The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' differ-ent circumstances.The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system. / Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna. Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.

Arbetet som presenteras i rapporten beskriver utvecklingen av en lärarhandledning för undervisning om internet. Bakgrunden är kraven i grundskolans läroplan (Lgr22), och mer specifikt kursplanen i Teknik för årskurs 7-9, på att avhandla internet i undervisningen. Utöver detta utgår arbetet från en ambition att beakta internet som globalt socio-tekniskt system och ge användaren av handledningen stöd för att genomföra undervisningen med hänsyn tagen till rådande teoribildning avseende framgångsrik undervisning om tekniska system och systemtänkande. Designprocessen har varit inkrementell och iterativ. I steg redovisas hur lärarhandledningen växt fram från en ursprunglig intention om en kortare lektionssekvens, utan djupare förankring i lärandeteori eller med stöd för bedömningsaktiviteter, till en anpassningsbar och modulbaserad handledning med processorienterat och utforskande arbetssätt som ledstjärna. Under designprocessen har styrdokumentens krav länkats till uttalade lärandemål och relevanta bedömningsaktiviteter har formulerats. Systemperspektivet har adderats liksom didaktiskt motiverade principer och läraktiviteter/moduler. De senare utformade med hänsyn till bedömningsbarhet formativt och/eller summativt samt att ge förutsättningar till varierad redovisning av kunskaper och förmågor som sammantaget gynnar en likvärdig bedömning av elevprestationer. Särskild vikt har lagts vid att läraktiviteter också ska ha en viss redundans gentemot lärandemål för att lärarhandledningen ska vara robust mot genomföranden där vissa moduler av olika skäl väljs bort. En bärande idé för handledningen har i linje med styrdokumenten också varit att bidra till att intresse och lust att lära hos eleverna. Engagemang hos eleverna uppnås utöver det elevaktiva utforskande arbetssättet bland annat genom elevinflytande över delar av innehållet, i synnerhet de moment som handlar om bra och mindre bra sidor hos webben utifrån ett användarperspektiv. En rudimentär utvärdering av tre lärare i målgruppen visar på användbarhet och uppskattning i främst tre avseenden, i) en möjlighet till anpassning till olika förutsättningar genom moduluppbyggnad, ii) en tydlig konstruktiv länkning till lärandemål och bedömningskriterier samt iii) ett stöd för vilka konsekvenser en eventuell anpassning innebär i de sistnämnda avseendena. Avseende vidareutveckling av den föreliggande lärarhandledningen har två förslag identifierats. Dels i) en digitalisering av handledningen som gör den mer lättillgänglig och enklare att underhålla. Som webbaserad kan det modulbaserade upplägget konfigureras av lärare med de moment som hen finner lämpligt och omedelbart få återkoppling avseende konsekvenser i relation till lärandemål och bedömningskriterier. Dels ii) ett tillägg av en modul som säkrar en tydligare måluppfyllnad gentemot läroplanens skrivningar om risker och säkerhet i teknikanvändning. / The work presented in the report describes the development of a teacher’s guide for teaching about the Internet. The background is the requirements in the primary school curriculum (Lgr22), and more specifically the curriculum in Technology for grades 7-9, to deal with the internet in teaching. In addition to this, the work is based on an ambition to consider the internet as a global socio-technical system and to give the user of the tutorial support to carry out the teaching considering current theory formation regarding successful teaching about technical systems and systems thinking. The design process has been incremental and iterative. In stages, it is reported how the teacher’s tutorial grew from an original intention of a shorter lesson sequence without deeper anchoring in learning theory or with support for assessment activities to an adaptable and module-based guide with a process-oriented and exploratory working method as guidance. During the design process, the requirements of the governing documents have been linked to stated learning objectives and relevant assessment activities have been formulated. The systems perspective has been added as well as didactically motivated principles and learning activities/modules. The latter is designed regarding assessability formative and/or summative and provides conditions for varied reporting of knowledge and abilities which overall favours an equivalent assessment of student performance. Special emphasis has been placed on the fact that learning activities must also have a certain redundancy concerning learning objectives so that the teacher’s guidance must be robust against implementation where certain modules are selected for various reasons. A guiding idea for the tutorial, in line with the governing documents, has also been to contribute to students’ interest and desire to learn. Student engagement is achieved in addition to the student-active exploratory working method, among other things, through student influence over parts of the content, in particular the elements that deal with the front pages and dark alleys of the web, from a user perspective. A rudimentary evaluation of three teachers in the target group shows usability and appreciation in mainly three respects, i) an opportunity to adapt to different conditions through module structure, ii) a clear constructive link to learning goals and assessment criteria and, iii) a support for what consequences a possible adaptation means in the latter respects. Regarding the further development of the present teacher’s guide, two proposals have been identified. First i) a digitalization of the manual that makes it more easily accessible and easier to maintain. As web-based, the module-based approach can be configured by teachers with the elements they deem appropriate and receive feedback regarding consequences to learning goals and assessment criteria. Secondly ii) an additional module that ensures clearer goal fulfilment compared to the curriculum’s writings about risks and safety in the use of technology.

