Ambulanspersonal möter i sitt arbete många olika patienter, patienternas ålder varierar och så också de olika sjukdomstillstånden. En oro hos ambulanspersonal är att vårda sjuka och skadade barn. En känsla av otillräcklighet och att vårda två patienter samtidigt - barnet och dess anhöriga. En svårighet inom ambulanssjukvården är även att den medicintekniska utrustningen är anpassad för vuxna och inte alltid passar barn vilket gör att risker inom patientsäkerheten uppstår. Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda barn ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Metoden som valdes är en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från år 2007 till 2017 inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och manuella sökningar i referenslistor. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och därefter analyserats utifrån integrerad analys. I resultatet framkom tre kategorier som svarar på studiens syfte. Dessa var Känslomässiga upplevelser, Vård av två patienter - barnet och anhörig samt Behov av utbildning. Det framkom i resultatet att ambulanspersonalen upplevde känslor som stress och ångest vid larm gällande barn. Det framkom även att ambulanspersonalen upplevde svårigheter då de hade en känsla av att vårda två patienter, både barnet och deras anhöriga. Ambulanspersonalen upplevde att mer utbildning inom ämnet behövs. Slutsatsen var att mer utbildning behövs för ambulanspersonalen för att förbereda sig på att vårda barn. Med mer utbildning inom ämnet kan kompetensen förbättras och de känslor som ambulanspersonalen upplever vid dessa larm som exempelvis ångest och stress kan minskas. / Ambulance staff experiences many different patient meetings, different ages of patients and various conditions of illness. One anxiety of the ambulance staff is to care for sick and injured children. A sense of insufficiency to care for two patients simultaneously - the child and their relatives is always present. One challenge in ambulance care for children is also that the medical devices are designed for adults and do not always fit children, which means that risk for patient safety may occur. The aim was to describe ambulance staffs experiences of treating children from a patientcentred view. A literature review was chosen as a method in which the relevant articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and from manual searches in reference lists. 11 articles published between 2007 and 2017 were included, including both quantitative and qualitative methodologies. The included articles were quality-reviewed and then analyzed based on integrated analysis. The results demonstrated three categories in relation to the aim. These were emotional experiences, to care for two patients - the child and the relative and educational needs. Results indicated that ambulance staff experienced feelings such as stress and anxiety in the case of children's alarms. It was also found that ambulance staff experienced difficulty as they had a feeling of caring for two patients, both the child and their relatives. The ambulance staffs also expressed the need for more education in the subject. The conclusion suggests that more training is needed for the ambulance staff to prepare to care for children. With more education in the subject, competence can be improved and the feelings that ambulance staff experience in these alarms, such as anxiety and stress could be reduced.

No description available.

