In recent years the fashion industry has experienced a high frequency of famous Creative Directors departing the companies for unknown reasons. The same problem does not seem to occur in the Scandinavian fashion industry. This study’s purpose is to explore why Scandinavia does not experience the same problem, contribute a deeper understanding of the leader-designer relationship in the Swedish fashion industry, and to examine how the Scandinavian Cooperative Advantage is applicable in the Swedish fashion industry. Three case studies were conducted at the Swedish fashion companies TRIWA, Baron and Weriseg where both leaders and designers were interviewed. The findings showed that the leaders view their designers as an essential part of the organisation but how they are prioritised depend on the situation. Further more, this study indicates that all of the studied companies have a stakeholder approach, uses a value creating strategy based on cooperation with their stakeholders, are aligned with a typical Swedish organizational culture, and has a Swedish Management Style. Thus this study indicates that the notion of Scandinavian Cooperative Advantage is applicable at the Swedish fashion industry and that this might be a factor for their success.

Med en mer globaliserad värld och mer homogena marknader har betydelsen för marknadsanpassning på utländsk marknad blivit alltmer ifrågasatt. Vissa svenska modeföretag har olika uppfattningar angående detta där vissa anser att anpassning inte alls behövs då modet är globalt medan andra anser att anpassning är ett måste för att nå framgång på den utländska marknaden. Studien syftar till att studera i vilken mån anpassningens betydelse har i svenska modeföretags marknadsstrategi då världen blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. För att genomföra studien har en kvalitativ studie genomgått i from av en flerfallsstudie med de svenska modeföretagen; Odd Molly, Björn Borg och Hunky Dory. Datainsamlingen har skett via semi-strukturerade intervjuer och dataanalysen har skett utifrån en transkribering. Studiens teoretiska grund utgörs av tidigare forskning som är sammanvävd i det teoretiska ramverket som utgörs av tidigare vetenskaplig forskning inom etablering, internationalisering och anpassning. Det empiriska kapitlet består av den datainsamling där respondenterna har besvarat frågor om företagets marknadsstrategier vid etablering utomlands och deras internationalisering. Till uppsatsens slutsats anpassar de samtliga tre modeföretagen delar av sin marknadsstrategi vid utlandsetablering, till den utsträckningen att de känner att de kommer att nå framgång och vara konkurrenskraftiga på marknaden. Bevarandet av deras huvudkoncept samt image är viktigt och därför bör delar av marknadsstrategin vara standardiserad på de olika utländska marknaderna. Dock är en anpassning väldigt betydelsefullt då alla marknader och kundpreferenser ser olika ut. / In a globalized world and more homogeneous markets, the importance of market adaptation to foreign market has become increasingly questioned. Some Swedish fashion companies have different opinions about this where some believe that adaptation is not needed at all when fashion is global, while others believe that adaptation is a must to achieve success in the overseas market. The study aims to examine the extent to which adaptation is important in the Swedish fashion company's marketing strategy when the world has become more globalized and markets more homogenous. To complete the study, a qualitative study has been completed in form of a multiple case study of the Swedish fashion companies; Odd Molly, Björn Borg and Hunky Dory. Data collection has occurred through semi-structured interviews and the data analysis has been based on a transcription. The study's theoretical base constitute of previous research which is interwoven in the theoretical framework consisting of previous scientific research of establishment, internationalization and adaptation. The empirical chapter consists of the data collection where respondents have answered questions about the company's marketing strategies in establishing themselves abroad and their internationalization. For the essay's conclusion all three fashion companies adapts parts of its marketing strategy when establishing abroad, to the extent that they will feel they will succeed and be competitive in the market. The maintenance of their main concepts and image is important and therefore parts of the marketing strategy should be standardized in the various foreign markets. However, adaptation is significant since there are differences in markets and customer preferences.

The fashion system has increasingly been imbued by ecology and sustainability. While in the recent years a lot on approaches to more sustainable consumption behaviour from the con- sumers’ side have been suggested, this study focuses on the very practice of how sustainabil- ity - in an applied matter - is realised within a fashion company. In this dissertation, two Swe- dish fashion brands, Nudie Jeans co and Filippa K, are being investigated and analysed due to their brand philosophies and concepts dealing with sustainability. If Nudie Jeans co’s first all- organic denim collection launched in Autumn 2012 or Filippa K’s emphasis to the longevity of clothing by classic shapes and plain colours; both ideas foster a slow fashion movement. One of this thesis’ implications is the fact, that the term sustainability is much more far- reaching and expansive as commonly defined. Also timelessness and tradition could be sus- tainable, if still taking care of environment and society. Finally, concepts of sustainability which are commonly not highlighted shall be identified and fill the yet existing gap.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.

