Syfte: Utvärdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, från september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjälpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikarträna små barn. Metod: En enkätundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande föräldrar gjordes. De besvarade ett antal frågor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. Frågor skickades även ut via e-post till landets syncentraler. Totalt svarade 24 av 33 syncentraler på frågorna. Resultat: Enkätundersökningen visade att hälften av de 12 barnen som deltog i undersökningen använde samma kikare som de fick under Se Mer-projektet. Totalt använder 9 av 12 en kikare som synhjälpmedel idag, men flertalet anger att det är svårt att använda kikaren i skolan. På föräldrarnas enkät svarade 77% att de upplevt Se Mer-projektet mycket positivt. 38% svarade att Se Mer-projektet påverkat användningen av synhjälpmedel för deras barn. 21 av 24 syncentraler uppgav att Se Mer-projektet påverkat deras tillpassningen av en tidigare introduktion av optik för små barn med nedsatt syn. Slutsats: Effekten av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn är positiv. Hälften av barnen använder fortfarande kikaren som provades ut i Se Mer-projektet och syncentralerna har inspirerats att startat träning tidigare. För att uppnå en optimal effekt av ett hjälpmedel måste man ta hänsyn till barnets mognad och utveckling.

This report presents a field study of how the platforms are seen during the dark hours by people with and without visual impairment cataract. The field study was carried out with both qualitative and quantitative data as a basis. The qualitative data was collected through a visual assessment of the platforms in four out of five station classes that Swedish Transport Administration has. The observations were made with and without simulated visual impairment to provide a comprehensive picture about the orientation and visual comfort for all travelers. Photometric data were collected with an illuminance meter to see how the platform met the requirements for its associated lighting class and whether there was any connection between the illuminance on the surface, and the experience of the environment visually.   The questions answered in this report, if five lighting classes are necessary and how the platforms are experienced by travelers with and without visual impairment. Earlier research on the guidance route and contrasts confirmed the results of the study in which observations of platforms shows that orientation in environments without contrasts between surface colors will be difficult to get around in for people with visual impairment. There is little difference in visual comfort and orientation of the various station classes. The results show that the most important thing for a person with cataract is a uniform illumination and clear guidance route. Without loss of vision it seems that the quality of light and how well maintained the facility is perceived to be affecting the sense of security more than surface colors and light contrasts. / Denna rapport redovisar en fältstudie av hur tågplattformar på tågstationer uppfattas under dygnets mörka timmar av personer med och utan synnedsättningen grå starr. Fältstudien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa data som grund. Kvalitativ data samlades in genom en visuell bedömning av tågplattformar inom fyra av fem stationsklasser som Trafikverket har. Observationerna gjordes med och utan simulerad synnedsättning för att ge en helhetsbild kring orientering och synkomforten för alla resenärer. Fotometrisk data samlades in med luxmeter för att se hur tågplattformen uppfyllde kraven för sin tillhörande belysningsklass och om det fanns något samband mellan belysningsstyrkan på markytan och upplevelsen av miljön visuellt. Frågeställningarna som besvaras i rapporten är om det behövs fem belysningsklasser samt hur tågplattformar upplevs av resenärer med och utan synnedsättning kvällstid. Tidigare forskning kring ledstråk och kontraster bekräftas i studiens resultat där observation av tågplattformar som synnedsatt visar att orientering i miljöer utan kontraster mellan ytfärger blir svåra att ta sig fram i. Det är liten skillnad i visuell komfort och orienterbarhet mellan de olika stationsklasserna. Resultaten visar att det viktigaste för en synnedsatt person är en jämn belysning och tydliga ledstråk. Utan synnedsättning verkar ljuskvaliteten och hur väl underhållen anläggningen upplevs vara påverka trygghetskänslan mer än ytfärger och ljushetskontraster.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång.   Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer. Flera skolor hade bara sådan information ifall det fanns en elev med synnedsättning på skolan. Enkäten visade att 13 av 74 elever visste eller trodde sig veta vad den vita käppen betyder och används till. De flesta eleverna trodde att käppen användes av någon som var gammal och behövde stöd. Tyvärr fick bara två av fokusgruppsintervjuerna användas i resultatet då det var föräldrar som inte svarade på förfrågan att få använda det helt anonyma intervjumaterialet. De två fokusgruppsintervjuer som fick användas visar att eleverna inte tänkt så mycket på den vita käppen, personer med synnedsättning eller blindhet. Studien visar också att de inte hade så mycket kunskap kring ämnet. Men väldigt entydigt var det genom alla intervjuer att eleverna var vetgiriga kring ämnet. Tankar som ändå kom fram var att de tyckte det var synd om personer med synnedsättning eller blindhet, att de gärna ville hjälpa och i varje intervju kom det fram vissa våldstankar kring just själva käppen som ett vapen. Studiens resultat visar att detta är ett ämne som skulle behöva aktualiseras.   Hela samhället behöver hjälpas åt för att ge barnen en lagom ryggsäck med nyttig och allmän kunskap och i detta inkluderas kunskap kring personer med synnedsättning, blindhet och den vita käppen. Kunskaper och öppna diskussioner kväver fördomar som ibland kan uppkomma i det tysta. Det behöver komma fram positiva förebilder både i massmedia, skola, skollitteraturen och i det ”vanliga” mötet mellan människor. Om eleverna får möta det ”ovanliga” leder det till att det inte blir så konstigt utan det ”ovanliga/annorlunda blir ”vanligt”. Detta skulle underlätta för de personerna med synnedsättning att känna sig mindre stigmatiserade och mer förstådda.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra Multilens Bilux Iris-glas mot deras vanliga polariserade filterglas på syncentralspatienter med uttalade bländningsbesvär. Metod: I studien undersöktes 15 personer mellan 42-89 år. Försökspersonerna som hade bokad tid hos Syncentralen i Kalmar fick valet att ställa upp på en studie där de skulle få testa ytterligare ett filterglas. Patienterna återkallades efter ett par veckor då synskärpetester gjordes i hög och lågkontrast med och utan bländningsbelysning. Undersökningen innefattade även en intervju under vilken patienten fick berätta vad han/hon tyckte om respektive glas. Resultat: Kontrast påverkade visus. Högkontrast visus påverkades inte nämnvärt med olika filterglasen eller bländning. För lågkontrast visus fanns heller ingen signifikant skillnad mellan filterglasen med eller utan bländning. En del patienter upplevde bättre synförhållanden med Bilux i vissa situationer. Slutsats: Högkontrast samt lågkontrast visus påverkades inte nämnvärt med de olika filterglasen eller med bländning. Subjektivt upplevdes förbättrade synförhållanden i vissa situationer med Bilux och vanliga filterglas. / The aim of this study was to compare Multilens Bilux Iris against their regular polarized filter-glasses on low vision subjects with pronounced light sensitivity. A total of 15 people aged 42-89 years participated in the study. All were patients at the low-vision clinic at the hospital in Kalmar, Sweden. Patients were recruited during a prior routine examination whereby they were asked if they would be willing to participate in a study in which they would have the chance to try an extra pair of filter-glasses. The patients were recalled after a few weeks for the examination. Patients’ high- and low contrast visual acuity was measured both with and without glare. An interview with all of the patients was also conducted regarding the different filter lenses. This study showed no significant difference in high contrast or low contrast visual acuity, with or without the different filters examined during this study. A subjective difference was however detected between filters under certain situations.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

Around one percent of the Swedish population is defined as visually impaired and ten percent of them are classified as blind (Funka, n.d.; SRF, 2017a). A study shows that the prevalence of nearsightedness will increase to around half the population in the world in 2050 (Holden et. al., 2016). This suggests an increased need for solutions that work for people with reduced vision, not only for visually impaired but for a large group of the population. The aim of the project is to conceptualize a technological mainstream solution that supports people when shopping for groceries. The focus is on making this solution accessible for people with low vision. The project was planned based on the human-centered design process described by IDEO.org (2015), with an overall process divided into three phases: inspiration, ideation, and implementation. In the first phase, inspiration, a literature review was done, different field studies and other research methods were carried out. The outcome of the phase was three personas, two scenarios, and a design specification. During the second phase, ideation, the project scope was narrowed down – focusing on physical grocery stores (excluding online stores) and on conceptualizing a smartphone application. An ideation workshop was conducted, followed by concept creation, paper prototyping, scenario writing, user evaluations and a final concept selection. In the last