Teckenspråkstolkar är enligt tidigare studier i riskzonen för att drabbas av arbetsrelaterad utbrändhet och sekundär traumatisk stress. Nivån av arbetstillfredsställelse brukar dock vara hög. Att arbeta med tjänsten bildtelefoni kan påverka risken i en negativ riktning. Ingen av de tidigare studierna på detta har utförts i Sverige, eller ens i Europa. Arbetsrelaterad handledning är något som kan påverka arbetsrelaterad livskvalitet och minska riskerna för utbrändhet och sekundär traumatisk stress. För att undersöka hur situationen såg ut för svenska teckenspråkstolkar användes en onlineenkät. Enkäten innehöll formuläret Professional Quality of Life (ProQOL) för att undersöka risk för utbrändhet, sekundär traumatisk stress och nivå av arbetstillfredsställelse. Utöver detta användes tilläggsfrågor om användning och tillgång till handledning samt om personen arbetade med tjänsten bildtelefoni. Resultaten visade att Sveriges teckenspråkstolkar verkar ha en bra arbetsrelaterad livskvalitet. Gruppen låg sammantaget på en låg risknivå för sekundär traumatisk stress. Risken för utbrändhet låg precis i gränslandet för en låg till en medelnivå för gruppen. Arbetstillfredsställelsen låg på en medelnivå. Varken handledning eller arbete i bildtelefoni hade något signifikant samband med arbetsrelaterad livskvalitet.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.

This study is a qualitative case study about how the effects of New Public Management affect sign language interpreters and their industry. There is a shortage of sign language interpreters and many have left the profession. The purpose of the study is to highlight how the effects of New Public Management have affected the profession of sign language interpreters and why they choose to leave the profession. The first question concerns how sign language interpreters experience the effects of New Public Management and the purpose of the second question is to see if there is a connection between New Public Management's effects and why sign language interpreters leave the profession. A total of seven former sign language interpreters as interview respondents were interviewed using a semi-structured interview guide that examines respondent character together with a thematic analysis approach so their experience and thoughts were in focus. The processed material resulted in sign language interpreters being affected by various systemic factors in the interpreting industry, including privatization of high competition in the profession and how the procurement system depresses their profession, as the lowest price is prioritized. Political shifts have also affected their working conditions and an organizational efficiency with a strong focus on the outcome, which leads to very few people being able to survive in the profession and is consequently a likely explanation to why sign language interpreters leave their profession.

Studien undersöker dövkompetensens betydelse (kunskap om döva, teckenspråk och deras kultur) för döva i mötet med rättsväsendet. Syftet är att visa vilka konsekvenser som avsaknaden av dövkompetensen kan få. För att få svar på studiens frågor valde jag en kvalitativ och explorativt forskningsansats för att undersöka respondenternas uppfattning och upplevelse av mötet med rättsväsendet. Kvalitativ intervjustudie med döva med teckenspråk som sitt första språk. Som har varit i behov av samhällsstöd och upplevt avsaknad av dövkompetens. Åtta personer intervjuades och därefter gjordes en analys för att tolka och förstå döva som upplevt denna avsaknad av dövkompetens. Som analysredskap har jag valt vardagsrasism och audism som teoretiska utgångspunkter. De slutsatser jag har fått fram av respondenterna är att bemötandet de fått i mötet med rättsväsendet egentligen inte är enskilda handlingar, eftersom dessa enskilda handlingar upprepas av olika enskilda personer. Till följd av avsaknaden av dövkompetens har konsekvenserna oftast blivit allvarliga och till och med förödande för några av respondenterna. / The study investigates the meaning of deaf competence (knowledge of deaf, sign language and their culture) when deaf people encounter the justice system. The intention is to outline the consequences of the lack of deaf competence. I´ve chosen a qualitative and explorative research approach in order to reach the answers of the study, to examine the respondents’ perception and experience in the encounter with the justice system. Qualitative interviewstudy with deaf people who´s first language is sign language and who´s been in need of support from the society and experienced the lack of deaf competence. Eight people were interviewed and then an analysis was made to interpreted and understand deaf people who´s experienced the lack of deaf competence. As tools during analysis I use everyday racism and audism theoretical smarting points. The conclusion I´ve reached from the respondents is that the treatment they’ve received from the justice system actually isn´t individual actions, due to these individual actions being repeated by various individual people. The lack of deaf competence as a result of the consequences are often become serious and even devastating for some of the respondents.