Svenska varumärken i allmänhet och svenska modevarumärken i synnerhet har en god ställning på den globala marknaden. Som en konsekvens av detta väljer flera svenska modeföretag att marknadsföra sina varumärken genom att betona sitt svenska ursprung. Detta är vad som inom marknadsföring benämns som Country-of-Origin. Utlandsarbete har tidigare associerats med negativa aspekter så som kulturella konflikter och anpassningsproblem, men även positivt betonade aspekter som ökad produktivitet och ökad nivå av kreativitet. Denna studie har som syfte att undersöka hur svenska modedesigners som arbetar utomlands påverkas i sitt arbete av att ha Sverige som ursprungsland. Studien undersöker om svenska modedesigners likt svenska modeföretag nyttjar sin ursprungslandsidentitet för att skapa framgångar, hur de påverkas av sitt ursprungsland i form av fördelar, nackdelar, förväntningar och fördomar, samt vilken uppfattning de har av innebörden av att lyckas med sitt arbete inom modedesignbranschen i utlandet. De teorier som studien utgår ifrån är Country-of-Origin, Kulturkapitalsteori samt Psychological Contract Theory. Studien utgår från kvalitativa intervjustudier där fem svenska modedesigners verksamma i fem olika länder besvarat intervjufrågor i både strukturerat och semi-strukturerat format. Efter analys av resultaten i förhållande till relevanta teorier och tidigare forskning kommer studien till slutsatsen att det inte finns någon delad tydlig syn mellan svenska modedesigners i utlandet gällande innebörden med att lyckas med sitt arbete, då en mängd olika faktorer både inom den direkta arbetsplatsen och utanför benämns som orsaker bakom ett lyckat arbete. Utöver detta nås slutsatsen att svenska modedesigners i utlandet inte aktivt anser sig använda sin ursprungslandsidentitet för att lyckas i sitt arbete, men att de upplever särskilda förväntningar samt vissa fördelar med att ha Sverige som ursprungsland. / Swedish brands in general and Swedish fashion brands in particular hold a strong position on the global market. As a result of this many Swedish fashion companies choose to market their brands by emphasizing their Swedish origin. This is commonly known as Country-of-Origin within the field of marketing. Working abroad has often been associated with negative aspects such as cultural conflicts and integration issues, but also positive aspects such as increased productivity and increased levels of creativity. The purpose of this study is to examine how Swedish fashion designers working abroad are impacted in their work by having Sweden as their country of origin. The study examines if Swedish fashion designers utilize their country of origin in a way alike Swedish fashion companies in order to establish success, how they are impacted by their country of origin in terms of benefits, disadvantages, expectations and stereotypes, and also how they perceive the meaning of the term success in terms of working abroad as a Swedish fashion designer. The study utilizes Country-of-Origin, Cultural Capital Theory as well as Psychological Contract Theory to construct its theoretical base. The study is based on qualitative interviews where five Swedish fashion designers working in five different countries answer questions in both a structured and a semi-structured format. After analyzing the results using relevant theories and previous research the conclusion that there is no unified and commonly agreed opinion of what constitutes success while working abroad as a Swedish fashion designer is reached. This is due to the fashion designers expressing a variety of different factors both within and outside of the direct workplace when defining success. In addition to this the conclusion that Swedish fashion designers abroad do not claim to actively utilize their country of origin in order to be successful in their work, and that they experience certain expectations and some benefits because of their country of origin is reached.

Digitalisation is one of the greatest transformations in modern times and has impacted organisations, industry structures and the society as a whole. It provides new opportunities for fashion firms to interact with different stakeholders and has altered the way firms operate in foreign markets. Based on in-depth interviews with managers of Swedish high-end fashion firms, the aim of the study was to explore what impact digitalisation has on managers’ perceived psychic distance in their international operations. In particular, how managers use digital technologies to obtain and interpret information about supply and demand conditions in foreign markets was examined. The empirical findings indicate that digital technologies are essential for firms today, as they have increased information availability, enhanced information usage and improved interactive communication. This, in turn, leads to a reduction of managers’ perceived psychic distance.