Svensk ambulanssjukvård har under de senaste decennierna utvecklats och anses idag bedriva kvalificerad akutsjukvård. Men ambulanssjukvården har en utsatt arbetsmiljö som allt mer utsätts för hot och våld i det vårdande arbetet. Varje patient förtjänar en trygg och säker vård. Syftet var att beskriva hur ambulanspersonal upplever att vårdandet kan påverkas vid hot och våld i ambulanssjukvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt. I denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Varje artikel är kvalitetsgranskad och bedömd enligt bedömningsmall från Sophiahemmet Högskola. Resultatet visar att ambulanspersonal som drabbas av våld upplevde att våldet stundtals kunde leda till försämrad vårdkvalité då situationen upplevdes som stressande. Ambulanspersonalen kände också oro för våld på arbetsplatsen vilket kunde påverka vårdandet. Dessutom upplevde ambulanspersonalen att korrekt träning och utbildning skulle kunna stärka säkerheten och samtidigt resultera i en bättre vårdkontakt. Ambulanspersonal som har utsatts för hot och våld har förändrat sitt beteende och känner sig alltmer rädd och oroad på arbetsplatsen samt arbetar med en ökad försiktighet och misstänksamhet. Effekterna av detta kan leda till en minskad empati mot patienten. Vid situationer där hot och våld är förekommande är det vanligt att vårdandet hamnar i bakgrunden. Slutsatsen visar att situationer där hot och våld förekommer i ambulanssjukvård ökar risken för konsekvenser för vårdandet. Ambulanspersonalens känslor och bemötande påverkas i negativ riktning vilket i sin tur kan leda till att vården påverkas. Ambulanspersonal behöver mer utbildning i hur de ska agera i en hotfull situation där risken för påverkan på vården finns. Avslutningsvis är det av stor vikt att ambulanspersonalen erhåller önskat stöd och eventuell rehabilitering efter en situation där hot och våld utspelats. / Swedish ambulance care has developed during the last decades and today it is considered to provide qualified emergency care. But the ambulance care has an exposed work environment that more often receives threats and violence in the work of care. Every patient deserves safe and secure care. Furthermore, it is important that ambulance staff gets to work in a safe and healthy environment. The purpose was to describe the ambulance staff´s experiences how the caring may be affected by threats and violence in ambulance care. The used method was a literature review. In this literature review 15 scientific articles were included. The articles were collected from the databases Pubmed and Cinahl. Each article was quality reviewed and assessed according to an assessment template from Sophiahemmet University. The result shows that ambulance staff affected by violence experienced that violence sometimes could lead to impaired quality of care when the situation was perceived as stressful. The ambulance staff were also concerned about violence in the workplace, which could affect the caring. In addition, the ambulance staff felt that proper training and education could strengthen safety and at the same time result in better care. Ambulance staff that have been exposed to threat and violence have changed their behavior and feel more scared and concerned at work, they also work with increased caution and suspicion. The effects of violence may lead to reduced empathy towards the patient. In situations where threats and violence occur it is common that the caring ends up in the background. In conclusion, situations where threat and violence occur in ambulance environments increases the risk of negative consequences for the caring. The ambulance staff's feelings and treatment are affected in a negative direction which may lead to influence in the caring. The ambulance staff need more education in how they are supposed to act in a threatening situation when there is a risk of consequences of the caring. Finally, it is important that ambulance staff receives support and possible rehabilitation after a situation that contains threat and violence.

