategorier? 3. Hur ser skillnaderna och likheterna mellan de olika utvalda tidskrifterna, och i så fall hur och varför fanns dessa?    För att kunna göra undersökningen har det även gjorts avgränsningar. En sådan har varit att studera artiklar från tidskrifterna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att avgränsa detta så har jag sedan sökt efter artiklar från dessa tidskrifter i KB:s sökmotor med orden ”Kvinnor i arbetslivet”. Jag har även använt mig av en specifik tidsperiod för att kunna avgränsa källmaterialet ännu mer, och den tidsavgränsningen är från och med 1900-01-01 till och med 2018-01-01.    Undersökningens artiklar beskriver kvinnor i arbetslivet utifrån olika perspektiv. Generellt kan man säga att de diskuterar frågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Där man berättar att det är bra för hela samhället med jämlikhet mellan könen.     I denna uppsats så görs det även en analys som undersöker om det fanns några skillnader och likheter mellan de tre tidskrifterna i denna fråga. Svaret på denna analys är visst fanns det både skillnader och likheter, och att detta främst berodde på att tidskrifterna hade olika politiska perspektiv att se på saken. / The purpose of this study and essay has been to explain how Swedish press has written about women in working life. The articles used as source material in this survey have been taken from three journals. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). In order to carry out this survey, an issue has been used that consists of three questions: 1. How did the Swedish press write about women's participation in working life? What resistance and support was there? Both now and then. 2. Did there be any differences in how to describe different occupational categories? 3. What are the differences and similarities between the different selected journals, and if so, how and why were these?   In order to do the survey, there have also been delimitations. One such has been to study articles from the magazines Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. In order to delimit this, I have searched for articles from these journals in KB's search engine with the words "Women in working life". I have also used a specific time period to further define the source material, and the time-limit is from 1900-01-01 through 2018-01-01.   The research articles describe women in working life from different perspectives. Generally speaking, they discuss the issue from an equality perspective. Where it is said that it is good for the whole community with gender equality.   In this essay, an analysis is also being made to investigate whether there were any differences and similarities between the three journals on this issue. The answer to this analysis is, of course, there were differences and similarities, and that this was mainly due to the fact that the journals had different political perspectives to look at the matter.

This essay has, through the use of a comparative and qualitative method, set out to compare two Swedish newspapers; Svenska Dagbladet (SvD) and Dagens Nyheter (DN) and to discover if there were any significant differences between the way they reported on the assassination of Arch-duke Frans Ferdinand in Sarajevo in 1914 as well as the subsequent July crisis and the start of World War I. It looks at what may have caused these differences as well as if the papers took a stance for or against any of the belligerent countries. The results of this study show that while there are minor differences, mostly in the editorial parts of the paper and the choice of smaller stories, most of the reporting tends to be very similar and contains the same major stories and events. The papers also both tend to view Serbia negatively and Germany and England positively. The few differences in opinion appears to be the cause of the paper’s different political positions and this is mostly expressed in the editorial section.

This thesis aims to investigate how the meaning of the concept of authenticity has been used in arguments about the reconstruction of Nationalmuseum in Stockholm, Sweden. The museum, which opened for the first time in 1866, was closed for restoration, renovation and other engagements during 2013-2018. After the reopening, a debate took place in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet. In the debate there were people who argued that the reconstruction had erased the museum’s history and replaced it with modern design. Other people argued that the reconstruction had made the building more true to its history as older reconstructions had distorted the original building. The main source material for the present study consists of a final report of the project made by the National Property Board, selected debate articles from the debate on the reconstruction in Svenska Dagbladet, and an interview and two mail conversations that have been made with persons involved in the project. Through argumentation analysis, arguments from the final report, the debate in Svenska Dagbladet, the interview and the mail conversations have been analyzed. The arguments selected from the source material are arguments that either indicate that the authenticity has been preserved or that the authenticity has not been preserved. The thesis does not intend to determine whether the reconstruction of Nationalmuseum has preserved the authenticity or not, it is the argumentation about this issue that is to be investigated. The reason is that the perception differs between different people, different contexts and different views. The analysis shows that the arguments claiming that the authenticity has not been preserved above all relate to the building's younger reconstructions with its additions that were removed during the current reconstruction. Some debaters argue that the building's younger history also has a value that should be protected. In the end it comes down to what kind of authenticity one intends to preserve. In the project, the experience values have been prioritized before the material values, which indicates that the authenticity from a material perspective may have decreased while the functional authenticity of the building has increased. The arguments that favour that the authenticity has been preserved are primarily based on the view that great emphasis has been placed on the preservation of the building's cultural-historical value. During the project one has also been inspired by the building's original drawings made by the building's architect Friedrich August Stüler, which indicates that the authenticity of the original building has been strengthened. The thesis ends with a final discussion where the result of the analysis is presented in relation to the theoretical framework of the thesis. This is done in order to answer the research questions. The main research question for the thesis has been; "How has the meaning of authenticity been presented in the final report, in the debate and by people who have worked with the reconstruction of Nationalmuseum?”.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

