I detta examensarbete, som består i att identifiera ett lämpligt innehåll samt ta fram ett första utkast till en mobilapplikation för arbetsmiljökartläggningar, står användare, teknik och organisation i fokus. Utgångspunkten har varit att modern teknik borde användas i större utsträckning inom företagshälsan. Företagshälsorna konkurrerar om kunderna och det gäller att hitta moderna och effektiva arbetssätt för att kunna hålla priserna nere. Utgångspunkt i detta examensarbete är att en mobilapplikation skall underlätta dokumentation och rapportskrivning för företagshälsans arbetsmiljöingenjörer och ergonomer, men även att kunden ska få ökad nytta av det slutgiltiga resultatet, det vill säga rapporten, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och utveckla ett förslag till lämpligt innehåll och en lämplig grundstruktur för en mobilapplikation som ska kunna användas vid arbetsplatskartläggningar av fysiska aspekter på kontorsarbetsplatser. Via sökningar i App Store hittades en mobilapplikation, riktad till bemanningsföretag, som var avsedd att användas vid undersökning av arbetsmiljön med stöd av en checklista. Då mobilapplikationen hade grundfunktioner som lämpade sig för arbetsmiljökartläggningar användes den som förlaga i detta arbete. Efter litteraturstudier har semistrukturerade intervjuer utifrån ett MTO-perspektiv genomförts. De tänkta användarna (M), det vill säga ergonomer och arbetsmiljöingenjörer, har intervjuats om hur de arbetar idag med förberedelser, genomförande och efterarbete samt om deras tankar och önskemål om funktioner i en planerad mobilapplikation. En teknikkunnig ingenjör (T) har delgett sina tankar om hur en applikation bör konstrueras. För att få ett organisationsperspektiv har en även kund (O) intervjuats om hur den skriftliga återrapporteringen upplevdes. MTO-perspektivet i kombination med den iterativa metodiken har varit en framgångsfaktor i detta examensarbete och det är viktigt att behålla dessa arbetssätt och perspektiv vid den fortsatta utvecklingen av applikationen. / This thesis is set to identify suitable content and to develop a draft for a mobile application for work environment surveys, considering Human - Technology - Organization (HTO) aspects. The subject has been that modern technology should be used more extensively in the corporate health. Corporate health companies compete for customers and finding modern and efficient working methods is critical in order to keep prices down. The objective of this thesis is that a mobile application would facilitate easier and better documentation and report writing for engineers and ergonomists working in corporate health when examining work place environment. Customers will get increased benefit from the final result -the report- in their systematic work with promoting a healthy workplace. The purpose of this paper is to investigate, analyze and develop a proposal for appropriate content and a suitable basic structure of a mobile application that can be used during the workplace surveys of physical aspects of office workplaces. By searching in the App Store a phone app, addressed to employment agencies, was found. It was intended to be used in the investigation of the work environment, supported by a checklist. As the mobile application contained basic functions suited for work environment survey it was used as a model in this thesis. After studies in litterature, semi-structured interviews based on an HTO perspective were conducted. The intended users (H), i.e., ergonomists and work environment engineers, have been interviewed on how they are working today with preparation, implementation and summary and on their ideas and feature requests in a future mobile application. An engineer that knows the subject (T) has shared his thoughts on how an application should be constructed. To get an organizational perspective a customer (O) were interviewed on how the written reports were perceived. HTO perspective combined with an iterative method has been a success factor in this thesis. It is important to maintain these approaches and perspectives during the development of the application.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur företag arbetar med arbetsmiljö och vad de gör för att förebygga psykisk ohälsa. Det har utförts både en litteraturstudie och intervjuer för att få så bra och tydlig information som möjligt över hur företaget arbetar med arbetsmiljö, samt vilka lagar och regler som måste följas.Vid genomförandet av resultatet beaktades två AFS:ar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, som skribenterna ansåg var bäst lämpade till psykisk ohälsa och företaget. AFS:arna heter “Systematiskt arbetsmiljöarbete” (SAM) och “Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Företaget har åtta relevanta dokumentationer om psykisk ohälsa. Resultatet visar en granskning mellan företagets dokumentation och arbetsmiljöverkets krav samt en överblick på respondenternas svar från intervjuerna.Slutsatsen med rapporten efter granskning med företagets dokumentation, arbetsmiljöverkets krav och intervjuerna är att verksamheten uppfyller villkoren och arbetar med arbetsmiljö och psykisk ohälsa på ett bra sätt. Företagets vision om arbetet kring arbetsmiljö och ohälsa skulle kunna framföras tydligare för konsulterna men är i övrigt tydlig och bra. / The purpose of this report is to find out how companies work with