<p>Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrån internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption än the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). Då det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition är nödvändig. Korruption påverkar även rätten till att bli prövad av en självständig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rättighet är the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples’ Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR). När Ellen Johnson-Sirleaf blev president i Liberia uttryckte hon vikten av ett anti-korruptions program för att lyckas bekämpa den breda korruptionen i landet. För att framgångsrikt bekämpa korruption krävs en stark ledning i landet och ett medhåll från medborgarna att vilja bekämpa korruption. Det är även viktigt att vidta åtgärder för att bekämpa korruptionen inom rättsväsendet då det är domstolarna som skall tillämpa de lagar mot korruption som regeringen stiftar. Reformerna inom rättsväsendet innebär att fler effektiva och kvalificerade domare och personal utbildas och en höjning av deras löner. Trots dessa initiativ har Liberia inte stiftat någon anti-korruptions lag eller grundat en anti-korruptions kommission. Dock är en sådan lag under utveckling och kommer att grunda en anti-korruptions kommission. Grannlandet Sierra Leone har liknande historia av inbördeskrig som Liberia och har även haft stora problem med korruption. Landet har stiftat en anti-korruptions lag som grundar en anti-korruptions kommission. Dock har dessa positiva initiativ visat sig vara svaga och landet har inte lyckats kuva korruptionen genom dessa åtgärder. Detta innebär att fler åtgärder krävs än lagstiftning och anti-korruptions kommissioner för att lyckas bekämpa korruption.</p>

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrån internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption än the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). Då det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition är nödvändig. Korruption påverkar även rätten till att bli prövad av en självständig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rättighet är the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples’ Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR). När Ellen Johnson-Sirleaf blev president i Liberia uttryckte hon vikten av ett anti-korruptions program för att lyckas bekämpa den breda korruptionen i landet. För att framgångsrikt bekämpa korruption krävs en stark ledning i landet och ett medhåll från medborgarna att vilja bekämpa korruption. Det är även viktigt att vidta åtgärder för att bekämpa korruptionen inom rättsväsendet då det är domstolarna som skall tillämpa de lagar mot korruption som regeringen stiftar. Reformerna inom rättsväsendet innebär att fler effektiva och kvalificerade domare och personal utbildas och en höjning av deras löner. Trots dessa initiativ har Liberia inte stiftat någon anti-korruptions lag eller grundat en anti-korruptions kommission. Dock är en sådan lag under utveckling och kommer att grunda en anti-korruptions kommission. Grannlandet Sierra Leone har liknande historia av inbördeskrig som Liberia och har även haft stora problem med korruption. Landet har stiftat en anti-korruptions lag som grundar en anti-korruptions kommission. Dock har dessa positiva initiativ visat sig vara svaga och landet har inte lyckats kuva korruptionen genom dessa åtgärder. Detta innebär att fler åtgärder krävs än lagstiftning och anti-korruptions kommissioner för att lyckas bekämpa korruption.

The IT forensic process causing bottlenecks in investigations is an identified issue, with multiple underlying causes – one of the main causes being the lack of expertise among those responsible for ordering IT forensic investigations. The focus of the study is to create and evaluate a potential solution for this problem, aiming to answer research questions related to a suitable architecture, structure and design of a digital tool that would assist individuals in creating IT forensic orders. This work evaluates concepts of such a digital tool. This is done using a grounded theory approach, where a series of test sessions together with the answers from a survey have been examined and analyzed in an iterative process. A low-fidelity prototype is used in the process. The resulting conclusion of the study is a set of concepts, ideas and principles for a digital tool that would aid in the IT forensic ordering process, as well improving the efficiency of the IT forensic process itself. Future work could involve developing the concept further to eventually become a finished product, or using it for improving already existing systems and tools, improving the efficiency and quality of the IT forensic process.

