Ökad kostnadsutveckling inom offentlig hälso- och sjukvård och en ökad en efterfråga dess tjänster har uppmärksammat behov av prioriteringar för resursfördelning, inte minst för avancerad medicinteknisk utrustning. Användning av olika beslutsunderlag kan bidra till lättare prioritering och mer kostnadseffektiva investeringsbeslut i den svenska hälso- och sjukvården. / Increased expenses in the public health care, combined with an increased demand of its services, have led to a higher demand for resource prioritization, not least for advanced medical equipment. Using different types of supporting information enables better prioritizing and more cost-effective investment decisions in Swedish public health care.

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård. / Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.

<p>QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.</p>

QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.

<p>After the elections in 2006 there was a change of government in Sweden, when the Moderate Party with the right block took over the power from the Social democrats. The politics of the new government is more liberal than the politics of the Social democrats, which implied several changes of the Swedish social security system, in particular some important changes of the sickness benefit.</p><p>The objective of this essay has been to examinate the changes of the system, as well as the reasons for the changes, and also to compare the system in Sweden to the one in France, who has another structure.</p><p>The methods used are archive and corpus crossings in terms of collecting information from literature and websites of the social insurance offices in Sweden and in France. Further a qualitative method has been carried out in shape of an interview with the administrative official responsible of the sickness benefit at the social insurance office in Växjö.</p><p>The result has shown that there are several reasons for the changes in the Swedish system. It seems as if the most important reason is the big number of individuals on the sick-list which causes economical problems, since the employment rate is too low compared to the retired quotient of the population. The economical crises might have an influence on the changes of the systems, but not the present recession. Despite the rather big changes from a social system towards a more liberal one, the Swedish scheme has still kept its basic characteristics.</p> / <p>En 2006, la Suède a eu un changement de gouvernement. Les sociaux-démocrates ont été remplacés par l'alliance entre les partis à droite. Le nouveau gouvernement mène une politique plus libérale que les sociaux-démocrates, et ils ont introduit plusieurs changements dans le système de santé et particulièrement dans le règlement de l'indemnité journalière.</p><p>Ce mémoire a pour but d'examiner les changements dans le système, ainsi que les raisons de ces changements.</p><p>Les méthodes appliquées sont l'archive et le corpus, puisque j'ai étudié les ouvrages relatifs à la santé ainsi que les sites Internet des institutions responsables de l'indemnité journalière en Suède et en France. J'ai aussi eu un entretien avec un employé de la Caisse de Sécurité sociale à Växjö qui s'occupe particulièrement de l'indemnité journalière.</p><p>Les résultats de cette étude montrent qu'il y a plusieurs raisons à l'origine des changements dans le système suédois. Il semble que la raison la plus importante soit le nombre croissant de personnes en arrêt maladie ce qui génère des difficultés économiques, de même la proportion de la population active par rapport aux retraités est au cœur de la problématique. Enfin, les crises économiques peuvent influencer le système, mais la crise actuelle ne semble pas avoir eu une influence importante sur les changements.</p><p>Malgré les changements assez bouleversants vers un système plus libéral en Suède, qui tend à se rapprocher légèrement du système français, le système suédois reste plus social que le système français.</p>

After the elections in 2006 there was a change of government in Sweden, when the Moderate Party with the right block took over the power from the Social democrats. The politics of the new government is more liberal than the politics of the Social democrats, which implied several changes of the Swedish social security system, in particular some important changes of the sickness benefit. The objective of this essay has been to examinate the changes of the system, as well as the reasons for the changes, and also to compare the system in Sweden to the one in France, who has another structure. The methods used are archive and corpus crossings in terms of collecting information from literature and websites of the social insurance offices in Sweden and in France. Further a qualitative method has been carried out in shape of an interview with the administrative official responsible of the sickness benefit at the social insurance office in Växjö. The result has shown that there are several reasons for the changes in the Swedish system. It seems as if the most important reason is the big number of individuals on the sick-list which causes economical problems, since the employment rate is too low compared to the retired quotient of the population. The economical crises might have an influence on the changes of the systems, but not the present recession. Despite the rather big changes from a social system towards a more liberal one, the Swedish scheme has still kept its basic characteristics. / En 2006, la Suède a eu un changement de gouvernement. Les sociaux-démocrates ont été remplacés par l'alliance entre les partis à droite. Le nouveau gouvernement mène une politique plus libérale que les sociaux-démocrates, et ils ont introduit plusieurs changements dans le système de santé et particulièrement dans le règlement de l'indemnité journalière. Ce mémoire a pour but d'examiner les changements dans le système, ainsi que les raisons de ces changements. Les méthodes appliquées sont l'archive et le corpus, puisque j'ai étudié les ouvrages relatifs à la santé ainsi que les sites Internet des institutions responsables de l'indemnité journalière en Suède et en France. J'ai aussi eu un entretien avec un employé de la Caisse de Sécurité sociale à Växjö qui s'occupe particulièrement de l'indemnité journalière. Les résultats de cette étude montrent qu'il y a plusieurs raisons à l'origine des changements dans le système suédois. Il semble que la raison la plus importante soit le nombre croissant de personnes en arrêt maladie ce qui génère des difficultés économiques, de même la proportion de la population active par rapport aux retraités est au cœur de la problématique. Enfin, les crises économiques peuvent influencer le système, mais la crise actuelle ne semble pas avoir eu une influence importante sur les changements. Malgré les changements assez bouleversants vers un système plus libéral en Suède, qui tend à se rapprocher légèrement du système français, le système suédois reste plus social que le système français.