<p>Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité.</p><p>Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram.</p><p>Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter.</p> / <p>Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance.</p><p>Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams.</p><p>Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.</p>

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden. Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006. I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv. I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen. Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer. / The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code. We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006. The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective. The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented. We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité. Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram. Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter. / Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information. Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance. Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams. Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen. Avslutningsvis undersöks hur stor andel av rapporterna som är granskade av revisor eller inte. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån corporate governance, informationsasymmetri samt intressentteorin. Metod: Den vetenskapliga metoden för uppsatsen är kvantitativ, systematiska observationer har utförts i 50 bolagsstyrningsrapporter för att därefter presenteras i diagram och tabeller. Den kvantitativa metoden valdes för att få en generell bild av tillämpningen av Koden. Slutsats: Utifrån författarnas granskning kan konstateras att bolagen har en hög ambition gällande tillämpningen av Koden vilket kan utläsas av det låga antalet avvikelser per bolag. Vidare påvisar det låga avvikelseantalet att företagen har gjort en ansträngning för en ökad öppenhet och transparens gentemot aktieägarna. Bolagsstyrningsrapporterna har således gett aktieägarna och övriga intressenter en större insikt i företagens bolagsstyrning och därmed reduceras informationsasymmetrin. Nyckelord: Svensk Kod för Bolagsstyrning, bolagskod, bolagsstyrning, informationsasymmetri. / Background: Many scandals within big corporations have occurred in several countries and that is one of the reasons countries have created codes for corporate governance. Sweden is not spared from scandals and the debate about corporate governance has been intensified the last couple of years. A group called Kodgruppen, appointed by the Government, has created the Swedish Code of Corporate Governance which took effect 1 July, 2005. The purpose of the Code, among other things, is to give the concerned corporations guidelines about the content in the reports to the capital market and the shareholders. Purpose: The purpose of this essay is to review 50 Swedish stock exchange corporations’ reports of corporate governance and from these portray the most frequent deviations from the Swedish Code and the most common explanations to these. The study also looks into the clearness of the information given in the reports regarding the implementation of the Code. Further the paper examines how many of the companies that had their corporate governance report reviewed by an auditor. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, information asymmetry and the stakeholder theory. Method: The scientific method for the paper is quantitative, systematic observations have been done of 50 corporate governance reports which are presented in diagrams and tables. The quantitative method was chosen to describe a general situation of the application of the Code. Conclusion: From the basis of the author’s review we can establish that the companies have a high ambition in the application of the Code which can be understood from the low number of deviations per company. Furthermore shows the low number of deviations that the companies have made an effort for more openness and transparency towards the stockholders. The corporate governance reports have thus given the shareholders and other stakeholders a greater insight in the companies’ corporate governance and with that reduces the information asymmetry. Key words: Swedish Code of Corporate Governance, code of corporate governance, corporate governance, information asymmetry.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options. Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative. Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done. Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies. / Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar svenska noterade bolag val av placering av bolagsstyrningsrapporten när lagen ger olika alternativ. Metod: Vald forskningsfilosofi är positivistisk, forskningsstrategin är deduktiv och insamlingsmetoden är kvantitativ. Teoretiskt perspektiv: Som stöd för den beroende (placering) och oberoende faktorerna används agentteorin, Positive Accounting Theory, Accounting choice, legitimitets-, intressent-, och institutionellteori. Empiri: Urvalet består av 249 bolag. Empirin består av bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för räkenskapsår 2011 eller vid brutet räkenskapsår 2010/2011. Begränsningar: En begränsning i studien är att den bygger på observationer från ett verksamhetsår varför det inte är säkert att resultatet blivit detsamma om en jämförelse mellan flera verksamhetsår hade gjorts. Slutsats: Faktorerna storlek och tillväxt förklarar placeringen utav bolagsstyrningsrapporten i svenska noterade bolag.  Bidrag: Utrett möjliga faktorer som kan förklara placeringen utav bolagsstyrningsrapporten för svenska noterade bolag.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden. Dessa studier är gjorda i Tyskland och Storbritannien.5Empiri: Det empiriska materialet består av årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för de undersökta 28 bolagen inom kategorin Large Cap. Jag har undersökt de senaste åren när jag gjorde undersökningen, dvs. 2010 och 2011.Slutsatser: Det jag kom fram till i min studie är att ägarstrukturen är en bidragande faktor till varför bolag väljer att avvika från koden. Bolag med ett koncentrerat ägande tenderar att avvika från koden. Dessutom har jag märkt att dessa bolag ägs av Industrivärden, Investor. De bolagen kännetecknas även av att de har starka familjeägare som äger mer än 30 % av aktierna, dessa ägare vill oftast ha kontroll över bolaget och därför avviker de från den svenska koden. / Background: Accounting and corporate scandals that took place in the 2000s in the United States and several European countries took off in the corporate governance debate. Many countries began to adopt rules designed to develop corporate governance and increase confidence in the business world. Sweden suffered like other countries of accounting scandals, and as a result of this came the Swedish Code of Corporate Governance to rebuild market confidence to the Swedish companies. The first of July 2005 the code was applied in the Stockholm Stock Exchange for all companies on the A-list and the O-list with market capitalization exceeding 3 billion i.e. companies included in the Large Cap. Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze how companies on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap, deviates from the Swedish code and if they deviate from the same points in the code and how thoroughly these companies explains their deviations. I want to get an understanding of why the code exists and why the companies deviate from it and whether the code works as expected. Methodology: To examine the extent to which companies deviate from the code and which points that the companies differ from, I have studied and observed the companies' annual reports and corporate governance reports. Theoretical Framework: In this chapter, I have raised earlier research that deals with other codes and the principle comply or explain, and the reasons why companies choose to follow or deviate from the code. These studies took place in Germany and the UK.7Empirical foundation: The empirical data consists of annual reports and corporate governance reports of the surveyed 28 companies in the Large Cap from both 2010 and 2011. Conclusions: The conclusion of this study is that the ownership structure is a contributing factor to why companies choose to deviate from the code. Companies with a concentrated ownership tend to deviate from the code. I have also noticed that these companies are owned by Industrivärden and Investor. The companies are also characterized by having strong family owners who own more than 30% of the shares, the owners usually want to have control over the company and that are why they differ from the Swedish Code.

