I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som porträtt skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.

Ett konsultföretags digitala samarbetsyta för projekthantering används inte i den utsträckningsom företagsledningen önskar och de misstänker att detta grundar sig i ett dåligt gränssnitt ochlåg användbarhet hos systemet. Etablerade teoretiska modeller föreslår att användarbeteendengrundar sig i intentioner. Dessa bygger i sin tur bland annat på attityden mot beteendet, subjektivanormer gentemot beteendet och specifikt för teknikanvändning även systemets värde ochmöjligheterna att få hjälp att använda det. Utifrån detta ställdes följande frågeställningar: (1)Beror det låga användandet på dålig användbarhet? (2) Beror det låga användandet påsubjektiva normer och attityder? (3) Finns det någon koppling mellan ett systems användbarhetoch användarnas vilja att använda det? Nio personer ur användarmålgruppen intervjuades ochfick genomgå användbarhetstester på systemet, vilket sedan utvärderades med SUS-enkäter.Systemets användbarhet konstaterades vara oacceptabel och nyttan det medför väger inte uppför ansträngningarna vid användande. Deltagarnas attityd gentemot systemet var överlagnegativ och byggde till stora delar på arbetsplatsens sociala kultur, då nyttan i systemet döljs avdet låga användandet. Genom korrelationsanalyser kunde inget samband mellan användbarhetoch viljan att använda påvisas. I intervjuerna framkom dock att användbarheten är en avgörandefaktor för viljan att använda. Dessa två företeelser är således inte direkt beroende av varandra,men samspelar under påverkan av andra faktorer. / The digital platform for internal cooperation within a consulting company is not used to theextent that the management wishes, something they suspect is caused by poor usability.Established theoretical models suggest that user behavior is controlled by intentions, which arebased on the attitude towards the behavior, as well as subjective norms. Specifically regardingtechnology usage, the value in using the system and the availability of guidance, are determiningfactors. From this, the following three research questions were formulated: (1) Is thelow usage caused by poor usability? (2) Is the low usage caused by subjective norms andattitudes? (3) Is there a connection between the usability of a system and the users’ intentionsto use it? Nine target users were interviewed and participated in evaluating the system throughusability testing and SUS surveys. The usability was considered unacceptable and the value ofusing it did not outweigh the effort during interaction. The attitude towards it was mainlynegative, primarily due to the social culture of the working place, with few current usersconcealing the value of usage. No connection between usability and the intention to use couldbe found through correlational analysis. From interviews, however, usability was identified asa determining factor for the intention to use. Thus, these phenomena do not directly affect eachother, but interact along with other factors.

Pervasive digitalization of society has increased exponentially in the recent decades, which sets demands on the society. This leads to fundamental changes on a global level, where massive amounts of information are available by just a few clicks away. Research shows that there is a digital divide between seniors and other citizens. To investigate this, our study focuses on seniors' attitudes towards digital technology use, supported by the factors in the UTAUT2 model. The thesis is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews with eight senior participants. Our analysis reveals that seniors experience a high degree of independence once they learn how to use digital technologies. Moreover, support from family and friends is an important aspect, regardless if the seniors experience difficulties getting started with digital technology or not. Finally, a discussion regarding seniors' negative self-assessment is presented, as there exists a discrepancy between perceived habit and actual use of digital technologies.

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.

Denna studie utforskar den komplexa interaktionen och förhållandet mellan unga kvinnor och Klarnas plattform för "köp nu, betala senare". Genom en analys av plattformens värden och effekter samt identifiering av relevanta aktörer och utvärdering av etiska handlingsalternativ, strävar arbetet efter att kasta ljus över fenomenet “köp nu, betala senare”. Fokusgrupper med unga kvinnor som har olika relationer till användningen av Klarna har använts som metod, kompletterat med intervjuer med relevanta informanter. Resultatet ger en djupare inblick i hur Klarnas plattform har blivit en integrerad del av många unga kvinnors köpprocess. Det betonas att detta inte bara beror på dess uppenbara fördelar som bekvämlighet, säkerhet och flexibilitet, utan även på dess förmåga att anpassa sig till och tillgodose de specifika behoven hos denna demografiska grupp. Samtidigt lyfts dock även potentiella risker fram, såsom risken för överkonsumtion och överskuldsättning, vilket understryker vikten av att vara medveten om och hantera sådana aspekter vid användning av Klarnas tjänster. Denna undersökning bidrar till den bredare diskussionen om ansvarsfull konsumtion och ekonomiskt välbefinnande bland unga kvinnor, och ger vägledning för att utveckla strategier och riktlinjer för en hållbar användning av Klarnas plattform och liknande digitala betaltjänster i framtiden. / This study explores the complex interaction and relationship between young women and Klarna's platform for "buy now, pay later". Through an analysis of the platform’s values and effects, as well as the identification of relevant actors and evaluation of ethical options for action, the research aims to shed light on the phenomenon of “buy now, pay later”. Focus groups with young women who have varying relationships with the use of Klarna have been employed as a methodology, supplemented with interviews with relevant informants. The findings provide a deeper insight into how Klarna's platform has become an integrated part of many young women's shopping process. It is emphasized that this is not only due to its obvious benefits such as convenience, security, and flexibility, but also its ability to adapt to and meet the specific needs of this demographic group. Although, potential risks are also highlighted, such as the risk of overconsumption and overspending, underscoring the importance of being aware of and addressing such aspects when using Klarna's services. This research contributes to the broader discussion on responsible consumption and financial well-being among young women, providing guidance for developing strategies and guidelines for sustainable use of Klarna's platform and similar digital payment services in the future.