Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.

The aim of this study is to identify and analyse how different communicative acts are used in the teaching of reading comprehension in grade 3. The study is based on five video recordings of the teaching of reading comprehension with a teacher using the common Swedish teaching model known as “läsfixare”. The empirical data have been analysed through systematic studies and interpreted on the basis of six different speech acts with the aid of a recording schema in the form of a checklist. The theory that is the premise for this study is chiefly based on Searle’s research (1979) on different communicative speech acts, but also on Vargas’s research (2013) on the use of speech acts in the classroom. The study shows that the teacher uses all six speech acts: instruct, request, confirm, exemplify, apply and explain. These are chiefly used in combination with each other and reinforced with the aid of body language. The study also shows the relationship between the function of the speech acts in teaching and the choice of “läsfixare” figures. Through increased awareness of the use of speech acts, teachers can be more effective in their teaching of reading comprehension and develop pupils’ reading comprehension.

Syftet med mitt examensarbete är att studera lärares användning av talhandlingar till flickor och pojkar, samt se om talhandlingarna kan ha någon inverkan på elevers talutrymme i klassrummet. Jag har valt att avgränsa mig till tre talhandlingar; beröm, tillsägelser och uppmaningar. Jag undersöker även om lärarnas egna upplevelser av interaktionen i klassrummet stämmer överens med hur det faktiskt ser ut. För att söka svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av triangulering genom två metoder. Enskilda intervjuer har genomförts med de berörda lärarna för att få svar på deras kommentarer om interaktionen i klassrummet. Observationer har använts för att observera lärarnas interaktion med eleverna.  Min undersökning visar att lärare använder talhandlingar som beröm och uppmaningar relativt lika mellan flickor och pojkar. Den mest framträdande skillnaden mellan flickor och pojkar är när lärarna ger tillsägelser till eleverna. Då dominerar tillsägelser till pojkarna. Pojkarna tar själva friheten till att uttrycka sig fritt i klassrummet och får där med mer talutrymme. Lärarna själva ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan könen vid tillsägelser, vilket dock inte visade sig vara fallet i mina analyser av observationerna. Även utformningen av tillsägelser skiljer sig mellan könen. Till flickor är det vanligare med indirekta tillsägelser och till pojkar direkta. När pojkar får tillsägelser av lärarna handlar det oftast om beteenden som stör andra i klassen. När flickor får tillsägelser gäller det i allmänhet sådant som enbart stör dem själva. / The aim of my thesis is to study teachers' use of speech-acts for girls and boys, as well as see if the speech acts can influence pupils' speech space in the classroom. I have chosen to delimit my study to three speech acts, praise, reprimands, and calls. I also investigate if the teachers' own experiences of the interaction in the classroom are in line with what it looks like. To seek answers to my questions, I have used the triangulation by two methods. Individual interviews were conducted with the teachers concerned to get answers and their comments about the interaction in the classroom. I also observed the teachers' interactions with students.  My study shows that teachers uses speech acts as praise and calls relatively similar between girls and boys. The most prominent difference between girls and boys is when teachers give reprimands to the students. Then dominate reprimands the boys. The boys themselves take the liberty to express themselves freely in the classroom and get there with more speech space. Teachers themselves considered that they made no distinction between the sexes at reprimands, which not proved to be the case in my analysis of the observations. The design of the reprimands differs between sexes. For girls, it is more common with indirect reprimands and boys directly. When the boys get reprimands by the teachers, it's mostly about behavior that disturbs others in the class. When the girls get reprimands, in general such that only bothers them.

