I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet. Könsrollerna i böckerna från 1950-talet är oftast tydligare än i böckerna från 2000-talet. Det jag kommit fram till är att bilderböckerna ofta avspeglar det samhälle som existerar då de är skrivna. Detta gäller särskilt de böcker som är utgivna under 1950-talet. De böcker som är skrivna under 2000-talet fjärmar sig ofta lite mer från verkligheten, för att istället visa upp en fantasivärld i högre utsträckning. Men även synen på barn lyser igenom. Barnböcker av idag är något mer könsneutrala än för ca.50 år sedan. Dock gestaltas många karaktärer i böckerna med könsstereotypa drag, även om dessa inte är lika framträdande som i bilderböckerna från 1950-talet. Det som jag också har uppmärksammat när jag har bedrivit denna undersökning är att könsstereotyper är något som förändras. Vi har alltså inte samma könsstereotyper som på 1950-talet, men det betyder inte att de inte existerar.

The purpose of this paper is to examine the early 1900s approach to women who have been raped in Karlstad and how you looked at rape during this period. I have used criminal case files from the Karlstad criminal police to examine. The actual study is set up in that way that I have tried to answer my questions through case studies that have been categorized in three type’s perpetrators and three types of victims. The three types of offenders who I am using are the "the naughty young man," "the violent worker" and "the drunken man". The three types victims I have used are "the innocent girl", "the gullible young woman" and "heroine".   A read thread in the survey is to investigate whether the women in rape cases are seen as subjects or not. This means that the focus lays on how the women have acted in the assault.   Some conclusions I come to is that the perception of rape in Karlstad during the years 1900-1943 are consistent with previous research in the sense that women are seen as the subject of rape and the focus lies on the women morality. You can see this because neither of the cases went on to the court. The women’s description of the assault is more often very specific, more so then the men’s description. The woman often needs to describe and defend why they were alone or why they were on that place at that time and what they did before the assault.

No description available.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna. Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna. Med hjälp av rangordning gjordes det möjligt att utnyttja kroppens maximala kraft. Verksamheten skulle vara produktiv och ekonomisk stabil. Examinationer fungerade också som ett sätt att klassificera de olika individerna i olika grupper. De som inte uppfyllde skolans krav bestraffades så att de till slut lärde sig det de skulle.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800–talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ”skrivandet avden svenska folkskolans historia”. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats. Analysen visar dels hurstrukturer och processer både på lokal nivå och utifrån en mer allmän debatt eller diskurs verkar hapåverkat levnadsminnesskribenterna och deras yrkesidentitet.Det gäller strukturer, processer och fenomen som tidigare belysts av Florin och Persson så somskolans roll som fostrare och folkbildare, värvande av akademiskt lagda i de lägre klasserna tillfolkskolläraryrket, den statliga centraliseringen, professionalisering, lokalsamhället med sinastrukturer samt debatten och diskursen kring. Det har bidragit till aspekter av yrkesidentiteten hoslevnadsminnesskribenterna så som till exempel kollektiva idéer kring folkskolans nytta, enbildningssjälvbild och framhållande av sin bildningstörst, distansering ifrån allmänheten ochråheten hos till exempel hantverkare, tankar om den egna auktoriteten och ilska över att inte fåuttala sig, en av sig själva som lidande banbrytare och en vilja att bli erkända eller erkänna detidigare folkskollärarnas insatser samt ett mångbottnat förhållandet till prästerskapet. Dessa aspekterav en yrkesidentitet kan ha skapat känslor och drivkrafter hos folkskollärarna som påverkatutvecklingen. Känslor och drivkrafter så som till exempel tankar om en egen auktoritet utifrånrollen som en pedagogisk professionell folkskollärare och den yrkesidentitet som denna innefattade.

Zugl. : Stockholm ; Kungliga Tekniska Högskolan, Diss., 2007. - Zsfassung in engl. Sprache

This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.

No description available.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents’ reading in relation to the normsfor girls’ and young women’s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof. The qualitative interview is the method used to collect theempirical material. Theoretically, the analysis is inspired by theconcept of the history of reading and by the sociology of literature.The analysis shows that the respondents grew up in homes withpartially dissimilar conditions for the forming of reading practices.The differences seem to be linked to social standing, material andeconomic situations, levels of education and geographicallocations. They are mirrored in both access to literature, choice ofbooks, reading environment and in the way the respondents lookupon reading and its importance. Nevertheless, there aresimilarities between the respondents in so far as reading was apleasurable activity, giving them freedom to create their ownseparate worlds. Reading was also a step in the process ofbecoming women. This is reinforced by their mothers´ role inintroducing books and keeping the girls’ reading interest alive. / Program: Bibliotekarie

<p>Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?</p><p>Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk.</p><p>Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.</p>