Textsamtal är ett viktigt moment i skolan och ett av dess mål är att utveckla elevernas läsförståelse. Även om det är tidskrävande är textsamtal väldigt givande för eleverna och något som hjälper dem att använda olika lässtrategier för att få en bättre läsförståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt var att se vad forskning säger om textsamtal. Vi använde oss av två olika databaser, Primo och ERIC (ProQuest), för att kunna ta fram relevanta studier till vår kunskapsöversikt. Studiernas resultat visade att textsamtal är ett viktigt moment för elevernas läsförståelse men samtidigt är det ännu viktigare att använda sig av lässtrategier för att kunna utveckla läsförståelsen. Lärarna behöver modellera lässtrategierna för att få eleverna att förstå hur dessa kan användas. Reciprocal Teaching och Questioning the Author är två viktiga och användbara lässtrategier inom textsamtal i skolan som hjälper eleverna att utvecklas i sin läsförståelse. Efter att ha läst och fördjupat oss i våra valda studier har vi kommit fram till att forskarna inte alltid skiljer mellan fiktiva och icke-fiktiva texter vilket är problematiskt.

Peer assessment actively engages peers in the formative assessment and evaluation of work produced by a peer. This thesis explores how social processes, such as classroom talk, influence the quality of children’s learning in more interactive contexts of PA. This focus is needed since children often find PA challenging as they may not have the interpersonal skills to collaborate effectively leading them to use talk ineffectively as a tool for learning. This research was interventionist and children in the year three and four classes I taught received Thinking Together lessons as a strategy to enhance the quality of their talk in contexts of peer assessment. Methods used to examine the impact of the talk intervention, and to gain greater insights into the role that the social context plays in peer assessment, included transcribed digital audio recordings, open ended observations, semi-structured interviews, mind maps and children’s work. Qualitative data were analysed using thematic coding analysis whilst data in transcripts were quantitatively analysed to calculate the frequency of words and phrases associated with exploratory talk before and after the intervention. Findings suggest that children’s characteristics influence the way they communicate in contexts of PA and some of the most challenging learners seemed to benefit most from the talk intervention in terms of its influence on their ability to collaborate, hypothesise and reason throughout the peer assessment tasks. The findings also draw attention to previously under-researched PA social processes such as discussion, negotiation and peer questioning that lead to outcomes for learners such as self assessment. The main conclusions drawn are that more interactive kinds of peer assessment might be viewed as a differentiated and discursive practice where teachers consider the various needs of learners, based on their individual characteristics, and provide appropriate support so they are able to collaborate and use language for mediating effective PA practice.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med elevers muntliga färdighet, alltså hur denna färdighet arbetas med i klassrummet samt om den medför konsekvenser, både positiva och negativa.  Metoden som används är kvalitativa intervjuer där 5 grundlärare i årskurs 1-3 intervjuas. Metoden kvalitativa intervjuer valdes för att kunna titta närmare på pedagogernas erfarenheter och åsikter.  Resultatet från intervjuerna styrker till största del den tidigare forskningen. Pedagogerna tar under intervjuerna upp någonting som forskningen inte gör. De tar upp exempel på aktiviteter där den muntliga färdigheten tränas. Forskningen och de intervjuade håller dock med varandra om att den muntliga färdigheten är någonting som hela tiden måste arbetas med och vidareutvecklas. Forskningen visar att pedagogen oftast är den som tar upp mest talutrymme i klassrummet samtidigt som de intervjuade kan anse att talutrymmet är lika stort för både elever och pedagog. Både forskningen och de intervjuade ser att den muntliga färdigheten medför både hinder och möjligheter. Dock vinner möjligheterna i längden. / The purpose of this work is to study how teachers work with pupils' oral proficiency. The purpose is to find out how this proficiency is being trained in the classroom and whether it has consequences, both positive and negative.  The method used is qualitative interviews, where five elementary school teachers in grades 1-3 are interviewed. The qualitative interviews were chosen to study the educators' experiences and opinions.  The results obtained from the interviews largely reinforce the results from previous research. During the interviews, the educators mentioned something that the previous research did not mention. They list examples of activities where the oral proficiency is trained. The research and the interviewees agree, however, that the oral proficiency is something that must always be worked on and further developed. Research shows that the pedagogue usually takes up the most speech space in the classroom, while the interviewees may think that the speech space is the same for both students and educators. Both the research and the interviewees agree that the oral proficiency consists of both obstacles and opportunities. However, opportunities usually prevail.

