<p><strong>Bakgrund:</strong> Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. </p><p><strong>Problem:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. </p><p><strong>Metod:</strong> Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. </p><p><strong>Teorier:</strong> Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. </p><p><strong>Empiri:</strong> 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. </p><p><strong>Analys:</strong> Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering. </p><p><strong>Resultat:</strong> Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva. </p><p><strong>Slutsats:</strong> De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change. </p><p><strong>Problem:</strong> Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare? </p><p><strong>Objective:</strong> The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare. </p><p><strong>Method:</strong> This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking. </p><p><strong>Theories:</strong> Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star. </p><p><strong>Empiric:</strong> 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system. </p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement. </p><p><strong>Result:</strong> This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own. </p><p><strong>Conclusion:</strong> Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella</p><p>modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av</p><p>tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.</p><p>Genomförande</p><p>Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin.</p> / <p>Background</p><p>Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish</p><p>healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production</p><p>philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden.</p><p>Aim</p><p>The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare.</p><p>Completion</p><p>Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare.</p><p>Findings</p><p>The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.</p>

Bakgrund Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården. Genomförande Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts. Resultat Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin. / Background Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden. Aim The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare. Completion Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare. Findings The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat.  Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården?  Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande.  Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan.  Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården.  Analys: Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering.  Resultat: Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva.  Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar. / Background: Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change.  Problem: Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare?  Objective: The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare.  Method: This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking.  Theories: Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star.  Empiric: 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system.  Analysis: The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement.  Result: This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own.  Conclusion: Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.

Life expectancy has increased with improvement in healthcare and diseases have become expensive to treat, several actors in digital health are building solutions that can bring different types of business value and solve big problems in healthcare. With healthcare being one of the complex industries due to hard regulations surrounding it, several digital health companies and startups are still struggling to bring their solutions to the market. Even with many reliable technological innovations, several digital health solutions end up failing at the initial stage of execution. There are several factors that owe to the failure of these solutions such as bad market- fit, poor team, regulations and poor business models. This thesis, however, considers the three value dimensions such as value proposition, value creation and value appropriation that are linked to the different components of a business model. This is done through analysis of two case studies from Sweden that have implemented digital health to create and communicate value to their stakeholders. An interview with one of the personnel responsible for the case that has been performed to better understand the implementation of their case. The findings have shown that an innovation can reach a larger mass by identifying and collaborating with a powerful stakeholder with similar problems or needs. The results of this thesis also include recommendations based on the value dimensions for the companies or startups working with digital health. Researchers and practitioners in the field can use them along with other factors to understand value dimensions and their role in creating better business and value for the society. / Idag, lever människan längre, mycket tack vare förbättrad hälso- och sjukvård. Samtidigt, har det blivit kostsamt att behandla folksjukdomar. Olika aktörer inom e-hälsa bygger lösningar som kan lösa stora och omfattande samhällsproblem och samtidigt skapa mervärde för näringslivet. Men sjukvården är ytterst komplex med byråkratiska svårigheter och riktlinjer som gör det svårt för flera digitala (e-hälsa) hälsobolag och startups att lansera deras lösningar in i marknaden i rätt tid. Organisationer med bra digitala hälsolösningar har därför misslyckats redan i ett tidigt skede. Det finns flera faktorer som är kopplad till detta som är värt att nämna såsom icke adekvata kompetenser i teamet, svåra regler, dålig marknadsanpassning och affärsmodeller. Denna upphandling överväger tre värdedimensioner i en affärsmodell såsom värdeförslag, värdeskapande och värdetilldelning. Upphandlingen har analyserat två olika studier från Sverige med e-hälsa i fokus, att förstå implementeringen av de tre olika värdedimensionerna. En intervju var utförd med personal som har jobbat med en av de valda fall studierna, gällande implementering. Resultaten har visat sig att innovationerna kan nå en stor skala när man identifierar och samarbetar med en intressent med liknande problemområden. Denna upphandling baseras på värdedimensioner för digitala hälsobolag och startups som arbetar inom (e-hälsa). Forskare och andra yrkesutövare kan använda resultaten från denna upphandling för att få en djupare förståelse av de olika värdedimensionerna inom samhället.

