Denna studie undersöker de tre mest etablerade partierna i Sverige och deras användning av Twitter ur ett retoriskt perspektiv. Twitter används numer frekvent av politiker och kan ses som en slagkraftig informationskanal för framstående personer i maktposition. Studien avser att söka förståelse för hur politiska partier argumenterar för sin egen politiska agenda med utgångspunkt i kritisk retorik och topikanalys. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är baserat på en modern förståelse av begreppet topik och genom att undersöka ett antal inlägg inom en viss tidsram söker uppsatsen kartlägga vilka topiker partierna utgår från i sin argumentation. Resultatet visar hur partierna anlägger olika strategier för sina tweets genom de inferentiella och kognitiva topiker de väljer för att föra fram sitt budskap och söka stöd för sin agenda.

This thesis studies the relationship of cultural and economic segregation with politics.Based on a theoretical model where the provision of a public good depends on howfar apart voters are in terms of preferences, it is suggested that the support for theSweden Democrats (Sverigedemokraterna) to some extent is driven by segregation.Using municipal level data on incomes and namesday names in zip code areas an indexof segregation is created in order to test this hypothesis. The results are inconclusive butthere is an indication of a negative association between multidimensional segregationand the election results for the Sweden Democrats.

De tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige har samtliga ett högerpopulistiskt parti i de nationella parlamenten. Inflytandet som partierna har fått över den nationella politiken skiljer dem åt, i Danmark agerar Dansk Folkeparti stödparti till regeringen och i Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Sverige däremot har Sverigedemokraterna inte fått något direkt inflytande över regeringens politik, trots att partierna är lika stora.  Studien har tittat på tre olika variabler utifrån teorin om att högerpopuistiska partier som närmar sig mitten har lättare att samarbeta med andra partier än de som väljer ena sidan, vilket har varit den beroende variabeln. Genom att analysera partiernas politiska program från två tidpunkter går det att se om partierna har anpassat sin politik för att ligga närmare de andra partierna. Även ländernas historia av politiska koalitioner och andra partier i parlamenten har undersökts, vilka har varit de oberoende variablerna.  Studiens resultat visar att partierna inte har närmat sig mitten. Dansk Folkeparti har en stark högerprofil i sociokulturella frågor och står i mitten i socioekonomiska frågor. Fremskrittspartiet har haft och har en tydlig högerpolitik i både socioekonomiska och sociokulturella frågor. Sverigedemokraterna har haft ett stort fokus på de sociokulturella frågorna där de står till höger, men har även fått en större socioekonomisk politik, där de står i mitten. Därför går det inte att säga att partier som närmar sig mitten lättare kan samarbeta och få ett större politiskt inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson bygger sitt ethos under sina respektive tal i Almedalen år 2016. För att undersöka hur Sjöstedt och Åkesson bygger sitt ethos har vi gjort en hermeneutisk närläsning av materialet, för att sedan kunna göra en komparativ analys av de likheter och skillnader i hur de bygger sitt ethos. Materialet som uppsatsen grundar sig i är talmanus av de båda talen som publicerats av respektive parti. Resultatet av studien visar att de båda talarna bygger sitt ethos med hjälp av pathos och logos. Vidare skapar de båda talarna en “vi mot dem” -känsla för att bygga sitt ethos, och slutligen ser vi att de båda talarna tenderar att normalisera sin politik, men detta i olika hög grad.

No description available.

