Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden.   I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan. Trots allt kan man hitta få enstaka pedagoger som anser att man tar tillvara på tillfällena, nästan varje dag i förskolans vardag.   Barnen som går i förskolorna vi besökte har ett intresse för att räkna, mäta, jämföra med mera. Men de är inte medvetna om att de jobbar med matematik. Matematik är ett för dem ett relativt okänt ord men ordets innebörd är de bekanta med. Har pedagogerna kunskap om matematik och tycker att de är intressant och roligt reflekterar det på barnen och i arbetet med barn.           Nyckelord: Förskola, barn, matematik, pedagog

Syfte: Utvärdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, från september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjälpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikarträna små barn. Metod: En enkätundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande föräldrar gjordes. De besvarade ett antal frågor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. Frågor skickades även ut via e-post till landets syncentraler. Totalt svarade 24 av 33 syncentraler på frågorna. Resultat: Enkätundersökningen visade att hälften av de 12 barnen som deltog i undersökningen använde samma kikare som de fick under Se Mer-projektet. Totalt använder 9 av 12 en kikare som synhjälpmedel idag, men flertalet anger att det är svårt att använda kikaren i skolan. På föräldrarnas enkät svarade 77% att de upplevt Se Mer-projektet mycket positivt. 38% svarade att Se Mer-projektet påverkat användningen av synhjälpmedel för deras barn. 21 av 24 syncentraler uppgav att Se Mer-projektet påverkat deras tillpassningen av en tidigare introduktion av optik för små barn med nedsatt syn. Slutsats: Effekten av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn är positiv. Hälften av barnen använder fortfarande kikaren som provades ut i Se Mer-projektet och syncentralerna har inspirerats att startat träning tidigare. För att uppnå en optimal effekt av ett hjälpmedel måste man ta hänsyn till barnets mognad och utveckling.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor. Våra slutsatser är att för att nå bästa möjliga resultat gällande arbetet att motverka och förebygga mobbning mellan flickor, samt att upptäcka den, bör pedagogerna utöka sin kunskap inom mobbning. Detta för att i sin tur engagera flickor i diskussioner så att pedagogerna får en större insikt i hur man ska hantera sådana här situationer.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ”vanlig” förskola med tanke på alla rutiner och resurser dessa barn är beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis läste vi in oss på området och litteraturen har vi sedan använt vid analyser av vår empiri. Det vi kommit fram till med denna studie är att informanterna enligt vår tolkning är positiva till att integrera autistiska barn i förskolan.

Som dansstuderande, yrkesdansare och senare danspedagog har jag upplevt spegeln som en självklar del i danssalens inredning. Utgångspunkten för mitt examensarbete har varit en vilja att förstå spegelns betydelse för elevers lärande i dans. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord genom skriftliga intervjuer, s.k. self report. Jag har intervjuat nio elever i årskurs två på ett estetiskt gymnasium. Jag valde att rikta in min studie på innehållet och några av målen i ämnet Dansteknik, hur spegeln påverkar elevens arbete med teknik, rörelsekvalitet och känsla. Jag har även varit intresserad av spegeln betydelse för elevens självkänsla. Resultat visar på både fördelar och nackdelar med spegeln som verktyg för lärande i dans. Spegeln fyller sin funktion i dansträningen och varken jag som pedagog eller mina informanter önskar helt vara utan den. Spegeln bör ses som ett hjälpmedel för utveckling i danstekniken men för att dansen skall bli fullkomlig krävs ett annat fokus för att fylla rörelsen med innehåll och syfte. Resultat visar att spegeln påverkar informanternas självuppfattning som i sin tur påverkar lärandet i dans. Genom denna studie har jag som danspedagog blivit mer medveten om hur och när jag vill använda spegel och vid vilka tillfällen gardinerna bör dras för. Eleverna behöver hjälp i hurde ska använda spegeln som ett redskap i sin dansträning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur processor-, minnesanvändning och responstid påverkas vid en Distributed Denial-of-Service (DDoS) attack av typen TCP SYN-Flood. För att testa detta används metoderna Baseline (utan SYN-Cookies), Mod_Evasive, Suricata samt SYN-Cookies. Delar av resultatet går att jämföra med tidigare forskning vad beträffar metoden SYN-Cookies med processoranvändning och responstid, för övriga metoder har det ej gått att hitta någon forskning som påvisar resursanvändning och responstid över tid. Studien kan hjälpa organisationer och myndigheter att göra ett informerat val av skydd mot en TCP SYN-Flood-attack beträffande processor-, minnesanvändning och responstid. Resultaten av studien visar att Mod_Evasive använder lägst processor-, minnesanvändning och har lägst responstid av skyddsmetoderna.