the working environment and what they do to prevent mental illnesses. Both a literature study and interviews have been conducted to get as good and clear information as possible about how the company works with the work environment, as well as which laws and regulations that must be followed.In implementing the results, two AFSs were taken into account, the Swedish Work Environment Authority's statute book, which the writers considered to be best suited for mental illness and the company. The AFSs are called “Work with the systematic work environment” (SAM) and “Organizational and social work environment”. The company has eight relevant documentation on mental illness. The results show a review between the company's documentation and the Swedish Work Environment Authority's requirements, as well as an overview of the respondents' answers from the interviews.The conclusion with the report after review with the company's documentation, the Swedish Work Environment Authority's requirements and the interviews is that the business meets the conditions and works with the work environment and mental illness in a good way. The company's vision of the work around the work environment and ill health could be presented more clearly to the consultants but is otherwise clear and good.

Forskning visar att traditionella rotorsaksanalyser har begränsningar när det gäller att utreda händelser i komplexa system. För de komplexa system som utgör dagens moderna arbetsliv krävs att analyser sker på en övergripande systemnivå, organisationsnivå, där till exempel tekniska, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetssystemet beaktas. I takt med att rapporteringen av händelser och tillbud ökar blir mängden rapporter att hantera allt större, det krävs tekniska system och hjälpmedel för att bearbeta data. Är Informationssystem om Arbetsmiljö (IA) ett ärendehanteringssystem för att hantera enstaka ärenden eller går det att upptäcka trender och använda systemet förebyggande på en övergripande organisationsnivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Syftet med studien var att visa om användningen av ett incidentrapporteringssystem ger ett företag möjlighet att analysera arbetsmiljöbrister ur ett systemperspektiv och på så sätt öka kunskapen om risker inom företaget. En kvalitativ fallstudie utfördes, på ett verkstadsföretag, med en abduktiv ansats med växling mellan empiri och teoretisk reflektion. Studien bygger på såväl data från IA-systemet som underlag från intervjuer av händelseansvariga på det studerade företaget samt en litteraturstudie. Analysen visar att IA-systemet stödjer analys ur ett Människa-Teknik-Organisation-perspektiv (MTO-perspektiv) men saknar en strikt taxonomi kopplad till förståelsen av bakomliggande orsaker till händelser. Det saknas stöd för att på ett tillförlitligt sätt analysera händelser på en övergripande system- eller organisationsnivå. Inkonsekvent kategorisering av incidentrapporter försvårar effektivt utnyttjande av incidentrapporteringssystem och utvärdering av analyser påverkas negativt. Ett alternativ skulle kunna vara att utöka IA-systemet med en textanalysdel som kan hantera fritext i databasen och söka efter nyckelord. Genom att kombinera fritextanalys med taxonomi kan trender påvisas ur en stor mängd data. / Research reveals traditional root cause analysis to have limitations when used to analyse incidents in complex systems. For complex systems like modern work life environment analysis is required to be carried out on overall system level, organisational level, where technical, organizational and social factors impacting the system of work are considered. As reporting of incidents and near misses are increasing, the corresponding number of reports to be handled are larger, which requires the assistance of technical systems in order to handle all data. Is Occupational Health and Safety Information System (IA-system) an incident reporting system just for single incidents or will it facilitate detection of trends to use the system for preventive actions on a higher organizational level to support systematic work environment management? The purpose of the study was to show whether the use of an incident reportingsystem gives a company the opportunity to analyse work environment deficiencies from a system perspective and thus increase knowledge about risks within the company. A qualitative case study was carried out, at a manufacturing company, with an abductive approach supported by switching between empirical and theoretical reflection. The study is based on data from the IA-system and interviews from people responsible for handling issues at the studied company as well as a literature study. The analysis shows that the IA-system supports analysis from a Human-Technology-Organization (HTO) perspective, but lacks a strict taxonomy linked to the understanding of underlying causes of incidents. There is no support to reliably analyses of incident at an overall system or organization level. Inconsistent categorization of incident reports makes effective use of incident reporting systems difficult and evaluation of analyses is adversely affected. A solution could be to expand the IA-system with a text analysis part that can handle free text in the database and search for keywords. By combining free text analysis with taxonomy, trends can be demonstrated from a large amount of data.