This study examined the differences and patterns for three categories between an argument-based inquiry group and a traditional group over the period of the SWH (Science Writing Heuristic) project: (1) teacher talk time, (2) structure of questions (question types), and (3) student responses. The participating teachers were chosen randomly by a convenient sampling method because the data were collected previously from the SWH project. Each group had thirty teachers. A total of sixty teachers participated in the study. Student responses were part of the study to evaluate the effect of open-ended question types but students were not direct participants in the study. Each teacher was asked to send a recorded video clip of their class at the end of each semester (spring and fall) over two years. Each teacher sent four video clips for the project. A total of two hundred forty video clips was analyzed to gather the information regarding the three categories. The first category was teacher talk time. It was measured in seconds only when teachers interacted with students with the topic. The second category was the structure of questions (question types). It consisted of two question types (open-ended and close-ended). Under the open-ended question category, there were three sub-question types: (1) asking for explanation (AE), (2) asking for self-evaluation of reasoning (AF), and (3) asking for self-evaluation of others' reasoning (AFO). Under the close-ended question category, there were two sub-question types: (1) asking for factual information (AI) and (2) asking for confirmation (AC). Each sub- question type was counted numerically. The last category was student responses. Student responses consisted of higher-order thinking and lower-order thinking. Under the higher-order thinking category, there were three sub-types: (1) explanation responses (E), (2) self-evaluation of reasoning responses (SE), and (3) self-evaluation of others' reasoning responses (SEO). Under the lower-order thinking category, there was one sub-type: simple responses (S). Each sub type was counted numerically. Based on the descriptive results (the length of teacher talk time in seconds, the number of question types, and the number of student responses), repeated measures ANOVA was conducted to find any differences and patterns for teacher talk time, structure of questions and student responses between the treatment and control groups over the period of the project and across time (four different time points). The results showed that there were clear differences for teacher talk time, the structure of questions, and student responses between the treatment and control groups over the period of the project and across time. The treatment group teachers talked less and used more open-ended questions than the control group teachers. The treatment group students displayed more higher-order thinking responses than the control group students.

Cette thèse se propose de dresser un portrait des différentes techniques de représentation de la psyché des personnages utilisées dans trois romans de Virginia Woolf, à savoir Mrs Dalloway, Night and Day et Flush. Pour cela, elle entend questionner les grammaires traditionnelles qui analysent la psyché représentée en contexte de fiction depuis un point de vue strictement formel et syntaxique et qui ne tiennent pas compte de ce que la psyché implique en termes de production ou de non-production d’un discours intérieur linguistique. Elle propose ainsi une définition psychologique et linguistique des mécanismes internes de« l’appareil psychique » sur laquelle elle se fonde pour, dans un second temps, définir et produire une analyse des techniques de représentation de la psyché qui se rencontrent dans le corpus woolfien choisi. / This thesis examines the various techniques used to represent the characters’ psyches in three novels by Virginia Woolf, namely Mrs Dalloway, Night and Day and Flush. To this end, it questions traditional grammars which analyze representations of the psyche in fictional contexts from a strictly formal and syntactical point of view, regardless of what the psyche implies in terms of the production or non-production of linguistic self-talk. First it presents a psychological and linguistic definition of the internal mechanisms of the "psychic apparatus", which then serves as groundwork for our definition and analysis of the techniques used to represent the psyche in our corpus.

No description available.