I Sverige köps det idag 13,1 kg kläder per person och år, av dessa slängs 8 kg kläder per person och år. Cirka 60 procent av det som slängs skulle dessutom kunna användas igen. Detta är en inte en hållbar resurshantering och för att ta tillvara på kläderna behövs en omställning där kläderna ses som en resurs. Denna studie syftar till att undersöka varför svenska klädföretag arbetar med cirkulär ekonomi, hur de arbetar och vilka svårigheter som kan uppstå med arbetet. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer inom ett brett spektra av svenska klädföretag. De klädföretag som har intervjuats är H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven och Houdini. Erfarenheterna från respondenterna redovisas i fyra olika teman – kläder som resurs, beteendeförändringar, ansvar och överlevnad och förändrad marknadssyn. Det empiriska materialet ställs mot varandra och jämförs med tidigare forskning. Resultatet av studien visar att klädföretagen ser cirkulär ekonomi som deras framtida överlevnad. Det är viktigt att börja se kläderna som en resurs efter användning och det krävs mer arbete i designfasen för att verkligen göra skillnad. Det har även visat sig att det krävs beteendeförändringar för att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. / In Sweden people purchase 13.1 kg garments per person per year, of these garments 8 kg per person per year gets discarded. Approximately 60 percent of the discarded garments could be used again. This is not a sustainable resource management and to take advantage of the garments a transition is needed because the garments have to be seen as a resource. This study aims to investigate why Swedish clothing companies work with circular economy, how they are working with this and what difficulties may arise during the process. The study was conducted with the help of eight semi-structured interviews in a wide range of Swedish fashion companies to share their views and experiences. The clothing companies that have been interviewed are H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven and Houdini. The experience of the respondents are presented in four different themes - clothes as a resource, behavioural changes, responsibility and survival and change in market view. The empirical data are compared against each other and also compared with previous research. The results of the study show that the clothing companies are seeing circular economy as their future survival strategy. It shows that it is important to begin to see the clothes as a resource and further work is required in the design phase in order to really make a difference. It has also been shown that it requires behavioural changes in order to adjust to a circular economy.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan erbjuda i form av resurser och kunskap, vilket kan skilja sig åt. Studien bidrar med kunskap till området implementering av hållbarhetsstrategier genom att ge en djupare förståelse för de specifika utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin kan möta när de ska gå mot att bli mer miljömässigt hållbara. För att kunna implementera hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen kräver det att ledningen sätter upp mål som produktionsansvariga kan förhålla sig till. Produktionsansvariga har en delaktighet och påverkar i stor utsträckning hur hållbara produkterna blir. Studiens resultat visar slutligen att det finns skillnader inom SMEs i den svenska modeindustrin, särskilt när det gäller tillgången på resurser mellan små och medelstora företag. En betydande skillnad är den utmaning som leverantörer utgör för dessa företag vilket är kopplat till produktionskvantiteter. Studiens begränsningar inkluderar urvalet av tre modeföretag, varav ett av dem var medelstort, vilket begränsade möjligheten att skapa en tydlig förståelse för deras unika utmaningarna. Framtida forskning föreslås omfatta ett bredare urval för att ge en mer djup förståelse av SMEs inom den svenska modeindustrin. / Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally, external factors such as customers' willingness to pay more and what suppliers can offer in terms of resources and knowledge, which can vary, also have an impact. The study contributes to the field of implementing sustainability strategies by providing a deeper understanding of the specific challenges that SMEs in the Swedish fashion industry may face when striving to become more environmentally sustainable. To implement sustainability strategies in the development phase, it requires management to set goals that production managers can adhere to. Production managers are involved and significantly influence how sustainable the products become. The study's results finally show that there are differences within SMEs in the Swedish fashion industry, particularly regarding access to resources between small and medium-sized enterprises. A significant difference is the challenge that suppliers pose for these companies, which is linked to production quantities. The study's limitations include the selection of three fashion companies, one of which was medium-sized, which limited the ability to gain a clear understanding of their unique challenges. Future research is suggested to include a broader selection to provide a more in-depth understanding of SMEs in the Swedish fashion industry. This essay is written in Swedish.