phase, implementation, follow up feedback sessions were held and a simulation test of the final concept was held. Visualizations and presentation of the final concept were done. A list of summarized design principles was created, as support for further work on designing the application for low vision users. The final concept is based on a smartphone application that supports the customer through shopping list management, aisle navigation, item selection and item scanning, for a seamless customer experience for both people with full and low vision. The technology that will be utilized is Pricer AB's electronic shelf labels (ESL) with item positioning, customer navigation, and individual flashing light, combined with the grocery store online database with item descriptions and images. Here follows an example of how the interaction could look like for someone with low vision: He always prepares his shopping list before heading to the store, this way he knows the shopping will be easier for him. In the store, he gets all items on the list presented in the correct order of the store, in that way he knows what to search for. When looking for soy sauce from his shopping list he has trouble remembering where the section is, so he checks it up with the navigation. He realizes that it was just around the corner of where he just passed by. Once at the section he is presented with a list of different soy sauces in the application, matching his location, previous purchases and the soy sauce on his shopping list. He can now select the one that he prefers, and a picture of it appears on the screen, simultaneously a flashing green light appears by the item on the shelf, and he can easily and independently find the way right up to the soy sauce he wants. / Ungefär en procent av Sveriges befolkning är synskadade, och tio procent av dem är så pass gravt synskadade att de kan definieras som blinda (Funka, n.d.; SRF, 2017a). Enligt en studie förväntas närsynthet världen över att öka, och under 2050 vara uppe i hälften av jordens befolkning (Holden et. al., 2016). Detta tyder på ett ökat behov av lösningar som fungerar för personer med nedsatt syn, inte bara för synskadade utan för en stor del av befolkningen. Målet med projektet är att undersöka nuläget och behoven för synsvaga personer när de handlar mat, för att sedan kunna utveckla universell teknisk ­lösning som ska fungera som ett stöd när man handlar mat. Projektet planerades utifrån en människocentrerad designprocess beskriven av IDEO.org (2015), som är indelad i tre faser: inspiration, idégenereringen och genomförande. I den första fasen, inspiration, gjordes en litteraturstudie, flera fältstudier genomfördes, samt andra research metoder. Resultatet här var tre personas, två scenarion och en designspecifikation. Under den andra fasen, idégenereringen, ställdes nya avgränsningar upp för projektet – fokuset riktades nu mot den fysiska butiker (avgränsning från e-handeln) och att målet skulle vara att ta fram en smartphone-applikation. En idéworkshop genomfördes, konceptgenerering, skapande av pappersprototyper, scenarion, utvärdering med användare och ett slutligt konceptval. I sista fasen, genomförande, följdes det slutliga konceptet upp med tidigare deltagare och det slutliga konceptet testades i en simulerad studie. Visualisering och presentation av slutkonceptet gjordes. Designprinciper för utveckling av applikationer för synsvaga sammanfattades, för att fungera som stöd för vidare arbete med utveckling av konceptet. Slutkonceptet bygger på en smartphone-applikation som ska fungera som stöd för kunden, från skapandet av inköpslista, navigering i butiken, val och identifiering av varor och slutligen att scanna varan. I sin helhet skapar detta en komplett lösning i mataffären för både seende och synsvaga kunder. Tekniken som ska utnyttjas för konceptet är Pricer AB's elektroniska hyllkantsetikett-system (ESL-system) med positionering, kundnavigering samt en lysdiod på varje enskild etikett, i kombination med butikens online-databas med produktbeskrivningar och bilder på varorna. Här kommer en beskrivning av hur interaktionen med systemet kan gå till för någon som är synsvag: Han förbereder alltid sin inköpslista innan han går till affärer, eftersom han vet att det underlättar för honom. Väl i butiken får han varorna från inköpslistan presenterade i den ordningen de kommer, vilket förenklar letandeprocessen. När han letar efter sojasås som han har på listan har han svårt att komma ihåg var i butiken han hittar den, så han kollar upp det med navigeringsfunktionen. Han inser då att han missade den just bakom hörnet som han gick förbi. Väl framme vid sektionen får han en lista med olika sojasåser presenterade i applikationen, de baseras på hans position i butiken, tidigare köp och vad han har på inköpslistan. Han kan nu välja den han gillar och får då en bild på varan på sin skärm, samtidigt som en grön lampa blinkar precis där varan är placerad på hyllan. Han kan nu enkelt och självständigt plocka varan han vill ha från hyllan.