Problemformulering och syfte: Trots att gestaltningsteorin har varit en av de mest använda teorierna inom medieforskning de senaste decennierna så finns det relativt få kvalitativa analyser av politiska debatter, och ännu färre politiska slutdebatter. Sverigedemokraterna har de senaste åren jobbat för att bli mer socialt accepterade och blev i riksdagsvalet 2014 Sveriges tredje största parti. I dag är Sverigedemokraterna Sveriges snabbast växande parti, trots detta finns det relativt lite forskning kring hur Sverigedemokraterna gestaltas i politiska debatter. Syftet med studien är att undersöka hur de politiska frågorna i SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018 gestaltas, samt att se hur Sverigedemokraterna gestaltas i debatterna. Metod och material: Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. Mitt material har varit SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018. Huvudresultat: Huvudresultatet från min studie visar att de politiska frågorna från slutdebatten 2010 var övervägande politisk sakgestaltade. I slutdebatten 2014 var frågorna endast spelgestaltade, och i slutdebatten 2018 var de politiska frågorna övervägande sakgestaltade, med inslag av spelgestaltning. Sverigedemokraterna gestaltades negativt i samtliga slutdebatter.

No description available.

<p>The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism. On the other hand Vänsterpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet are in favour of multiculturalism whereas Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, and Moderaterna contain more than one integration theory.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

<p>Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.</p>

The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism. On the other hand Vänsterpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet are in favour of multiculturalism whereas Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, and Moderaterna contain more than one integration theory.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur Sverigedemokraterna återgavs i landsortspressen kring valet september 2006 och dels att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur partiet framställs. De åtta tidningar jag valt att studera är dels indelade efter politisk färg och dels efter vilka län de sprids i; två län där partiet har haft kommunala mandat från 2002 respektive två län där partiet inte haft det. Partiet gick i valet -06 fram i alla fyra län. Tidningarna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Jag har dessutom intervjuat företrädare för tidningarna samt lokala företrädare för Sverigedemokraterna. Undersökningen visar att partiet framställs som någonting avvikande och hotande. Detta kan delvis förklaras av partiets kopplingar till rasistiska rörelser, men även av en allmän tendens hos medier att reproducera skiljelinjer mellan det normala, etablerade och det avvikande, hotande. I Blekinge, som är det län där partiet haft flest kommunala mandat redan innan 2006 och där partiet vuxit mest, tyder mycket på att tidningarnas bild av partiet alltmer börjar likna den övriga politiska rapporteringen. Ju mer partiet växer, desto mindre kommer det att framställas som avvikande.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

The purpose of this essay is to see if the Swedish nationalist party”Sverigedemokraterna” use religion rhetorically in their paper SD-Kuriren, and if so,then how? The method used to examine this is called rhetorical analysis. Furthermore, thetheory to explore how religion is used rhetorical is Said's Orientalism. The results show that religion is used rhetorically in the articles. Islam is explainedfrom our point of view in the west, and not their own. Islam becomes a religion that is faraway from what the Swedish culture is like, and also a religion that is violent andirrational compared to the Swedish culture, but also other religions, such as Judaism.Also, religion is used rhetorically to show that Islam is the opposite in relation toChristianity and Judaism.