Background: This study describes the incentives and barriers of public procurement ofcellulose-based and locally produced textiles in the Swedish healthcaresector governed by the county councils and regions. The size of the publicprocurement market is substantial which makes it imperative to analyse theprocurement decisions taken by this large customer from asustainability perspective. To understand these decisions better the publicprocurement is also analysed from an organisational perspective discussingpressures from global, regional and local stakeholders and governingauthorities.Methods: Empirical and primary data was collected from three semi-structuredinterviews with procurement officers, strategic buyers and heads ofprocurement departments in three county councils and regions in Sweden.The qualitative data was supplemented with quantitative data from a surveytargeting the additional 18 county councils and regions in Sweden. All 21county councils and regions in Sweden participated in or responded to theinterview and survey study. Six (33 %) complete responses were submitted,while five (28 %) surveys were partially responded to. Seven (39 %) countycouncils and regions did not participate in the study. The quantitative surveydata was analysed through the Fisher’s exact test and a thematic analysis wasapplied jointly on the interview and survey data due to the identicalinterview and survey questions.Results: The four themes found in the empirical data were concluded to be thedecision-making in these procurement processes being affected by manystakeholders, a high trust on suppliers for information updates andsustainable responsibility, an existing knowledge gap on cellulose-based andlocally produced textiles and the challenges and opportunities surroundingthe regulation of sustainability in the contract terms in the publicprocurement of textiles. The procurement officials being in a leading or nonleadingposition did not show any statistically significant effect on theperception of the clarity in the relevant political directives and how thisinfluences the possibility to take sustainable action in the procurementprocess, nor on whether the short-term (lowest) price has a higher prioritythan the long-term (e.g. long-term societal and environmental costs) in theprocurement of textiles.Conclusion: The sustainable public procurement of textiles within the Swedish healthcaresector governed by the county councils and regions is characterized by ahigh level of organisational complexity including many global, regional andlocal stakeholders. The governing authorities as well as the procuringorganizations and suppliers show interest in implementing sustainableprocurement processes which is however aggravated by static contract terms,limited knowledge on novel textile materials and the perceived costs relatedto the procurement.

Risk and vulnerability analysis (RVA) is a widely used method to assess an organization's threat situation. Certain actors are obliged by law to perform the analysis to contribute to a national threat assessment. Among these are actors in the healthcare system. This study aims to understand how a systematized workflow for RVA can increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. In this context, a systematized workflow is defined as a systematic and uniform method within a designated digital tool to facilitate the analysis.  To understand how a systematized workflow could increase crisis preparedness and resilience, four semi-structured interviews were held with knowledgeable people within the area from different levels of the national risk and vulnerability chain. Further recurring meetings with people directly involved in such improvemenet work from AFRY were held, along with a review of existing literature. The result shows several challenges regarding RVA-related work; it is time-consuming, complex, resource-intensive, and lacks proper guidance in how it should be done. It shows a need for a better process, both in how they are performed and how the results are analyzed. It is concluded that a systematized workflow for risk and vulnerability analysis could increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. Having a designated tool with a set process, clear instructions, definitions, and guidelines would make RVAs easier to conduct and generate better outcomes regarding several aspects. Identifying essential dependencies would be facilitated for actors within the healthcare sector, which forms the basis to sustain those dependencies if a crisis occurs. Further, uniformly structured results would facilitate the analysis of results to make a nationwide risk assessment. In turn, this would probably increase crisis preparedness and resilience within the healthcare sector and several others. / Risk och sårbarhetsanalyser (RSA) är en utbredd metod för att värdera en organisations hotbild. Vissa aktörer är skyldiga enligt lag att genomföra analysen för att bidra till en nationell sammanställning av landets risker, varav skjukhussystemet är en av dessa. Denna studie ämnar att förstå hur ett systematiskt arbetsflöde för RSA kan bidra till ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom denna rapport definieras ett systematiskt arbetssätt som en systematiserad och enhetlig metod i ett dedikerat digitalt verktyg för att underlätta analysen. För att förstå hur ett systematiserat arbetssätt kan öka krisberedskap och resiliens har fyra semistrukturerade intervjuer hållits med sakkunniga personer inom området. Dessa har varit från olika nivåer inom den nationella risk- och sårbarbetsanalyskedjan. Vidare har återkommande möten genomförts med människor som varit direkt involverade i denna typ av förbättringsarbeten från AFRY, tillika en granskning av befintlig litteratur. Resultaten från studien visar på flera svårigheter rörande RSA-arbete - det är tidskrävande, komplext, resursintensivt, och saknar tydlig vägledning i hur arbetet ska utföras. Dessutom visar resultaten ett behov av bättre arbetsprocesser, både rörande hur analyserna ska genomföras samt hur resultaten ska analyseras. De slutsatser som har kunnat dras är att ett systematiserat arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalyser skulle kunna bidra till en ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom att ha ett dedikerat verktyg med en satt process, tydliga instruktioner, definitioner och riktlinjer hade genomförandet av en RSA underlättats samt gett bättre resultat inom ytterligare områden. Att identifiera kritiska beroenden hade förenklats för aktörer inom sjukvården, vilket formar grunden till att upprätthålla dem vid en kris. Vidare hade enhetligt strukturerade resultat underlättat analysen av resultaten för att göra ett nationell riskbedömning. Detta i sin tur hade trolien lett till ökad krisberedskap och resiliens inte endast inom sjukvården, utan även inom andra sektorer.