Studien undersöker ledningens och medarbetarnas uppfattning om utvecklingen av en ny HRM-funktion på ett svenskt medelstort företag, med följande frågeställning: Hur uppfattar ledningen och medarbetarna utvecklingen av HRM-funktionen i förhållande till deras behov och förväntningar? För att besvara studiens syfte och frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med ledning och medarbetare för att utforska implementeringen av arbetsmiljöarbete med HRM-funktionen inom det medelstora företaget. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjudata och identifiera mönster kring HRM-funktionens påverkan på arbetsmiljön. Det framkom att HRM-funktionen har spelat en viktig roll i struktureringen och förbättringen av arbetsmiljön med en högre delaktighet hos medarbetare och social hållbarhet. Det har skapat en ökad trygghet och öppenhet på arbetsplatsen. Trots positiva förändringar mötte HRM-funktionen initiala utmaningar med kommunikationsbrister, vilket understryker behovet av en tydlig och tidig dialog för att maximera dess positiva effekter och minimera hinder. / The study examines management's and employees' perception of the development of a new HRM function at a Swedish medium-sized company, with the following question: How do management and employees perceive the development of the HRM function in relation to their needs and expectations? In order to answer the study's purpose and question, semi-structured interviews have been conducted with management and employees to explore the implementation of work environment work with the HRM function within the medium-sized company. A qualitative content analysis was applied to analyze the interview data and identify patterns around the HRM function's impact on the work environment. The study concluded that the HRM function has played an important role in the structuring and improvement of the work environment with a higher participation of employees and social sustainability. This has created increased safety and candidness in the workplace. Despite positive changes, the HRM function faced initial challenges with communication gaps, underscoring the need for a clear and early dialogue to maximize its positive effects and minimize barriers.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

The construction industry is a large industry with approximately 320,000 employees according to the Swedish construction industry. As the work environment at construction sites affects a large number of individuals, it is important that there is good security at the construction sites, in order to reduce and prevent workers in the construction industry from being injured. The work thesis has been carried out in collaboration with Tuna Förvaltning & Entreprenad AB with the aim of creating better conditions for work environment and strategic safety work at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's construction sites, as well as highlighting risks and safety aspects. This qualitative study has been carried out at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB, where semi-structured interviews and observations were conducted to then use the information as the foundation of the study. The work has also been based on reviewed literature studies in the form of pre-review. In order to have a good working environment and safety at the construction sites, a number of factors are involved. The study shows that time, cleaning, communication, education and experience are the factors that have the greatest impact on the work environment and safety. According to some of Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's workforce, there will always be deficiencies in safety, while some claim that a "zero vision" is possible to reach, so far no occupational accidents has occurred at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's construction sites, however, it seems that the subject does not get enough time, resources and like to prevent future accidents with "safety-first". The Work Environment Authority requires