Every year tens of thousands of children and adolescents come in contact with different parts of the justice system in Sweden, as witnesses, victims and suspects. This essay aims at critically examine children’s rights in legal proceedings based on European union legislation and the United nations convention on the rights of the child.   Political problems are increasingly being defined at the European level of cooperation and decisions regarding Sweden’s future are more often being made by the EU. In June of 2018, Sweden’s parliament voted for the convention on the rights of the child to become law. This analysis will use systematic literature searches to collect the material and two theories about children’s participation and their possibility to act independently will be applied. The study concludes that Sweden’s work with children in legal proceedings fall short in certain regards while they follow EU: s and UN: s laws and opinions in others.  What seems to be largely lacking is commitment and knowledge regarding children’s needs.

Studien undersöker hur maskulinitet-femininitet ur ett organisatoriskt perspektiv, med fokus på det polska rättsväsendet, kommer till uttryck i en jämförelse mellan två skönlitterära verk, av Marek Nowakowski (1984) respektive Zygmunt Miłoszewski (2011). Särskilt undersöks om det föreligger en rörelse mot en ökad grad av femininitet i det narrativa. Metoden bygger på kvalitativ textanalys med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Särskild tonvikt läggs på studiet av värderingars indirekta manifestationer i ritualer och symboler. Resultatet visar på att femininitet är något mer manifesterad hos Miłoszewski men att detta i huvudsak beror på att det finns kvinnliga chefer, som respekteras i sin yrkesroll och som formar vissa ritualer och symboler i feminin riktning. En stark och sexuellt färgad objektifiering av kvinnor som individer, tillsammans med övervägande maskulint färgade symboler, ger istället en påtaglig slagsida åt det maskulina. Slutsatsen är att det inte föreligger någon dramatisk skillnad vad gäller maskulinitet-femininitet mellan de två verken, något som finner stöd i teorier om trögrörliga värderingar men mer lättföränderliga symboler och ritualer / Porównując dwa dzieła literatury pięknej, Marka Nowakowskiego (1984) i Zygmunta Miłoszewskiego (2011), niniejsza praca ma na celu przeanalizowanie jak wyrażają się w owych tekstach męskość i kobiecość pod względem teorii organizacji i zarządzania, skupiając się na organach ścigania i wymiarze sprawiedliwości. Szczególny nacisk położono na pytanie o ewentualny wzrost wskaźnika kobiecości w narracji. Analiza treści została przeprowadzona metodą hipotetyczno-dedukcyjną. Pośrednie objawy wartości w rytuałach i symbolach zostały szczególnie przeanalizowane. Wyniki analizy pokazują, że kobiecość jest nieco mocniej reprezentowana w powieści Miłoszewskiego. Obserwację tę można w dużej mierze wyjaśnić samym faktem istnienia w tekście kobiet menadżerów, poszanowaniem kobiet w pozycjach menadżerskich i tym, że kobiety te kształtują niektóre rytuały i symbole, zmacniając tym samym wskaźnik kobiecości. Na ogół kobiety są jednak traktowane przedmiotowo. Razem z symbolami o zabarwieniu bardziej męskim, przyczynia się to do interpretacji tekstu w kategoriach zdecydowanie męskich. Analizy zatem wykazały, że różnica w wymiarze męskość-kobiecość jest niewielka, co znajduje poparcie w podstawowych teoriach o większej nieelastyczności wartości, w przeciwieństwie do bardziej podatnych na zmiany symboli i rytuałów.

No description available.

