This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who haveanother native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers workwith Swedish as second language and what they found functional in their classroom. Theresearch questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teacherswork and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’sknowledge. From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it isimportant to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedishas second language is structured differently but the common thing is that the pupils will workwith the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for thosepupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve thelanguage in every subject in school, for example mathematics and natural science, to createunderstanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native languageand the Swedish. / Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2). I den suprasegmentella modulen ingick medvetandegörelse av stavelseuppbyggnad samt träning i svenska betoningsmönster. Den segmentella modulen innefattade träning av konsonantförbindelser, [ɧ] samt /r/. Efter varje tillfälle fick deltagarna repetera 50 ord som valts ut innan studiens början. Dessa ord analyserades utifrån deltagarnas förmåga att korrekt producera suprasegmentella och segmentella aspekter och utgjorde studiens mätpunkter. De suprasegmentella aspekterna bedömdes utifrån uppsatta bedömningskriterier och de segmentella aspekterna bedömdes med hjälp av Percentage Phonemes Correct (PPC). Efter genomförd intervention fick tre utomstående lyssnare skatta förståelighet för att undersöka om samband kunde ses mellan deras skattningar och de valda bedömningsverktygen. Enskilda ord ur ordlistorna valdes ut för att bedömningsverktygen även skulle jämföras mot akustiska mätningar. Resultaten i föreliggande studie visade på att samband kunde ses mellan specifik uttalsträning med segmentellt fokus och förbättrat uttal både vad gäller segmentella och suprasegmentella aspekter. Samma resultat visade den suprasegmentella uttalsträningen ge. Vidare kunde samband ses mellan bedömningen av de segmentella aspekterna utifrån mätpunkternas beräknade PPC och förståelighetsskattningarna. När PPC ökade förbättrades också förståeligheten. Då uttalsträning bör ha som fokus att uppnå god förståelighet hos andraspråksinläraren (Pennington, 1996; Levis, 2005) föreslås att segmentella aspekter bör ingå i uttalsträning. Mellan förbättringarna av suprasegmentella aspekter och förståelighet har inte liknande samband kunnat ses vilket dock kan bero på studiens design. Författarna till föreliggande studie anser därför att suprasegmentella aspekter i uttalsträning inte bör bortprioriteras. / Three native Thai speakers with Swedish as their second language have received special training in Swedish pronunciation in the current single-subject design study. The aim of the current study was therefore to devise and implement a set of pronunciation training exercises, divided into suprasegmental and segmental modules. The aim was also to examine how suprasegmental and segmental changes in pronunciation affected the intelligibility of the pronunciation. The pronunciation training consisted of 14 training sessions during a five-week period. The exercises were divided into two modules, one with focus on suprasegmental aspects (B1) and one with focus on segmental aspects (B2). The suprasegmental module included acquainting subjects with the syllabic structure of the Swedish language as well as training of the Swedish language stress pattern. The segmental module contained training of consonant clusters, the Swedish speech sound [ɧ] and /r/. At the end of each session the participants were asked to repeat 50 words chosen before the start of the study. These words constituted the measuring points of the study and were analyzed according to the participants' ability to produce suprasegmental and segmental aspects correctly. The suprasegmental aspects were assessed according to fixed criteria and the segmental aspects were rated by means of Percentage Phonemes Correct (PPC). After completion of the final training session, three independent listeners estimated intelligibility to determine if relationship existed between these and the chosen assessment tools. Single words were selected in order to compare their criteria-based and PPC-ratings with acoustic correlates. The results of the present study indicate that a relationship can be observed between specific pronunciation training with focus on segmental aspects and improved pronunciation in terms of segmental and suprasegmental aspects. The pronunciation training with suprasegmental focus indicated the same conclusion. Further, a relationship can be seen between the judgment of the segmental aspects based on the measuring points' PPC-rating and the ratings of intelligibility. The intelligibility improved when the PPC increased. The focus of pronunciation training should be to achieve good intelligibility (Pennington, 1996; Levis, 2005); therefore it is suggested that segmental aspects should be included in pronunciation training for native Thai speakers when learning Swedish as a second language. No similar relations have been discovered between the suprasegmental aspects and intelligibility, which, however, may be due to limitations in the design of the study. Therefore suprasegmental aspects should not be neglected in pronunciation training.

The aim of this study was to investigate how the computer as a tool is helping dyslectic students who have Swedish as a second language in learning. The following questions were formulated: How important is it to diagnose dyslectic students? How does the computer assistance motivates dyslectic students achieve their goals? How easy is it to include dyslectic students in the ordinary class with computer assistance? And in which way does the school and home environments affect dyslectic students who have Swedish as a second language? The sample consisted of four dyslectic students, 13 to 15 year olds who have Swedish as a second language. And two Swedish and Swedish as second language teachers.  They were selected by purposive non-probability sampling. They were all participating in the one to one programme. Data was collected using semi-structured interviews and analysed using content analysis. After transcribing the interviews’ six themes: diagnosis, computer as a tool, inclusion, motivation and environment were identified. The results were that computers are helpful tools for dyslectic students who have Swedish as a second language. Computer assistance makes these students more independent to find ways to support themselves. They do not need to face failure all the time, when they can use the computer to achieve success. It motivates the students to learn more. It was very clear that the students were more efficient in computers compared to the teacher´s. Maybe, both the teachers and the students should be given the same competence education. Motivation as the most important aspect in learning was very noticeable in all the six interviews. Keywords Dyslexia, Computer as a tool, Special Education, Reading Writing Difficulties, Content Analysis, One-One program, Motivation, Swedish as Second language, SVA.