Background: The board of directors is a key player in corporate governance. Their role is to ensure that the corporations are run with the interest of the shareholders as the main focus. In the beginning of the 21st century, a survey was made about the confidence of the Swedish business community and in which criticism was directed to the board of directors. The boards were deemed inadequate in their function and were often solely composed by members with similar experiences and competence, therefore lacking in diversity. In order to improve the competence and work of the board of directors, the Swedish code of corporate governance was introduced and its recommendations comprehend the boards’ size and composition. The recommendations are based on “comply or explain” and are therefore not enforced. It is, thus, possible to question the extent to which the recommendations are adhered to and whether the code’s introduction has affected the composition of the boards of directors and, consequently, their competence. Aim: This master thesis aims to explain the board composition of Swedish company boards during the years 1999, 2008 and 2011 and to analyze how this composition differs between the years. By studying the factors that are the basis of the composition, we also intend to discuss if, there has been a change of competence on the company boards. Completion: This thesis is of qualitative nature and its main focus is based on an analytical model that has been composed out of laws, regulation and theories. The analytical model has been the starting point for the gathering of information as well as for the analysis of the information. The empirical material is based on a study of annual reports and reports on corporate governance in ten companies as well as interviews with three members of nomination committees. Results: The thesis identifies several competence factors whose relevance varies according to the regulations or theory you take into consideration. The nomination committee's views on competence covers most of these factors. The thesis shows that the information available to shareholders does not completely capture the nomination committee’s view on competence. Furthermore, the thesis finds that the competencies of the board of directors are due to the unique company and its specific situation and an argumentation over whether a change incompetence has occurred can thus not be made without taking this into consideration.

The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes. / De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar. Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power. Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte. Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen. Samt beskriva hur de bedriver sitt risk- och granskningsarbete på ett alternativt sätt till internrevision. Gränsen på tre miljarder har vi valt då det innan var ett krav för bolag över gränsen att använda sig av följ och förklara-principen. Efter att koden reviderades 2008 gäller nu principen för alla börsnoterade bolag. Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har intervjuvat bolag som har valt att inte inrätta någon internrevisionsfunktion utan använder sig av alternativa lösningar för att säkerställa en hög kvalite på bolagens finansiella rapportering. Intervjuverna som genomförts har tillsammans med respektive bolags publicerade årsredovisning, analyserats för att få fram bidragande anledningar till valet av att inte inrätta internrevision samt hitta kompletterande funktioner för att uppnå samma resultat. Utifrån årsredovisningarna samt intervjuverna har vi kunnat dra slutsatser om hur bolagen har resonerat kring valet samt beskriva deras alternativa lösning. Analys och Slutsats: Med hjälp av den institutionella teorins tre pelare har vi analyserat den insamlade empiri för att se hur bolagen har resonerat vid valet av alternativa lösningar för ett aktivt och strukturerat risk- och granskningsarbete. Även analysera och dra slutsatser om hur de har motiverat sitt ställningstagande till internrevisionsfunktionen. / Background: The major accounting scandals in companies like Enron, Worldcom and armed was the start of the epidemic, which then came to play a major role in the improvement of corporate governance among companies worldwide. The requirements increased the information that companies released were accurate and complete. To ensure this was the Swedish Code of Corporate Governance presented as a complement to legislation touching corporations. The code does not require mandatory application in implementing the functions but have announced that the companies will make an active position adopted in the establishment of the functions in the code. A notable point is 7.4 where companies must describe in their annual reports whether they feel they need an audit function also called internal audit or not.   Purpose: The purpose of this report is to provide an understanding of the motives of the Swedish companies with a turnover exceeding 3 billion had when they chose not to follow the internal audit function. Also they had describe how they conduct their risk and audit work on an alternative way to internal audit. The limit of three billion, we have chosen as it was before a requirement for companies across the border to follow and explain the principle. After the code was revised in 2008 now apply the principle for all listed companies.   Methods: We conducted a qualitative study in which we have interviewed companies that has chosen not to establish an internal audit function without the use of alternatives to ensure the high quality of the financial reporting. The interviews conducted together with each company's published annual report and have been analyzed to derive contributing reasons for choosing not to establish internal audit and to find complementary functions to achieve the same result. Based on the annual reports and interview samples, we have been able to draw conclusions about how companies are reasoning around the election and to describe their alternative solution.   Analysis and Conclusion: Using the institutional theory's three pillars, we have analyzed the collected empirical data to see how the company's reasoning in selecting alternative solutions for an active and structured risk and audit work. While analyzing and drawing conclusions about how they have justified its position on the internal audit function.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it. The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance. This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area. This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company. / Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet. Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.