Bakgrund: Vårdmötet mellan ambulanspersonal och patient påverkar patientens upplevelse och behandlingsresultat. Empati, kommunikation och respekt är nyckelfaktorer. Förståelse och uppfyllande av patientens behov är viktigt för en kvalitativ vårdrelation. Tidigare forskning visar att patientens fysiska behov ofta prioriteras över de psykosociala, vilket kan leda till bristande respekt och medkänsla. Ambulanspersonalen måste balansera fysiska och psykosociala aspekter för en respektfull vårdrelation. Att identifiera och förstå faktorer som främjar eller hindrar vårdmötet är avgörande för att förbättra vården och säkerställa att varje patient känner sig sedd och lyssnad till. Syfte:Att beskriva patienters upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar vårdmötetmed ambulanspersonal. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och integrerad analys genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten mynnade ut i två teman: Patientens upplevelse och interaktion ivårdmötet samt ambulanspersonalens professionella kompetens och förhållningssätt. Patienterna kände sig ibland förbisedda av ambulanspersonal och betonade sin beroendeställning. Deltagande i vårdbeslut och respektfull behandling främjade positiva vårdupplevelser. Kommunikationens kvalitet och förståelse för patienternas behov var viktiga. Bristande kommunikation ledde till ogynnsamma utfall och känslor av maktlöshet. Ambulanspersonalens empati och lugnande närvaro påverkade välbefinnandet och känslan av trygghet hos patienterna. Deras professionalism och omsorg skapade förtroende och lugn vilket främjade en positiv vårdupplevelse. Slutsats: Resultatet ger en viktig insikt i både främjande och hindrande faktorer iinteraktionen mellan ambulanspersonal och patienter, med betoning på att bli tagen på allvarsom en avgörande främjande faktor. Det understryker behovet av utbildning för att ambulanspersonal ska kunna lyssna på och respektera patienternas upplevelser, samt anpassa sin kommunikation för att möta individuella behov. Dessa insikter kan användas för att förbättra kommunikationsstrategier och tillämpa omvårdnadsprinciper för att skapa en trygg vårdmiljö, vilket kan leda till förbättringar inom utbildning och vårdutförande inom ambulanssjukvården. / Background: The interaction between ambulance staff and patients influences the patient's experience and treatment outcomes. Empathy, communication, and respect are pivotal factors. Understanding and meeting the patient's needs are crucial for a qualitative care relationship. Previous research indicates that the patient's physical needs are often prioritized over thepsychosocial ones, potentially leading to a lack of respect and compassion. Ambulancepersonnel must balance physical and psychosocial aspects for a respectful care relationship. Identifying and understanding factors that promote or hinder the care encounter are crucial for improving healthcare and ensuring that every patient feels seen and heard. Aim: To describe patients' experiences of factors that facilitate or hinder the care encounterwith ambulance personnel. Method: A literature review with a systematic approach and integrated analysis wasconducted. Results: The literature review resulted in two themes: the patient's experience and interactionin the care encounter and the ambulance personnel's professional competence and attitude. Patients sometimes felt overlooked by ambulance personnel, emphasizing their dependency. Participating in healthcare decisions and receiving respectful treatment promoted positive care experiences. The quality of communication and understanding of patients' needs were crucial. Poor communication led to unfavorable outcomes and feelings of powerlessness. The empathy and calming presence of ambulance personnel influenced patients' well-being and sense of security. Their professionalism and care instilled trust and calmness, promoting apositive care experience. Conclusion: The results provide valuable insights into both facilitating and hindering factors in the interaction between ambulance personnel and patients, with emphasis on being taken seriously as a crucial facilitating factor. It underscores the need for education to enable ambulance personnel to listen to and respect patients' experiences and adapt their communication to meet individual needs. These insights can be used to improve communication strategies and apply nursing principles to create a safe care environment, leading to enhancements in education and care delivery within ambulance healthcare.

No description available.

No description available.

Syfte Föreliggande studie syftade till att undersöka hur ett förbättrat informationsflöde bland tandtekniker kan åstadkommas och att undersöka om den eventuella förekomsten av oenigheter skiljer sig mellan större och mindre tandtekniska laboratorier.   Material och metod En digital enkät skickades ut till 118 tandtekniska laboratorier i Sverige där totalt 54 personer svarade. Länken och QR-koden till denna enkät publicerades även på tre sociala nätverkssidor. Enkäten bestod av 10 frågor som fanns tillgängliga i 14 dagar. Data sammanställdes och chi-två-test genomfördes med en signifikansnivå som sattes till α = 0,05.   Resultat Ett gott informationsflöde skapas, enligt deltagarna i enkäten, genom större inblick i andra avdelningars arbetssätt och möjligheten att kontinuerligt samarbeta med en och samma tandtekniker. Studien visade att konflikter var mer vanligt förekommande på större laboratorier och att det finns brist i informationsutbytet samt att en signifikant skillnad finns mellan små och stora laboratorier gällande hur pass vanligt förekommande konflikter är.   Slutsats Utifrån föreliggande studies begränsningar kan följande slutsatser dras:   Tandteknikeryrket har ett högt arbetstempo vilket bekräftas av deltagarnas svarsresultat, då tidsbrist är en av de största anledningarna till uppkomst av oenighet.  Risken för att oenigheter ska uppstå på tandtekniska laboratorier är större på stora laboratorier med 21 eller fler anställda, än på mindre laboratorier med 1-5 anställda. Ökad insikt i andras avdelningar kan gynna den arbetsrelaterade kommunikationen på tandtekniska laboratorier. / Purpose The aim of this study was to investigate ways of how to improve information among dental technicians, and explore the relationship between workplace size and effectiveness in communication between coworkers.   Materials and Methods A digital survey was handed out to 118 dental laboratories in Sweden where 54 people responded. Link and QR-code to the survey were also posted on three social networking pages. The survey consisted of 10 questions that were available to answer for 14 days. The data were compiled, and chi-square tests were conducted with a significance level at α = 0.05.   Results According to the participants, good information exchange is created through greater insight of the workflow of other departments and the opportunity to collaborate repeatedly with the same dental technician at the workplace. The study showed a significant difference between smaller and larger laboratories in terms of how common conflicts are and that a lack of information flow exists at dental laboratories.    Conclusion Based on the limitations of the present study, the following conclusions can be drawn: The dental technician profession work pace is high, as confirmed by the participants' responses, indicating that lack of time is one of the major reasons for disagreements. The risk of disagreements arising in dental laboratories is higher in larger laboratories with 21 or more employees compared to smaller laboratories with 1-5 employees. Increased insight into other departments could, according to the study participants, benefit work-related communication in dental laboratories.