Polisens arbete mot brottsligheten är alltid aktuellt. Nästan dagligen kan vi läsa om hur rättsväsendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. Tyvärr är övervägande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Även inom poliskåren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i åklagarnas tvångsmedelsanvändning som gör det svårare respektive enklare att nå resultat i arbetet. Särskilt irriterande uppfattar man från polisens sida att det är då åklagarna inte anhåller och begär misstänkta häktade på recidivfara i så stor utsträckning som man inom polisen hade önskat. Recidivfara är den juridiska benämningen på en persons bedömda risk att återfalla i fortsatt brottslighet.Recidivfaran infördes i svensk lag 1948 i och med rättegångsbalkens ikraftträdande. Man grundade utformningen enligt utländskt mönster och syftet med införandet var kriminalpolitiska skäl där skyddsaspekt och process-effektivitet var de centrala delarna. Recidivfaran blev snabbt det mest frekvent använda häktningsskälet och försök gjordes vid två tillfällen, 1977 och 1985, att inskränka i rättsväsendets möjligheter att anhålla och häkta på recidivgrund. Inget av dessa två försök lyckades i sitt syfte och recidivfarans användning och syfte förändrades högst marginellt. I motsats till det föreslagna utfallet kan man säga att det kriminalpolitiska syftet med recidivfaran istället stärktes.Finns det då fog för de tankar som finns hos enskilda inom polisväsendet att recidivfara som anhållningsgrund är underutnyttjad och skiljer sig åt mellan olika delar av landet? I undersökningen har 321 livsstilkriminella från 20 polismyndigheter följts under en tidsperiod av tre år och sammanlagt 1140 gripanden har undersökts. Undersökningen visar att recidivfara var anhållningsskäl i 55 procent av fallen i genomsnitt och att hela 89 procent av de som sedermera häktades, gjordes så med recidivfara angiven som häktningsskäl. Recidivfara som skäl för anhållning och häktning är alltså mycket vanligt förekommande. Räknat i antal personer som anhålls och häktas blir siffrorna något annorlunda. I snitt 24 procent av de gripna blir till sist häktade på recidivfara. Undersökningen visar också att det finns mycket stora skillnader i utfall mellan olika polismyndigheter. Skillnad syns även i statistiken över åklagarnas jourområden men är något jämnare fördelad då jourområdena omfattar ett flertal polismyndigheter och det större urvalet gör resultatet mindre känsligt för extremt höga eller låga värden.

Studien undersöker dövkompetensens betydelse (kunskap om döva, teckenspråk och deras kultur) för döva i mötet med rättsväsendet. Syftet är att visa vilka konsekvenser som avsaknaden av dövkompetensen kan få. För att få svar på studiens frågor valde jag en kvalitativ och explorativt forskningsansats för att undersöka respondenternas uppfattning och upplevelse av mötet med rättsväsendet. Kvalitativ intervjustudie med döva med teckenspråk som sitt första språk. Som har varit i behov av samhällsstöd och upplevt avsaknad av dövkompetens. Åtta personer intervjuades och därefter gjordes en analys för att tolka och förstå döva som upplevt denna avsaknad av dövkompetens. Som analysredskap har jag valt vardagsrasism och audism som teoretiska utgångspunkter. De slutsatser jag har fått fram av respondenterna är att bemötandet de fått i mötet med rättsväsendet egentligen inte är enskilda handlingar, eftersom dessa enskilda handlingar upprepas av olika enskilda personer. Till följd av avsaknaden av dövkompetens har konsekvenserna oftast blivit allvarliga och till och med förödande för några av respondenterna. / The study investigates the meaning of deaf competence (knowledge of deaf, sign language and their culture) when deaf people encounter the justice system. The intention is to outline the consequences of the lack of deaf competence. I´ve chosen a qualitative and explorative research approach in order to reach the answers of the study, to examine the respondents’ perception and experience in the encounter with the justice system. Qualitative interviewstudy with deaf people who´s first language is sign language and who´s been in need of support from the society and experienced the lack of deaf competence. Eight people were interviewed and then an analysis was made to interpreted and understand deaf people who´s experienced the lack of deaf competence. As tools during analysis I use everyday racism and audism theoretical smarting points. The conclusion I´ve reached from the respondents is that the treatment they’ve received from the justice system actually isn´t individual actions, due to these individual actions being repeated by various individual people. The lack of deaf competence as a result of the consequences are often become serious and even devastating for some of the respondents.