No description available.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik. / This study has aimed to study whether the quality of the grading scale is consistent between national test in Swedish as a Second Language (SSL) and corresponding syllabus in the curriculum of SSL 1and the manner in which the national test facilitates the interpretation of proficiency in the curriculum of SSL 1. The investigation is limited to include only the oral part, Section A Oral presentation. To describe and analyze the skills that are considered desirable in oral presentation, a qualitative content analysis was carried out to provide a basic model for the subsequent knowledge analysis. The results from the study's content analysis shows how the students developed a gradually expected to litigate an oral preparation taken from the rhetorical work model with a solid preparatory work followed up with speech and ends with response from the pupil class. The result of analysis shows how the students need to master a combination of knowledge forms episteme, techne and phronesis to meet rating requirements at the higher levels. The conclusions drawn from the study is that the quality is consistent between the national sample assessment matrix and the curriculum in Swedish as a Second Language (SSL) regarding the assessment of students' linguistic qualities. I also find that the requirements of customization available in the subsample to the rhetorical context is also the requirements listed in the syllabus but are more commonly described in a language development perspective. Thus it is possible to say that the national test facilitates the interpretation of the knowledge requirements of the curriculum. The study shows how the student to get the lowest score (E) requires knowledge of a rhetorical presentation and the student can present a prepared content to an audiense.

Den svenska skolan har under senare år tagit emot många elever från andra länder, vilket ställer nya krav på lärares kompetens inom andraspråksundervisning. Denna studie undersöker klasslärares strategier, anpassningar och förhållningssätt inom undervisningsområdet grammatik, när de har elever med svenska som andraspråk i klassen. Texten redogör för aktuell forskning på området och därefter presenteras yrkesverksamma lärares bild av situationen. Resultatet har sedan tolkats utifrån ett funktionellt perspektiv på språkinlärning. Genom studiens intervjuer och observationer har det visat sig att de tillfrågade lärarna har olika kunskap och erfarenhet om effektiva metoder för att utveckla andraspråkselevers grammatiska färdigheter. De är dock ense om att ett andraspråks grammatik utvecklas som bäst i sociala sammanhang och de är alla influerade av ett funktionellt perspektiv på undervisning. / In recent years, the number of pupils from abroad in the Swedish school system has increased dramatically. This has led to a larger demand for teachers qualified in second language acquisition. This study investigates strategies, adaptions and the approaches of teachers with second language learners in their class, while teaching Swedish grammar. The study takes a look at current scientific thought on second language acquisition and also investigates working teachers’ views on the situation presented. All of this is with a view towards a functional perspective on language learning. Through interviews and observations in this study it has been shown that these teachers have different experience and knowledge about how to help second language learners to develop their grammatical skills. However, they all agree on the importance of a social context for language learning and they are all influenced by a functional perspective in teaching.

Bakgrund: Det finns skillnader i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk (Skolverket, 2011). Ämnet Svenska som andraspråk, i jämförelse med Svenska, fokuserar mer på att bland annat utveckla elevernas ordförråd och språkliga variationer. I arbetet nämns även termerna skolspråk och vardagsspråk frekvent, då dessa är ytterst relevanta för analysen. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur två läromedel med fokus på grammatik i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk framställs, samt hur både det strukturella och språkliga innehållet framträder. De läromedel som vi valt att analysera är Fixa grammatiken (2014), som riktas mot ämnet Svenska och Grammatik från grunden (2016) som riktas mot ämnet Svenska som andraspråk. Fokus riktas mot de abstrakta och konkreta orden inom ordklassen substantiv, men även huruvida det finns, och i sådana fall hur, en form av adaption i läromedlet för Svenska som andraspråk. Metod: Två läromedel i ämnet Svenska och Svenska som andraspråk analyseras utifrån Hellspongs (2001) strukturella analysmetod, detta på grund av att analysen bidrar till en djupgående analys av textens innehåll samt stilistiska drag. Den strukturella analysen delas upp i följande fem kategorier: kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen, den interpersonella strukturen och samband. Syftet med analysmetoden är att ge en mångsidig beskrivning av de två valda texterna. Resultat: Utifrån en djupgående analys med hjälp av den strukturella analysmetoden uppkom ett tydligt resultat. Innehållet i de två läromedlen har en tydlig struktur och det är logiskt presenterade rubriker och förklaringarna, som dessutom fullföljs med konkreta exempel. Fixa grammatiken har en aning mer strukturerade underrubriker, medan Grammatik från grundens underrubriker till viss del kan anses vara diffusa. Fixa grammatiken innefattar ett både passivt och aktivt ordförråd, i jämförelse med ordförrådet i Grammatik från grunden som till största del är aktivt och med mindre abstrakta ord, vilket bygger vidare på adaptionen, som även innefattar ett mindre varierat innehåll i jämförelse med läromedlet för Svenska.