In this thesis, a phenomenological approach is taken as the purpose is to discuss how the healthcare experiences of Swedish patients with chronic illness are affected by political state reforms and governing technologies. The thesis compares the discourse of Swedish healthcare policy with the discourse of healthcare in practice. Swedish healthcare has gone through major changes during the past decades, which have affected the state-to-patient relationship. This shift involved a transfer of responsibility from the state to its citizens, enabled through patient empowerment. In this change, a new ideal patient-role emerged, which is the patient as an informed and active consumer. What this thesis shows is the existence of a discrepancy between the ideal patient-role in governmental writing and the same ideal patient-role in the reality of the healthcare system. The ethnography consists of a literature study of healthcare policy documents and interviews with ten informants about their experiences of healthcare, in connection with the chronic diseases that affected their lives. The aim has been to examine the governing qualities of healthcare policy and practice, implementing Foucault’s theory of governmentality and technologies of the self.

In today’s society, much information is utilized and distributed through information and communication technology. However, even though IT or ICT has been introduced in the healthcare sector, paper documents are still in use. Studies show that this may create an inefficient healthcare, something pre-surgical medical personnel at a medical clinic in the southern part of Sweden, are well aware of.Their problem is that an increasing number of surgical procedures are cancelled as patients fail to comply with pre-surgery information; the information provided to patients before having surgery. Pre-surgical medical personnel believe that the root to this problem comes from the way patients are given access to the information itself. Currently, this is limited to paper document, a solution that worked in the past. However, a more diverse clientele has resulted in a greater need for information access and paper documents simply cannot support this in an effective manner.Pre-surgical medical personnel believe this could be improved if the information was also made accessible through an information system. And so, the focus of the master thesis was to explore the pre-surgical medical personnel’s perception on the requirements, usage and impact of a new IS that could, subsequently, generate improvements in the accessibility and understandability of pre-surgery information.The problematic situation was approached with an interpretative qualitative case study were data was collected through three different methods so that triangulation could take place. The master thesis then utilized a modified version of the Delone and McLean’s information system success model and a content analysis to approach, analyse and discuss the collected data.The findings of this analysis revealed that pre-surgical medical personnel perceived an information system where the technology used to support it, was less significant than the information system’s ability to provide patients with equal access to pre-surgery information. The analysis also revealed that the information system must be capable of presenting information as both text and narrated video, as well as in a language chosen by the patient. Lastly, the perceived effect of the information systems implementation and usage was a substantial reduction in the number of surgeries that were cancelled.

Maternal health has been found to lag significantly behind in medical innovations compared to other branches of medicine such as radiology. Prenatal care, being part of maternal health, seems to be no different. Driven by this fact, this study first attempts to investigate the state of innovation implementation within the context of prenatal care in Sweden. Then, it continues with the identification of critical barriers and facilitators for the implementation of medical innovations within the same field and context as medical innovations are at some point necessary. Considering the nature of the issues at hand a qualitative study was deemed more suitable and hence was conducted. The overall work consists of a literature review alongside a planned and executed empirical study. The empirical study was conducted as a single case study comprising of three stakeholder groups that were of interest. These were: doctors, midwives, and healthcare managers. Participants were approached using a combination of convenience and snowball sampling. A series of semi-structured interviews were conducted with actors located throughout Sweden. With the help of thematic analysis, a holistic view supported by all three stakeholder groups was able to arise leading to multi-faceted insights. Results show that the medical innovation implementation state within prenatal care in Sweden could have been characterised as lethargic before the arrival of the COVID-19 pandemic as no significant medical innovations had emerged in the field until then. However, it is discovered that COVID-19 signalled the end of this reality and abruptly moved the existing innovation implementation climate. Furthermore, regarding the potential introduction of medical innovations in prenatal care, important barriers and facilitators were discovered. The findings of the study can be of use to actors attempting to implement medical innovations in the future within prenatal care or other clinical areas and contexts.