No description available.

The problem encountered by the researcher was that the South African Police Service Cyber-Crimes Unit is experiencing problems in seizing computer evidence. The following problems were identified by the researcher in practice: evidence is destroyed or lost because of mishandling by investigators; computer evidence is often not obtained or recognised, due to a lack of knowledge and skills on the part of investigators to properly seize computer evidence; difficulties to establish authenticity and initiate a chain of custody for the seized evidence; current training that is offered is unable to cover critical steps in the performance of seizing computer evidence; computer seizure as a technique requires specialised knowledge and continuous training, because the information technology industry is an ever-changing area. An empirical research design, followed by a qualitative research approach, allowed the researcher to also obtain information from practice. A thorough literature study, complemented by interviews, was done to collect the required data for the research. Members of the South African Police Cyber-crime Unit and prosecutors dealing with cyber-crime cases were interviewed to obtain their input into, and experiences on, the topic. The aim of the study was to explore the role of computers in the forensic investigation process, and to determine how computers can be seized without compromising evidence. The study therefore also aimed at creating an understanding and awareness about the slippery nature of computer evidence, and how it can find its way to the court of law without being compromised. The research has revealed that computer crime is different from common law or traditional crimes. It is complicated, and therefore only skilled and qualified forensic experts should be used to seize computer evidence, to ensure that the evidence is not compromised. Training of cyber-crime technicians has to be priority, in order to be successful in seizing computers. / Department of Criminology / M.Tech. (Forensic Investigation)

The problem encountered by the researcher was that the South African Police Service Cyber-Crimes Unit is experiencing problems in seizing computer evidence. The following problems were identified by the researcher in practice: evidence is destroyed or lost because of mishandling by investigators; computer evidence is often not obtained or recognised, due to a lack of knowledge and skills on the part of investigators to properly seize computer evidence; difficulties to establish authenticity and initiate a chain of custody for the seized evidence; current training that is offered is unable to cover critical steps in the performance of seizing computer evidence; computer seizure as a technique requires specialised knowledge and continuous training, because the information technology industry is an ever-changing area. An empirical research design, followed by a qualitative research approach, allowed the researcher to also obtain information from practice. A thorough literature study, complemented by interviews, was done to collect the required data for the research. Members of the South African Police Cyber-crime Unit and prosecutors dealing with cyber-crime cases were interviewed to obtain their input into, and experiences on, the topic. The aim of the study was to explore the role of computers in the forensic investigation process, and to determine how computers can be seized without compromising evidence. The study therefore also aimed at creating an understanding and awareness about the slippery nature of computer evidence, and how it can find its way to the court of law without being compromised. The research has revealed that computer crime is different from common law or traditional crimes. It is complicated, and therefore only skilled and qualified forensic experts should be used to seize computer evidence, to ensure that the evidence is not compromised. Training of cyber-crime technicians has to be priority, in order to be successful in seizing computers. / Department of Criminology / M.Tech. (Forensic Investigation)