Denna studie undersökte modalpartiklarna ju och väl ur ett pragmatiskt och modalt perspektiv och hur de används i tal. Enligt Kamio (1997:5) har talare olika stor ”rätt till information” i ett samtal vilket är relevant för användningen av modalpartiklar, då de signalerar talarnas inställning och attityd till det som sägs. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka modalpartiklarnas användning i samvarians med pronomen, tempus och typ av verb. Metoden för studien var en korpussökning. Datan bestod av en korpus, ”Samtal i Göteborg” (Löfström 1988), som innehöll inspelat och transkriberat tal. Resultaten visade att första person subjekt hade en hög samvarians med ju, samt att väl hade en hög samvarians med andra person subjekt. Modalpartiklarna användes även mer frekvent i presens än i preteritum. Vidare fanns en samvarians mellan modalpartiklar och privata samt allmänna verb, där distributionen av modalpartiklarna var större med allmänna verb. Resultaten talar för att användningen av modalpartiklar korrelerar med rätten till information i ett samtal och att distributionen av dem följer pragmatiska mönster. / This study investigates the Swedish modal particles ju and väl in speech from a pragmatic and modal perspective. According to Kamio (1997:5) there are "territories of information" in speech which is relevant for the use of modal particles, since they indicate the speakers' attitudes and stances towards what is said. The aim of the study was to quantitavely investigate the use of modal particles with pronouns, tense and verb type. The method of investigation was a corpus study and the data consisted of a Swedish speech corpus "Samtal i Göteborg" (Löfström 1988) which was made up by recorded and transcribed speech. The results from the study indicates that first person subject highly correlateswith ju, while väl correlates with second person subject. The modal particles were more frequently used in present tense than in past tense. Moreover, the results indicate that there is a covariance with modal particles and "public verbs" and "private verbs" where the distribution of the modal particles is larger with "public verbs". These results indicate that the use of modal particles correlates with the territories of information between speakers and that the distribution of the modal particles is in accordance with pragmatic patterns.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur en klassrumsinteraktion i Utbildning i svenska för invandrare kan te sig. Ett mer specifikt syfte med uppsatsen är att undersöka hur interaktionen mellan lärare och elever ser ut för fördelning av talutrymme, tal-handlingar, respons samt lärarens frågetyper. Detta är en fallstudie som utgår från observation och inspelning av en SFI-klass med elever som går på kurs C- och D- inom spår 3. I studien har fyra klassrumsinspelningar transkriberats och analyserats enligt COLT–modellen. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren använde talhandlingarna frågor, upprepning av fråga, respons, direkt uppmaning samt förklaring och instruktion. Eleverna använde talhandlingarna: frågor, upprepning av fråga, respons, förklaring och instruktion. Resultatet visar även att läraren står för den största delen av talutrymmet. Den vanligaste talhandlingen hos läraren var frågor och elevernas var att svara på lärarens frågor. Den frågetyp som dominerar lärarens frågor är öppna frågor. Övriga frågetyper som läraren använder är fokuserad fråga, neutral ja- och nej-fråga, styrande ja- och nej-fråga, ingen explicit uppmaning till svar, uppskjutande fråga, samt retorisk fråga. Den frågeform som används mest hos läraren är av syntaktisk form, där frågorna inleddes med ett frågeord eller har omvänd ordföljd med det finita verbet först. Vanligast förekom-mande respons hos eleverna är ultraminimala yttranden. Lärarens respons består mestadels av neutral respons.

In order to convince, one must know which arguments are most suitable for the specific situation. But even if you think you know how others will react to your arguments, you may be wrong. Therefore, the purpose of this paper is to find out a way of examining to what extent informative text take account to the subjective views of their addressees. The theoretical framework is Blitzer's theory of the rhetorical situation, pragmatic theory of speech acts and their presuppositions, Burk´s theory of consubstantiality and phenomenographic theory of subjective perceptions. Methodologically, phenomenography has also been used as a guideline for selecting informants, collecting data and processing the interviews. The material analyzed consists interviews with four persons suffering from psoriasis, a brochure addressed to an unspecified audience with the same problem plus an interview with a spokesperson for the Swedish Psoriasis Association. The analysis reveals a clear difference in certain important respects between the subjective views of the intended reader and the implied addressees of the text, i.e. a lack of consubstantiality between sender and receiver. This points to a rhetorical problem when addressing an unknown audience without exploring their specific perceptions of concepts related to the transmitted information, a problem which may be grasped and perhaps to some extent even solved by applying a method similar to the one used in this study.

The interest in social robots has grown dramatically in the last decade. Several studies have investigated the potential markets for such robots and how to enhance their human-like abilities. Both of these subjects have been investigated in this thesis using the company Furhat Robotics, and their robot Furhat, as a case study. This paper explores how machine learning could be used to classify dialogue acts in human-robot conversations, which could help Furhat interact in a more human-like way. Dialogue acts are acts of natural speech, such as questions or statements. Several variables and their impact on the classification of dialogue acts were tested. The results showed that a combination of some of these variables could classify 73 % of all the dialogue acts correctly. Furthermore, this paper analyzes the market for social robots which are used for education, where human-like abilities are preferable. A literature study and an interview were conducted. The market was then analyzed using a SWOT-matrix and Porter’s Five Forces. Although the study showed that the mentioned market could be a suitable target for Furhat Robotics, there are several threats and obstacles that should be taken into account before entering the market. / Intresset för sociala robotar har ökat drastiskt under det senaste årtiondet. Ett flertal studier har undersökt hur man kan förbättra robotars mänskliga färdigheter. Vidare har studier undersökt potentiella marknader för sådana robotar. Båda dessa aspekter har studerats i denna rapport med företaget Furhat Robotics, och deras robot Furhat, som en fallstudie. Mer specifikt undersöker denna rapport hur maskininlärning kan användas för att klassificera talhandlingar i människa-robot- konversationer, vilket skulle kunna hjälpa Furhat att interagera på ett mer mänskligt sätt. Talhandlingar är indelningar av naturligt språk i olika handlingar, såsom frågor och påståenden. Flertalet variabler och deras inverkan på klassificeringen av talhandlingar testades i studien. Resultatet visade att en kombination av några av dessa variabler kunde klassificera 73 % av alla talhandlingar korrekt. Vidare analyserar denna rapport marknaden för sociala robotar inom utbildning, där mänskliga färdigheter är att föredra. En litteraturstudie och en intervju gjordes. Marknaden analyserades sedan med hjälp av en SWOT-matris och Porters femkraftsmodell. Fastän studien visade att den ovannämnda marknaden skulle kunna vara lämplig för Furhat Robotics finns ett flertal hot och hinder som företaget måste ta hänsyn till innan de tar sig in på marknaden.