This dissertation examines the ecclesiology of the Emerging Church from a feminist perspective. I focus on the theological critiques raised by early feminist theologians regarding the patriarchal habits of sexism and God-talk, systemic erasure and exclusion, and the interconnection of clericalism and hierarchical power embedded within the church. These critiques reveal areas within the Emerging Church where it has failed to embody its stated vision of being an organic, relational, and inclusive form of church. Constructive engagement with the challenges and contributions of feminist theology presses the Emerging Church to more radically embody its stated vision. An analysis of the literature on the Emerging Church reveals its commitment to form a church that reflects organicity, relationality, and inclusivity in a variety of creative forms. At the same time, the literature and public conversations on blogs, social media, and in conferences raise questions about the Emerging Church’s predominantly white and predominantly male public presentation, and about practices of exclusion and marginalization within it. This dissertation provides a thick description of the Emerging Church’s lived ecclesiology on the basis of a qualitative research study conducted on twelve Emerging Church congregations in the United States. The work of early feminist theologians such as Mary Daly, Nelle Morton, Rosemary Radford Ruether, and Elisabeth Schüssler Fiorenza, discloses the theological scaffolding that make the embedding of patriarchal and sexist structures and habits in the church possible in the first place. Their feminist vision of church as radical participation in Christ challenges the Emerging Church to keep re-visioning itself in light of the systemic marginalization persons continue to experience in the church. The dissertation concludes by arguing for the need to incorporate emancipatory language, God-talk, and symbolic systems into the theology and practices of Emerging Church in order to counter the deep-seated patriarchal habits and patterns within it. I conclude that to take itself seriously and achieve the substantive theological and structural changes for which its own vision calls as a living, participatory, and inclusive body of Christ, the Emerging Church must be willing to practice an explicitly feminist critique and take into account the contributions of early feminist theologians.

Det svenska samhället bygger på förmågan att kunna läsa och skriva och läsförståelse är av den anledningen en viktig förutsättning för att bli en delaktig samhällsmedborgare. Bedömning av elevers läsförståelse är många gånger problematisk på grund av dess komplexitet, men samtidigt nödvändig. Enligt PIRLS studie från 2011 framkommer det att elever många gånger lämnas själva i sitt arbete med läsförståelse, och att det hade varit mer fördelaktig att låta dem arbeta i grupp. Denna litteraturstudie syftar till att ge ett kunskapsbidrag om hur tidigare forskning å ena sidan beskriver kopplingen mellan elevers läsförståelseutveckling och gruppdiskussioner, å andra sidan hur tidigare forskning beskriver kopplingen mellan formativ bedömning och gruppdiskussioner för att diskutera hur lärare kan arbeta för att utveckla läsförståelse i årskurs 4-6. För att besvara syftet användes framför allt en databassökning. Tidigare forskning som har undersökts är elva vetenskapliga artiklar, en avhandling, en forskningsrapport och en tryckt bok. Av litteraturen som använts är avhandlingen skriven på svenska men i övrigt är litteraturen internationell. Teorin om det sociokulturella perspektivet på lärande återfinns i vald forskning och har således en central plats i denna litteraturstudie. Studiens resultat visade att det är möjligt att utveckla elevernas läsförståelse genom gruppdiskussioner och att gruppdiskussioner är en effektiv form för att bedöma elever formativt. Två metoder för gruppdiskussioner studerades närmare, Reciprocal Teaching och Quality Talk. Reciprocal Teaching var framför allt gynnsamt vid utvecklingen av elevers läsförståelse på en grundläggande nivå. Quality talk utvecklade både den grundläggande och högre kognitiva nivån hos eleverna, dock la forskare i sin studie emfas på den högre kognitiva nivån. Vid formativ bedömning av elevers läsförståelseutveckling visade sig gruppdiskussioner i mindre grupper vara fördelaktigt. Slutsatsen vi kan dra är att det finns positiva aspekter med att introducera elever för gruppdiskussioner både när det gäller att utveckla deras läsförståelse och för att som lärare kunna bedöma dem formativt.

This paper examines how consumers view and react to diverse body representations in fashion media. To research this, a qualitative interview in a group setting was chosen as the method. The participants were shown images of 13 different models and asked to reflect on them. With the help of Crenshaw’s theory on intersectionality and Ahmed’s phenomenological theory on orientations, the participants’ responses were analyzed. The conclusion is that intersecting identities do not affect the participants’ reactions to the bodies represented, but that the participants’ tend to focus on one identity at a time. By focusing on one identity at a time, the conclusion that the participants’ put a bigger focus on diverse body sizes being represented is also brought forward. Along with these conclusions, this study also shows that the participants are aware of companies orienting themtowards certain standards.