Syftet med mitt examensarbete är att studera lärares användning av talhandlingar till flickor och pojkar, samt se om talhandlingarna kan ha någon inverkan på elevers talutrymme i klassrummet. Jag har valt att avgränsa mig till tre talhandlingar; beröm, tillsägelser och uppmaningar. Jag undersöker även om lärarnas egna upplevelser av interaktionen i klassrummet stämmer överens med hur det faktiskt ser ut. För att söka svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av triangulering genom två metoder. Enskilda intervjuer har genomförts med de berörda lärarna för att få svar på deras kommentarer om interaktionen i klassrummet. Observationer har använts för att observera lärarnas interaktion med eleverna.  Min undersökning visar att lärare använder talhandlingar som beröm och uppmaningar relativt lika mellan flickor och pojkar. Den mest framträdande skillnaden mellan flickor och pojkar är när lärarna ger tillsägelser till eleverna. Då dominerar tillsägelser till pojkarna. Pojkarna tar själva friheten till att uttrycka sig fritt i klassrummet och får där med mer talutrymme. Lärarna själva ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan könen vid tillsägelser, vilket dock inte visade sig vara fallet i mina analyser av observationerna. Även utformningen av tillsägelser skiljer sig mellan könen. Till flickor är det vanligare med indirekta tillsägelser och till pojkar direkta. När pojkar får tillsägelser av lärarna handlar det oftast om beteenden som stör andra i klassen. När flickor får tillsägelser gäller det i allmänhet sådant som enbart stör dem själva. / The aim of my thesis is to study teachers' use of speech-acts for girls and boys, as well as see if the speech acts can influence pupils' speech space in the classroom. I have chosen to delimit my study to three speech acts, praise, reprimands, and calls. I also investigate if the teachers' own experiences of the interaction in the classroom are in line with what it looks like. To seek answers to my questions, I have used the triangulation by two methods. Individual interviews were conducted with the teachers concerned to get answers and their comments about the interaction in the classroom. I also observed the teachers' interactions with students.  My study shows that teachers uses speech acts as praise and calls relatively similar between girls and boys. The most prominent difference between girls and boys is when teachers give reprimands to the students. Then dominate reprimands the boys. The boys themselves take the liberty to express themselves freely in the classroom and get there with more speech space. Teachers themselves considered that they made no distinction between the sexes at reprimands, which not proved to be the case in my analysis of the observations. The design of the reprimands differs between sexes. For girls, it is more common with indirect reprimands and boys directly. When the boys get reprimands by the teachers, it's mostly about behavior that disturbs others in the class. When the girls get reprimands, in general such that only bothers them.

The purpose of this study was to examine how preschool teachers use scolding towards children based on Michael Foucault's theories of power and Erik Sigsgaards studies in scolding. The study also intended to investigate and analyze teachers' perceptions about scolding and how their actions compare to scientific studies about the subject of scolding and its consequences. In this way, our study intends to contribute to educational development by making scolding visible as a phenomenon. Ten teachers at three preschools in different municipalities participated in the study through observations and interviews. The result showed three main categories of scolding: as a disciplinary exercise of power, as a practice and as an educational opportunity. The result also showed that most of the teachers consider the use of scolding against children as an effective and acceptable practice, while scientific studies highlight the opposite. Thereby, the use of scolding becomes a complex and ambiguous method for the preschool's pedagogical assignment.

Syftet med studien är att belysa hyschandets praktik i förskolans verksamhet. Med utgångspunkt från två centrala frågeställningar har vi undersökt pedagogers inställning kring hyschandets praktik, såväl som vad pedagoger använder för alternativ pedagogik för att uppnå samma resultat som när de hyschar barn. För att få en djupare förståelse för hyschandets praktik i verksamheten valde vi att utföra fem kvalitativa intervjuer med pedagoger från två kommuner i södra Sverige. Resultatet analyserades genom att betrakta hyschandet som en kommunikationshandling. De två teoretiska ramverken som ligger till grund för analysen är Meads teori om interaktionismen och Foucaults teori kring makt. Interaktionismen utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket centrerar kring hur människor förstår och tolkar budskap vid kommunikation medan Foucaults belyser hur makt kan ta form genom språkets olika kommunikationshandlingar. I studien framgår det att pedagogerna främst anser att hyschandet är en form av maktutövning med en negativ innebörd då de själva upplevt sig bli kränkta när någon hyschat mot dem. Trots detta hyschade majoriteten av pedagogerna till barnen på förskolan. Tre av fem pedagoger uppgav att de använde hyschandet som en metod för att få barnens uppmärksamhet och intresse. Alternativa metoder till hyschandet som pedagogerna använde sig av för att påverka ljudnivån i barngruppen var till exempel färgkort som visades upp för barnen. Färgen avgjorde om barnen skulle prata med normal samtalston, viska eller försöka vara tysta. Vårt syfte med denna studie är att den ska bidra till reflektion samt diskussion kring hyschandets praktik om huruvida det är en användbar pedagogik. Ambitionen är även att studien ska bidra med alternativa metoder för yrkesverksamma inom förskolan. / The study focus on the act of shushing from the perspective of preschool teachers, exploring their attitude towards using shushing as a method for educational, including, fostering, attentional purpose och as a use of power. A secondary purpose was to explore alternative strategies used by preschool teachers instead of shushing.