Med kritisk diskursanalytisk metod har denna studie analyserat hur två svenska tidningar framställer hot och våld av elever mot lärare. Studien ämnar ta reda på vilket sätt hot och våld används som ett begrepp, vilken innebörd som skapas och vilka diskurser om hot och våld som dominerar i tidningarna. Materialet som analyserades bestod av 14 texter, både debattartiklar och nyhetsartiklar, publicerade i Svenska Dagbladet och Aftonbladet under perioden 2014–2019. Faircloughs tredimensionella modell användes för den kritiska diskursanalysen vilket resulterade i tre dominerande diskurser; hot och våld som socialt begrepp, hot och våld är av kriminell karaktär och stökiga elever i utanförskap. En underliggande diskurs som uppmärksammats är elevernas röst hörs inte. Utifrån Faircloughs teori om kritisk diskursanalys och stämplingsteori diskuterades samtliga diskurser. Resultatet visar att inom diskurserna om hot och våld framställs en stereotypisk föreställning om elever i socialt utanförskap och i kriminalitet som riskerar att stämpla eleverna. Vidare kom studien fram till att tidningarnas användning av orden hot och våld används som ett samlingsbegrepp där få ifrågasätter dess innebörd. Det diskuteras även hur användningen av samlingsbegreppet medför en risk att begreppet tillämpas även i situationer som inte är kopplade till brottsliga handlingar. Socialarbetare som kommer i kontakt med människor som utför eller utsätts för hot och våld behöver vara uppmärksamma på hur detta framställs i media och vilka konsekvenser detta kan tänkas få i bemötande, bedömning och beslut inom socialt arbete. / With a critical discourse analytical method this study has analyzed how two Swedish newspapers portrays threat and violence by pupils against teachers. This study aims to find out how threats and violence as a concept is used, which definition of threats and violence that is produced and what discourses about threats and violence that dominates in the newspapers. The analyzed material consisted of 14 texts, including debate articles and news articles, published in Svenska Dagbladet and Aftonbladet between the years of 2014-2019. Fairclough’s three-dimensional model was used and resulted in three dominating discourses; threats and violence as a social concept, threats and violence is of criminal nature and careless pupils in exclusion. An underlying discourse was that the pupils’ voices were not heard. All discourses were discussed using Faircloughs theory on critical discourse analysis and labeling theory. The result showed that within the discourses of threats and violence there is a stereotypical conception about students in social exclusion and in crime that is at risk of labeling them. Furthermore, this study found that the newspapers use of the words threat and violence is used as a concept where few question its meaning. It is also discussed how the use of the concept leads to a greater risk of describing situations that are not associated with criminal actions. Social workers who encounter people who use or is subjected to violence need to be attentive on how it is portrayed in the media and what consequences it might have in encounters, assessment and decision-making within social work.

Utifrån kritisk diskursanalys som metod och tillvägagångssätt har denna studie analyserat hur de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter porträtterar och beskriver kvinnan respektive mannen som gärningsperson med genusperspektivet som utgångspunkt. Studien har genomförts genom en jämförande analys av nyhetsartiklar utifrån två kända rättsfall, mordet i Arboga med Johanna Möller och Mohammad Rajabi samt styckmordet i Karlskrona med Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind som gärningspersoner. För att analysera materialet användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt andra teorier som bedömdes som relevanta för sammanhanget och ändamålet där genusteori och feministisk teori är de mest framträdande. Studien visade att det mest centrala i fallet med Johanna Möller är att förklara hennes brottsliga beteende genom hennes barndom, familj och psykiska hälsa. Vidare ges Johanna Möller smeknamnet arbogakvinnan som senare används i media i stället för hennes riktiga namn. Bland annat har dokumentärer släppts om Johanna och hon har blivit till ett slags varumärke där ”arbogakvinnan” är aktuellt med nyhetsrapporteringar än idag. I artiklarna används ofta starkt laddade ord i beskrivningen av Johanna som resulterar i en framväxande identitet där ledorden är aggressivitet, manipulation och okänslighet. Centralt i nyhetsmedias beskrivning av Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind är att objektivt förklara brottets planering och händelseförlopp. Det går att se en normalisering av brottet genom den neutrala ton som används i artiklarna. Det finns inga lockande rubriker och inget värdeladdat språk används i beskrivningen. Männen nämns sällan vid namn vilket gör att nyhetsmedias bild av männen hålls neutral, informativ och anonym. / Based on a critical discourse analysis as a theory and method, this study has analyzed how Swedish national newspaper, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter portray and describe women and men as perpetrators by a comparative analysis of two known legal cases based on a gender perspective. The cases are the murder in Arboga with Johanna Möller and Mohammad Rajabi as the perpetrators and the murder in Karlskrona with Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind. To analyze the material, Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis was used, as well as other theories that were chosen to be relevant to the context and purpose, where gender theory and feminists’ theory are the most prominent. The study showed that the most central thing in the case of Johanna Möller is to explain her criminal behavior by searching for answers in her childhood, family, and mental health. Furthermore, Johanna Möller is given the nickname arbogakvinnan which is later used in media instead of her real name. Podcasts, documentaries, summertalks on Swedish radio station P1 and interviews are released connected to her. A kind of brand is created and the case of arbogakvinnan still occurs in the news today. The articles often use highly charged words in their description of Johanna Möller, which results in an identity emerging where the watchwords are aggressiveness, manipulation and insensivity. Central to the news media’s description of Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind is to objectively explain the crimes planning and sequence of events. It is possible to see a normalization of the crime through the neutral tone of the articles as there are no attractive headlines, no strongly value-laden language, words, or statements by others doesn’t appear either. The men are rarely mentioned by their names, which results in news media’s image of the men is kept neutral, informative, and anonymous.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.

<p>Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.</p>

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.