Teknik framställs som ett viktigt ämne i förskolans läroplan. Samtidigt utrycker många förskolelärare en brist på kunskap om att undervisa i tek-nikämnet. I studien ska jag ge ett exempel på en undervisningsaktivitet. Då studien genomförs inom ramen för designbaserad forskning bygger den på en aktivitet som jag har planerat och genomfört med några barn i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur de yngre barnen kunde interagera med en dammsugare som ett tekniskt system. För att få reda på det användes en kvalitativ metod. Barnen videoinspelades och därefter observerade jag videoinspelningen och transkriberade den. Resultatet presenteras i olika teman med olika underrubriker i form av situationer som uppstod. Situation-erna analyserades och kopplades till tidigare forskning och teorier. I resultaten framkom att barnen visade förståelse för hur dammsugaren fungerade men att det var skillnad på om barnet var ett år eller tre år. En treåring kunde visa vad som krävdes för att dammsugaren skulle starta, förståelse för dess funktion och uppbyggnad. En ettåring visade mest förståelse för hur dammsugaren är uppbyggd och ser ut. Resultatet visade också att barnen utforskade genom sina kroppar och olika sinnen. Barnen visade att de upplevde med sin hörsel genom att hålla för sina öron, de fysiskt hoppade över dammsugaren, de provade även att dammsuga olika föremål. Barnen utforskade och prova nya sätt att använda dammsugaren på. / Technology is presented as an important subject in the preschool curriculum. Many preschool teachers lack knowledge of technology. In the study I give an example of a teaching activity. The study is an example of a design-based study, and it is based on an activity that I have planned and conducted with preschool children. The purpose of the study was to find out how the younger children interact with a vacuum cleaner as a technical system. To find it out I use a qualitative method. The children were video recorded as they engaged with the activity, and then I observed the videotape and transcribed it. The result was presented in different categories with subheadings of those situa-tions that happened. The situations were analysed and connected to earlier science and theories. The result showed that the children showed a lot of understanding for the vacuum cleaner, their understanding was different depending on if the child was one or three years old. A three year old showed how to start the vacuum cleaner, and an understanding for the function and the construction. A one year old showed most understanding for how the vacuum cleaner looks like and the construction. The result also showed that the children explored through their bodies and different senses. The children showed that they experienced through hearing by cover their ears. They jumped over the vacuum cleaner and tried to vacuum different objects. The children explore and try new ways to use the vacuum cleaner.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras. / The purpose with this degree thesis was to examine 3-5 year old´s ability to develop their understanding of the path of the water to the tap through an educational activity. Through the educational activity the children was given the opportunity to travel through the water system with their bodies and senses, from the lake to the tap. Qualitative interviews were carried out before and after the educational activity to map out the children´s understanding and how it had developed after the educational activity.The comparison between the results of the pre-interviews and follow-up interviews indicate a clear development of the children´s understanding of the path of water to the tap, as a technical system. Several of the children developed the understanding that our domestic water must undergo a purification process, travel through various components of the water system and pipes before it finally reaches the tap and can be ingested.

Denna studie undersöker möjligheten att påverka fientliga konstruktioner genom användandet av en effektiv metod, som kan medge en liten risk att upptäckas. Den tänkta påverkan uppnås genom fenomenet Liquid Metal Embrittlement (LME), med vilken höghållfasta metaller kan påverkas så mycket att de kollapsar av sin egenvikt. Uppsatsen studerar LME på ett ofta använt konstruktionsmaterial både civilt som militärt. Ett experiment genomfördes i syfte att undersöka effekterna av LME på en aluminiumlegering, där en aluminiumdetalj exponerades för metallen gallium. Förförsök genomfördes i syfte att undersöka inom vilka tidsförhållanden LME uppstod och experimentets exponeringstider planerades därefter. Efter varje exponeringstid genomfördes ett dragprov för att påvisa en minskad hållfasthet och seghet hos aluminiumet. Resultatet blev en stor minskning av hållfasthet och seghet, där hållfastheten sänktes till 20% av referensvärdet och segheten till 1% av referensvärdet, även om resultatet var spritt. / The possibility to damage enemy constructions using an efficient method, which might permit a low risk of detection, is studied in this thesis. This damage is based on the phenomena Liquid Metal Embrittlement (LME) with which high strength metals can be affected so much that they collapse under their own weight. This thesis studies this effect in a material often used for various constructions, both civilian and military. An experiment was conducted in order to evaluate the effects of LME on an aluminium alloy by exposing the aluminium to the metal known as gallium. A pre-experiment was made in order to determine how the time of exposure affected the LME-process and time-periods were decided accordingly. At each of the timeperiods a yield test was conducted in order to measure losses in strength and elasticity of the aluminium. It was shown that a great reduction in strength and elasticity occurred, where the strength was reduced to 20% of the reference sample and elasticity to 1% of the reference sample.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