employers to systematically work with environment and safety issues with a vision of "zero tolerance", in which is strengthened by the work environment act. The interviews show that the viewpoint of the working environment differs depending on what perspective is being analyzed, for example, the supervisor has a wider perspective and greater responsibility whilst the professional worker has more narrow perspective and less responsibility. The survey shows that planning and preventive work can prevent workplace accidents with a systematic follow-up. In order for professionals and supervisors to understand the risks and preventive work they should be educated and thus gain an awareness of the problem. Improvement needs to create more awareness and prevention for work environment and safety with "safety deadline" have always been a goal to reach. One hope is that the working environment and security policy will contribute to improved security at the company's construction sites. systematic environmental work simplified by existing routines in environmental work for construction workers, leads to increased workplace safety and fewer occupational accidents. / Byggbranschen är en stor bransch med ca 320 000 sysselsatta personer enligt Sveriges byggindustrier. Då arbetsmiljön på byggarbetsplatserna påverkar ett stort antal individer är det viktigt att det råder en god säkerhet på byggarbetsplatserna, för att minska och förhindra att de anställda inom byggbranschen inte kommer till skada.Examensarbetet har utförts i samarbete med Tuna Förvaltning & Entreprenad AB i syfte att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljö och säkerhetsarbete ute på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s byggarbetsplatser samt att belysa risker och säkerhetsaspekter. Kvalitativa studie har utförts på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s byggarbetsplatser där semi-strukturerade intervjuer och observationer utförts för att sedan använda informationen som grundpelare i studien.För att det ska råda god arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna spelar ett flertal faktorer in. Studiens resultat visar att tid, städning, kommunikation, utbildning och erfarenhet är de faktorer som har störst inverkan på arbetsmiljön och säkerheten. Enligt en del av yrkesarbetarna på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB kommer det alltid att finnas brister inom säkerheten medan en del påstår att en ”noll-vision” är möjlig att nå. Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s ett ungt företag och hittills har inga större arbetsolyckor inträffat på deras byggarbetsplatser. Emellertid tycker en del att ämnet inte får tillräckligt med tid, resurser och dylikt för att förhindra framtida olyckor med ”safety first”. Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsgivaren skall arbeta systematiskt med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor med en vision om ”noll-tolerans” vilket styrks av arbetsmiljölagen.Intervjuerna visar att synen på arbetsmiljön skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som analyseras, exempelvis har arbetsledare ett bredare perspektiv och större ansvar medan yrkesarbetaren har ett smalare perspektiv och mindre ansvar.Undersökningen visar att planering och förebyggande arbete kan förhindra arbetsplatsolyckor med ett systematiskt uppföljningsarbete. För att yrkesarbetare och arbetsledare skall ha förståelse för risker och förebyggande arbete bör de utbildas och därmed erhålla en medvetenhet kring problemet.Förbättringsbehov föreligger när det gället att skapa mer medvetenhet och ha ett förebyggande syfte för arbetsmiljö och säkerhet med ”safety first”. En förhoppning är att en bättre arbetsmiljö och en ny upprättad säkerhetspolicy kommer att bidra till en förbättrad säkerhet på företagets byggarbetsplatser. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med förbättrad befintliga rutiner i arbetsmiljöarbetet för byggnadsarbetare bör leda till ökad säkerhet på arbetsplatsen samt undvika arbetsolyckor.

