Spelling suggestions: "subject:"teaterföreställning"" "subject:"teaterföreställningar""
1 |
Teaterföreställningen i skolanBergström, Samuel January 2006 (has links)
Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde. / Theatrical Performance in school
|
2 |
Ett ständigt nu! : Om skådespelarens föreställningsförmågaHald, Niklas January 2009 (has links)
No description available.
|
3 |
Ett ständigt nu! : Om skådespelarens föreställningsförmågaHald, Niklas January 2009 (has links)
No description available.
|
4 |
”Pedagogen ska lära ut en konstform…och som regissör måste jag tänka pedagogiskt” : en studie av teaterlärares arbete med en teaterföreställning / “The Teacher Should Teach an Artform…and as a Director I Have to Think Pedagogically” : a Study of Theatre Teachers’ Work with PerformanceLandell, Ulrika January 2018 (has links)
Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts: Hur kan teaterlärares arbete med en föreställning beskrivas? Hur kan teaterlärares roll i arbetet med en föreställning beskrivas? Ansatsen i studien är inspirerad av etnografi och fältforskning. Två teaterlärare inom kulturskolan följdes i arbetet med en teaterföreställning. Deltagande observation och intervjuer är de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna. Vid observationerna fördes fältanteckningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Analys av datamaterialet gjordes genom att gruppera och sortera materialet i teman. Uppsatsen bidrar med en ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan genom att beskriva teaterlärares arbete och roll i det arbetet. I resultatet blir två riktningar tydliga i teaterlärares arbete med en teaterföreställning. Dels en riktning mot lärande och dels en mot skapande. I arbetet med elevers lärande och skapande i föreställningsarbetet är lärarna i sin roll både medskapande och intar en ledarfunktion. Lärarna arbetar i en teaterkonstnärlig tradition och detta genomsyrar det skapande arbetet. En röd tråd i lärarnas arbete med skapande är att driva föreställningsprocessen framåt och att samspela med eleverna. En framträdande roll har arbetet med att driva idéer och skapa helhet, regiarbete och arbete med en föreställnings olika uttryck. I resultatet framstår att arbetet med lärande har fokus på skådespelarpraktik, att det finns drag av både oförutsägbart och planerat lärande och konstnärliga val blir ett sätt att vidga elevers konstnärliga erfarenhet. Teaterlärarnas roll kan beskrivas som medkonstruktör som kännetecknas av att de är både medskapare och ledare i föreställningsarbetet. Rollen som medkonstruktör tar sig i uttryck i en arbetsledarroll med konstnärliga och pedagogiska dimensioner.
|
5 |
Teaterföreställning i skolan : En kvalitativ studie om hur teaterlärare arbetar på gymnasieskolans estetiska program med att skapa teaterföreställningarHansen, Marianne January 2011 (has links)
Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan. I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.
|
6 |
En resa till sagornas värld- om upplevelsebaserad pedagogik i förskolanNydesjö, Pernilla January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka om, och i så fall hur, den fantasibaseradeverklighet som skapas i upplevelsebaserad pedagogik, i det här fallet en teaterföreställning med uppföljningsarbete, kan stimulera barns känsloliv och lärande. Metoden är ett kvalitativt gestaltande arbete, en teaterföreställning, som fortsätter i ett upplevelsebaserat äventyr där åtta barn deltagit. Det teoretiska perspektivet för studien ärneuropedagogik i kombination med Vygotskijs (2010) teorier kring fantasi och analysenbaseras på framförallt videodokumentation av teaterföreställningen och efterföljandeäventyr. Resultatet av studien visar att de deltagande barnen var ovana vid att en pedagog gick in i roll så mycket som under projektets gång och barnen tycktes också på olika sättbli känslomässigt påverkade under hela arbetet. De visade både rädsla och kämparglöd som entusiasm och glädje. Vidare har jag också kunnat se hur gränsen mellan fantasi ochverklighet varit hårfin.
|
7 |
Teaterföreställning i förskolan – en studie om lärande, relationsbygge och dialoger Theater in Preschool – A Study about Learning, Relationship Building and DialoguesAhlström Reinertz, Ylva, Ekiz, Paulina January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur en teaterföreställning kan skapa möjligheter för lärande och relationsbyggande i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi formulerat tre forskningsfrågor:1. Hur kan en teaterföreställning möjliggöra för lärande?2. Hur kan en teaterföreställning verka relationsbyggande och meningsskapande?3. Hur kan en teaterföreställning skapa förutsättningar för samtal och dialoger?Vi har utfört studien på två förskolor och gjort en kvalitativ analys. Med hjälp av intervjuer och deltagande observationer har vi samlat in vårt material. Fokus i studien har legat på barnen. Deras omedelbara uttryck och samtal med oss och med varandra har beskrivits och analyserats med hjälp av de teorier vi presenterar i studien. Som analysverktyg har vi använt oss av ett relationellt perspektiv och använder oss bland annat av Gert Biestas (2004) teori om att lärande sker i mellanrummet mellan människor och Barbara J. Thayer-Bacons teori om att utvidgat lärande sker i goda relationer (2004). Resultatet visar att en teaterföreställning kan bidra till- och utgöra grunden för samtal och dialoger. Det är i interaktioner samtal och dialoger förs och dessa interaktioner kan ses som den plats där lärande möjliggörs. Dessa dialoger kan även ses som relationsbyggande och meningsskapande.
|
8 |
Teaterföreställning i skolan. : En kvalitativ studie om hur teaterlärare arbetar på gymnasieskolans estetiska program med att skapa teaterföreställningar. / Theatrical performance in school : A qualitative study about the way teachers at the aesthetic program in upper secondary school work in creating a theatrical performance.Hansen, Marianne January 2011 (has links)
Sammanfattning Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan. I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / Abstract In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.
|
Page generated in 0.0895 seconds