In this essay the goal has been to examine what kind of beliefs about the "people´s home" the Sweden Democrats expresses during the period 1990-2014, and how these beliefs are used in the political debate. This has involved an examination of the party's total number of intention decorations documents, and the party´s magazine The SD Courier (SD-Kuriren). The theoretical concepts that have been used to analyse the material are the different forms of "historical use", and particularly the types of "historical use" that are used by political actors.These concepts are "existential", "moral", "political-pedagogical" and "ideological" use of history. These concepts have been combined with a hermeneutic method, in which Intertextual reading has had a crucial role, and the focus have been to find change and continuity. The party has used their interpretation and beliefs about the "people's home" idea, to show their political intent and to criticise opponents, but also to some extent paint a picture of a Sweden in chaos. The party´s idea of the "people´s home" include the nation's peculiarity, homogeneity as the foundation of stability, the importance of the traditional family for raising good citizens. They use this idea of the "people´s home" to describe their vision as a political organization, and partly to criticise opposition parties, arguing these do not live up to the idea of the good "People's home". But also, to some extent paint up a picture of a country in chaos if the "people´s home" idea do not take its rightful place in society, and political discourse. / Inom ramen för denna uppsats har undersökts vad för typ av föreställningar om folkhemmet som det svenska riksdagspartiet Sverigedemokraterna ger uttryck för mellan åren 1990-2014, och hur deras användningen av folkhemstanken i den politiska debatten ter sig. Detta har inneburit undersökning av deras samtliga partiprogram samt deras partitidning SD-Kuriren. De teoretiska begrepp som har använts är de olika formerna av historiebruk, som används av politiska aktörer.Dessa är Existentiellt, moraliskt, politiskt-pedagogiskt och ideologiskt historiebruk. Dessa begrepp har kombinerats med en hermeneutisk metod, där intertextuell läsning, samt förändring och kontinuitet varit framträdande inslag. Partiet har använt, som de anser korrekta, föreställningar om folkhemmet, vilka innefattar nationens särart, homogeniteten som grunden till stabilitet, och den traditionella familjens betydelse, för att fostra goda medborgare. De använder denna folkhemstanke, dels till att beskriva sin målbild som politisk organisation, och dels för att kritisera motståndarpartier, genom att hävda att de inte lever upp till tanken på det goda folkhemmet. Men också i viss utsträckning måla upp en bild av ett land i kaos om folkhemstanken inte får inta sin rättmätiga plats i samhället.

Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet.  För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig.   Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats. Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal­typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal­typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be­greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen, ob­jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverige­demokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för under­visningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Re­sultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen upp­fattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen. Frågeställningarna är: Hur framställer Riks drivmedelsprishöjningen som skedde under mars 2022? Den andra frågan är, hur agerar Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation i fråga om drivmedelsprishöjningen? Riks är ett Youtube-kanal som lanserades år 2020 och är finansierad av Sverigedemokraterna. Sociala medier erbjuder nya möjligheter för spridande av politiska budskap. Det är därför relevant att undersöka hur Sverigedemokraterna agerar i sociala medier för att kommunicera deras budskap gällande de höga drivmedelspriserna. I uppsatsen används teori om gestaltning eftersom den behandlar hur problem framställs i medier. En till teori som används i arbetet är teori om populistisk politisk kommunikation i sociala medier. Metod i uppsatsen är WPR ansats som behandlar hur problem representeras i medier. Materialet för analysen är Riks videos.  Slutsatsen i uppsatsen är att kanalen gestaltar problemet på ett polariserande sätt där klyftan mellan folket och eliten betonas. l Riks framställer framför allt problemet med drivmedelspriserna med regeringen som syndabocken. På Riks beskrivs det svenska ”folket” som goda och naiva. Denna framställning är baserad på den populistiska premissen om att samhället består av två grupper nämligen det goda folket och den ohederliga eliten. Den politiska kommunikationen på Riks är typiskt för populistisk kommunikation.  Slutsatsen är alltså att Sverigedemokraterna agerar populistisk i hur den väljer att kommunicera de politiska budskapen gällande drivmedels prishöjningen. Sverigedemokraterna på Youtube kanalen Riks använder sig alltså av icke formellt och vulgärt språk för att etablera en relation med publiken, framställa sig som representanten till folket och väljer de polariserande lösningar som betonar klyftan mellan folk och eliten. Detta är typiska drag för populistisk kommunikation och gynnas i sociala medier.