Riksdagen beskrivs ibland som Sveriges demokratiska och politiska hjärta. Alla medborgare ska kunna delta i den demokratiska diskussionen. Personer med hörselnedsättning och dövhet fick denna rättighet år 2000. Denna studie har undersökt teckenspråkstolkningen av en partiledardebatt i Sverigesriksdag. Fokus i studien har varit teckenspråkstolkars så kallade copingstrategier, dvs. språkliga och tolktekniska strategier i tolkningen som används för att säkerställa tolkningens kvalitet. Studien utgår från en kvalitativ, diskursanalytisk ansats. Materialet består av en tre timmar och 35 minuter lång filmad partiledardebatt samt en semistrukturerad intervju med en teckenspråkstolk med lång erfarenhet från tolkning i riksdagen. I materialet har sju olika copingstrategier identifierats: processtid, bokstavering, adekvata utelämningar, adekvata tillägg, samarbete med teamtolken, parafrasering och konstruerat agerande. Förhoppningen är att genom systematisk beskrivning och analys synliggöra teckenspråkstolkning som profession, och hur denna i sin tur bidrar till tillgänglighet och inkludering i den svenska demokratin. / Sometimes the Swedish Parliament is described as the heart of the Swedish democracy and politics. Every Swedish citizen has the right to participate in the political discussion. People with a disabled hearing and deaf people got this right in 2000. This essay has examined the sign language interpretation of a party leader debate in the Swedish Parliament. The main focus of this essay has been the sign language interpreters’ usage of coping strategies, in other words, techniques of interpretation and linguistic strategies, which secure the quality of the interpretation. The study is based on a discourse analytical perspective with a qualitative approach. The results are based on a three hours and 35 minutes lasting, video-recorded debate between the leaders of the different parties of the Swedish Parliament, and on a semi-structured interview with a sign language interpreter with a long experience as an interpreter in the Swedish Parliament. Seven different coping strategies could be identified and analyzed: lag time, spelling, adequate omissions, adequate additions, cooperation with the team interpreter, paraphrasing, constructed acting. Hopefully, this systematic description and analysis can help to spread some light on the profession of sign language interpretation, and how it contributes to accessibility and inclusion into the Swedish democracy.

Den här studien undersöker yrkesverksamma teckenspråkstolkars syn på likheter och skillnader mellan på-platstolkning och distanstolkning. Undersökningen behandlar också samordning och teckenspråkstolkars uppfattning av begreppet. Materialet består av videoinspelade intervjuer som sedan analyserats utifrån uppsatsens frågeställningar. Teckenspråket är ett visuellt språk och innehåller på så vis grammatiska delar som inte återfinns i talat språk, exempelvis teckenrummet framför den som tecknar. I denna studie undersöks vad som förändras i tolkningen när det sker via en skärm och på så vis blir tvådimensionellt i stället för tredimensionellt för mottagaren. Även påverkan på tolkningen av att tolkanvändarna inte befinner sig i samma fysiska rum som tolken tas upp i undersökningen. Resultatet visar att distanstolkning begränsar teckenspråkets referenssystem i det tredimensionella rummet, men även användandet av kroppsspråket i ett tolkmedierat samtal. Vid på-platstolkning kan tolken vrida sig mot en tolkanvändare för att diskret få kontakt med denne, men vid tolkning på distans fungerar inte denna kroppsliga orientering som resurs på samma sätt med tanke på att skärmen är tvådimensionell och att tolkanvändaren inte befinner sig i samma rum som tolken. / This study examines professional sign language interpreters view on similarities and differences between interpreting on site and remote interpreting. The study also examines coordination and the understanding of the word by sign language interpreters. The material for this study consists of videorecorded interviews which have been analysed based on the study’s research questions. Sign language is a visual language and therefore has grammatical differences to spoken language, for example the signing space in front of the person signing. This study examines what parts of interpreting that change when it is performed remotely and therefore becomes two- instead of three-dimensional for the recipient. The study also investigates how the interpreting is affected when the interpreter users are not in the same physical room as the interpreter. The results show that remote interpreting limits the reference system as well as how bodily orientation is used as a resource in an interpreted conversation. The interpreter can turn towards an interpreter user during on-site interpreting in order to get their attention discreetly, however, in remote interpreting this body turn does not work in the same way, seeing as the screen is two dimensional and that the interpreter user is not in the same physical room as the interpreter.