The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.

Denna studie har syftat till att undersöka hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ser ut inom utbildningen sfi, svenska för invandrare. Studien beskriver pedagogernas arbete för att identifierar olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos elever. Studien beskriver också de hinder som finns i arbetet med eleverna i behov av specialpedagogiskt stöd på både individ- och organisationsnivå. Det framkommer att en stor utmaning för lärarna är att utreda om orsaken till dessa svårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller är en konsekvens av att lära ett nytt språk som vuxen. Därutöver beskriver studien vad pedagogerna själva ser som möjliga lösningar för att förbättra arbetet med dessa frågor. Kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på sfi genomfördes – fyra lärare med specialpedagogisk kompetens och en andraspråkslärare. Både kommunal verksamhet och utbildningsföretag finns representerade i undersökningen. Analysen av det empiriskt insamlade materialet grundar sig i ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultaten visar att det råder osäkerhet hos pedagogerna hur man går tillväga för att utreda läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever på sfi. Pedagogerna uppger att de saknar både kunskap och relevant testmaterial för denna grupp av elever. Det saknas en övergripande plan från Skolverket för hur man arbetar med dessa frågor. Studien visar också att möjligheten att få specialpedagogiskt stöd ser olika ut beroende på utbildningsanordnande huvudmans prioriteringar. Det innebär att elever riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Detta delvis beroende på att skrivningar gällande särskilt stöd i viss mån är otydliga och lämnar utrymme för tolkning. / The aim of this study is to explore and describe work with immigrants with reading and writing difficulties in sfi, Swedish for immigrants. The study describes teachers work to identify different types of reading and writing difficulties among their pupils. The study also describes obstacles working with these individuals in need of special education on both a personal and organizational level. It becomes clear that a big challenge for the teachers is to define if the cause of their difficulties lies in reading and writing problems or merely is a consequence of learning a new language as an adult. Furthermore it is also described what the educators themselves see as possible solutions to improve the work on these issues.   The study is based on qualitative interviews with five teachers working in sfi – four with special education training and one second language teacher. Both municipal and private schools are represented in the study. Empirical analysis of the collected material is based on a special education perspective.   The results show that there is uncertainty among the teachers on how to assess reading and writing difficulties and dyslexia in individuals in sfi. Teachers report that they lack both knowledge and relevant test materials for this group of pupils. There is no comprehensive plan or guide line from Skolverket on how to deal with this.   The study also shows that the possibility of getting special education support is unequal between schools depending on economic priorities. This means that some pupils may not get the support they are entitled to. In part due to the fact that the curriculum is unclear regarding how special assistance can be done which leaves room for interpretation.

This doctoral thesis centres on six children, aged four to nine, who relatively recently immigrated to Sweden. The children’s encounters with literacy are in focus. These children are not only new arrivals to Sweden, they also have in common that Swedish is their second language and that their parents have had little or no formal education prior to arriving in Sweden. The study draws on sociocultural approaches to literacy, and more specifically the field of New Literacy Studies. In this study, reading and writing are viewed as social practices comprising different related sociocultural aspects such as norms, values, habits, traditions and ideologies, and the study concentrates on social and ideological perspectives on literacy. Bourdieu’s notions of habitus and symbolic capital have also been used for the analysis. The empirical material was collected through an ethnographic approach. Each child was followed for one year, particularly at school/preschool. The children’s homes were also visited, and their parents and teachers were interviewed. Observations involved different degrees of participation and were documented through field notes and photographs. The interviews were audio-recorded and transcribed. In addition, artefacts and school material from the field were collected or photographed. A qualitative content analysis of the collected data was performed. The analysis show that sociocultural incongruence, coupled with flawed communication between the schools and the homes, caused the children less continuity between school and home practices. Though, the results also show, that the children studied to a considerable extent adapted to the monolingual, homogenous norms when they participated in school practices. These children are therefore highly adaptable, while their teachers found it much harder to handle or even be aware of sociocultural incongruences. / I denna avhandling studeras litteracitetspraktiker hos en grupp nyanlända barn i åldrar mellan fyra och tio år. Det specifika för barnen är att deras föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Under ett års tid har barnen följts i förskolan eller skolan samt i hemmet. Deras föräldrar och lärare har också intervjuats. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel. Studien visar hur barnen skapar kontinuitet mellan hemmet och skolan, trots att deras tidigare erfarenheter och modersmål har en ytterst perifer plats i skolans och förskolans litteracitetspraktiker och trots att kommunikationen mellan skolan/förskolan och hemmet haltar. Barnen och deras föräldrar strävar efter att anpassa sig till de svenskspråkiga och monokulturella normer som skolans och förskolans litteracitetspraktiker vilar på. Avhandlingens bidrag är att öka kunskapen om hur nyanlända barn, och i synnerhet barn till föräldrar utan eller med endast kort skolbakgrund, bättre kan tas emot i skolan och förskolan.