För att få information om omgivningen och samhället i stort, där egna erfarenheter och relationer att bygga sina åsikter och ställningstaganden på saknas, så är medierna ofta den största bidragande faktorn för medborgaren när det kommer till att få information om sådant som inte rör den omedelbara närheten. I det sammanhanget spelar den mediala tillgången till Sveriges Domstolar stor roll. Artiklar som berör rättssäkerhet och rättstrygghet är ofta vanliga inslag i nyhetsrapporteringen och i tider där diskussioner rörande rättssäkerhet, rättstrygghet och rättvisa är ett ständigt närvarande element, framförallt i den mediala debatten, faller det sig särskilt intressant att titta på hur Sveriges Domstolar gestaltas i två av de ledande svenska morgontidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien är intressant för att det saknas mediala studier som enbart behandlar Sveriges domstolar som enskilt studieobjekt, fristående från resterande rättsväsende utifrån medievetenskapliga och sociologiska förhållningssätt. Denna lucka fyller denna uppsats. Problemformuleringen består i en tvådelad frågeställning där den första delen förväntas besvaras av empiriska underlag i form av nyhetsartiklar och där den andra delen i frågeställningen har som syfte att med ett teoretiskt underlag bidra till en diskussion kring förtroende och i förlängningen legitimitet ur ett demokratiskt perspektiv:   Hur ser den konstruerade nyhetsdiskursen av Sveriges Domstolar ut i nyhetsartiklar från ledande morgonpress? -          är diskursen i huvudsak positiv, negativ eller neutral -          vem är den huvudsakliga källan i artiklarna -          hur positioneras källorna i texterna och vem får förtroendet att vara primary definers -          hur använder sig Sveriges Domstolar av tidningarna och är själva ett aktivt subjekt   Vad innebär denna nyhetsrapportering för Sveriges Domstolar och hur legitimeras eller degraderas Sveriges Domstolar av denna nyhetsgestaltning och vilka konsekvenser kan resultatet få för vårt demokratiska samhälle? Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur berättelserna av Sveriges Domstolar berättas och återberättas, vilka värderingar och förgivettagna reproduktioner kan finnas och framträder en rättvis, allmängiltig bild av Sveriges Domstolar? Eller är nyhetsartiklarna snarare enbart en tillspetsning av verkligheten för att passa in i den mediala konstruktionen? Går det att se någon skillnad i diskursen/diskurserna som framträder i nyhetsartiklarna. För att få svar på dessa frågor utgår studiens teoretiska ramverk ifrån teorier av agendasetting – och nyhetsgestaltning, men även stats-sociologisk vetenskap. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och diskursanalys, som studerar texterna utifrån sociokulturella mönster.   I enlighet med tidigare forskning konstaterar även denna uppsats att brott och straff är ett ämne som appellerar medierna och hantering av olika fall tar stor plats i den mediala publiceringen. Andra bärande resultat för studien som återfinns är att den ”vanliga” vardagen inte är lika intressant för tidningarna och artiklar som berör domstolarna ur ett mindre sensationellt syfte är få. Nyhetsgestaltningen av Sveriges Domstolar har en negativ inriktning och ställer domstolarna i försvarsställning genomgående i artiklarna. Domstolarna är sällan en aktör i artiklarna och i de fall där de är en aktör har de till 99% en försvarsposition. De används i princip aldrig som expertkällor och andra experter i den juridiska sfären tillåts sätta referensramen för Sveriges Domstolar.

En förutsättning för att demokratiska länders institutioner ska vara välfungerande och uppfylla sina syften är att allmänheten känner ett förtroende för rättsväsendet. För att skapa och upprätthålla ett samhälleligt förtroende är det således av vikt att kontinuerligt söka fördjupade kunskaper om vilka faktorer som ligger till grund för och påverkar allmänhetens förtroendeför rättsliga institutioner. I gällande studie kommer rapporterat förtroende för rättsväsendet jämföras mellan Sverige och Danmarks invånare. Detta eftersom svenska medborgare över tid har uppgett ett i genomsnitt lägre förtroende för deras lands rättsliga institutioner än danska medborgare i motsvarande mätningar. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv (Lykke 2005), kombinerat med teorin om processuell rättvisa (Tyler 2001) samt stämplingsperspektivet (Lilly, Cullen &amp; Ball 2019), kan denna konsekventa skillnad möjligen förklaras genom demografiska faktorer. Aktuell tvärsnittsstudie testade huruvida skillnader i förtroendet för rättsväsendet i Sverige och Danmark kvarstod efter kontroll för demografiska faktorer. Studien använde datamaterial från European Social Survey år 2018. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar ett samband mellan förtroendet för rättsväsendet och land, varvid det generella förtroendet är högre i Danmark än i Sverige. Sambandet kvarstod även när det kontrollerades för kön, utbildningsnivå samt utländsk bakgrund.