Företag idag är pressade och måste prioritera sina primära arbetsuppgifter, vilket ofta leder till att arbetsmiljöarbetet blir svårt att upprätthålla eller kan ses som en omotiverad kostnad. För att bespara tid och inte störa den dagliga verksamheten förekommer det att representanter väljs ut som får agera länk mellan slutanvändare och systemutvecklare vid framtagandet av nya system. Det leder till att viktiga kunskaper och behov inte kommer fram under utvecklingsfasen. Bristande utformning av datorsystem kan leda till att de inte nyttjas eller att arbetsmiljöarbetet blir lidande. Vid utformning av datorsystem är det viktigt att ta hänsyn till användbarhet. Ett datorsystem som är byggt med användaren i fokus verkar ha en större acceptans hos företag.   Syftet med undersökningen var att identifiera behov av datorstöd till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) hos företag som sedan tidigare arbetar med AFS 2001:1. Metoden för denna uppsats bestod huvudsakligen av litteraturundersökningar och intervjuer med chefer samt medarbetare (alternativt skyddsombud). Insamlad data jämfördes mellan chef och medarbetare och skillnader mellan företagen analyserades.     Resultat visade att det inte fanns skillnader av den insamlade data mellan chef och medarbetare (alternativt skyddsombud) inom samma företag. Detta betyder att deltagarna från samma företag har samma bild över deras arbetsmiljöarbete. Mellan företagen råder det dock olikheter då kunskapsnivån spelar roll och vilken slags kunskapsöverföring som finns idag.   Det som var en gemensam bristande faktor för samtliga företag var det sista steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet ”Undersöka-Bedömning-Åtgärda-Kontroll”. Samtliga företag var duktiga på att åtgärda arbetsmiljöbrister som var av den akuta karaktären. Akuta ärenden är något som upptäcks direkt exempelvis personskada på grund av snubbling. Medan långsiktiga brister ses som större processer med längre implementeringsperioder exempelvis kartläggning av fallande produktivitet på grund av arbetsmiljöbrister.   Slutsats av resultaten visade på att det finns behov av ett ledningssystem med IT-stöd som är användaranpassat. Det bör ge stöd istället för att belasta arbetsgivaren med mängder av dokumentation och administration. Inför designfasen av ett ledningssystem är syfte och mål viktiga delar att definiera tillsammans med utvecklaren för att kunna skapa ett användarvänligare system.   Något som genomsyrade resultaten av undersökningen var att samtliga deltagare inte genomförde någon form av uppföljning. Därför blir det viktigt att i framtida utvecklingsprojekt ta hänsyn till den delen av systematiskt arbetsmiljöarbete för att säkerställa att det inte glöms bort. Detta steg är en viktig del av systematiskt arbetsmiljöarbete och måluppfyllning samt utveckling. Bättre uppföljning ger bättre beslut. / Companies today are pressed and need to prioritize their primary work tasks which often means that work environment management is hard to maintain or can be seen as an unmotivated cost. To save money and avoid disturbing the daily operations representatives are sometimes chosen to be the link between the end-user and the system developer during the development of a new system. That means that important knowledge and needs aren’t included in the development phase. Poorly designed computer systems can lead to it not being used or the fact that the work environment management becomes suffering. During the development of a computer system it’s important to consider the usability. A system that is built focused on the end-user seems to have a higher level of acceptance at companies.   The purpose of this essay was to identify the needs of computer aid for the systematic work environment management at companies that have previously worked with AFS 2001:1 (Swedish law for systematic work environment management).  The method for this essay mainly consisted of literature studies and interviews with managers and co-workers (alternatively safety representative). Collected data from managers and co-workers were compared and the differences between the companies were analyzed.   Results show that there wasn’t any difference between the data collected from the managers and the co-workers in the same company. This means that participants from the same company had the same view on their work environment management. When the companies were compared to each other there were differences related to the level of knowledge and the ability to pass the knowledge along.   A common factor that was lacking for all companies was that the final step in the systematic work environment management which is control. All companies were good at addressing occupational safety deficiencies that were of the acute nature. Acute cases are something that is detected directly, for example, injuries due to tripping. While long-term deficiencies are seen as major processes with longer implementation periods, such as mapping of declining productivity due to workplace shortcomings.   Conclusion of the results showed that there is a need for a management system with IT support that is user-adapted. It should provide support rather than burden the employer with a load of documentation and administration. Before the design phase of a management system, the purpose and goal are key elements to define with the developer in order to create a user-friendly system.   Something that permeated the results of the survey was that all participants didn’t do any kind of follow-up. Therefore, in future development projects, it is important to take into account that part of the systematic work environment management to ensure that it is not forgotten. This step is an important part of systematic work environment management and goal fulfillment as well as development. Better follow up leads to better decisions.