Transitions to more sustainable technologies and processes are a largely discussed topic that concerns several, if not all, global industries. This thesis studies the novel technology of electric passenger aviation as a sustainable option in the aviation industry. The study examines the prospects of electric passenger planes in Sweden specifically and is based on the perspective of established actors within the Swedish aviation industry. As such, the results of the study revolves partly around the technological capabilities of electric planes, and partly around the economical, social and political aspects necessary to make electric planes commercially viable. To assist in examining these diverse aspects, the thesis evaluates the technology from the viewpoint of a socio-technical system, using the theoretical framework of the multi-level perspective to guide the study. The results have found that electric passenger planes are likely to be introduced into the Swedish aviation market in the coming years. However, their long term success is not guaranteed and depends on multiple factors. Key challenges include: the development of battery technology, financial viability compared to alternative sustainable travel solutions, and consumers willingness to change travel habits. These challenges come as a consequence of the relatively short flight range of electric aircrafts, which in turn is due to the low energy density of the batteries being used. / Hållbarhet är ett koncept som diskuteras allt mer frekvent kring både processer och teknologier, inom många, om inte alla globala industrier. Denna uppsats studerar den nya tekniska utvecklingen kring elektriska passagerarplan som ett hållbart alternativ inom flyindustrin.  Studien undersöker de framtida möjligheterna för elektriska passagerarplan att etablera sig på en svensk marknad och baseras på perspektiv från etablerade aktörer inom svensk flygindustri. Således fokuseras studiens resultat dels på tekniska detaljer kring elflygplan, dels på ekonomsika, sociala och politiska aspekter som krävs för att kommersialisera elektriska passagerarplan. För att undersöka dessa olika aspekter använder studien ett socio-teknsikt system perspektiv, samt tar guidning av ett teoretiskt ramverk som på engelska kallas multi-level perspective.  Resultaten från studien indikerar att elektriska passagerarplan troligen kommer att introduceras inom den svenska flygmarknaden under kommande år. Dock är deras långsiktiga framgång inte garanterad och beror på ett antal faktorer. Noterbara utmaningar som identifieras är: Utvecklingen av batteriteknik, finansiell stabilitet jämfört med andra hållbara flygalternativ, och konsumenters villighet att ändra sina flygvanor. Dessa utmaningar är kopplade till den relativt korta räckvidden elektriska flygplan besitter, vilket i sin tur beror på den långa energidensiteten hos de batterier som används.

Waste management (WM) is a prominent issue in the world’s most populated country, India. Lack of WM can have a negative impact on the environment through leachate contamination of water bodies and emissions of greenhouse gases. The purpose of this study was to thoroughly map WM processes in South East India and identify areas with potential for environmental improvement. This was conducted in three steps: by mapping the flows in a WM system in Chennai (India), by qualitatively assessing these flows through a literature review of articles published in the field, and by interviewing representatives from the company that are responsible for the collection and transportation of waste to identify what challenges the process faces and how they can be addressed. The main finding from the study was that the lack of site-specific data made it difficult to quantitatively assess the global warming potential of the process; however, it is possible to make a qualitative analysis. From study visits to the different treatment facilities, it was clear that energy recovery is a technical solution that could reduce the GWP of the process. Additionally, it became clear that the process should be seen as a socio-technical system, as the studied process is currently focusing on developing and improving the social elements of the process. These social elements include getting the residents to segregate their waste through education in schools and door-to-door collection. The results also showed how an improved cultural perception on WM could potentially influence several of the identified challenges in the process and their respective solutions. Finally, the study highlighted the importance of conducting more in-depth research to enable the implementation of an LCA that can contribute with valuable results. / Avfallshantering är en viktig fråga i världens mest befolkade land, Indien. Bristande avfallshantering kan ha en negativ inverkan på miljön genom att lakvatten förorenar vattendrag och utsläpp av växthusgaser. Syftet med den här studien var att noggrant kartlägga en process för avfallshantering i sydöstra Indien och identifiera områden med potential för miljöförbättringar. Detta genomfördes i tre steg: genom att kartlägga flödena i ett avfallshanteringssystem i Chennai (Indien), genom att kvalitativt bedöma dessa flöden genom en litteraturgenomgång av artiklar som publicerats på området och genom att intervjua representanter från det företag som ansvarar för insamling och transport av avfall för att identifiera vilka utmaningar som processen står inför och hur de kan åtgärdas. Det viktigaste resultatet av studien var att bristen på platsspecifika data gjorde det svårt att kvantitativt bedöma processens globala uppvärmningspotential (GWP), men att det var möjligt att göra en kvalitativ analys. Vid studiebesöken vid de olika behandlingsanläggningarna blev det tydligt att energiåtervinning är en teknisk lösning som skulle kunna minska processens GWP. Dessutom blev det tydligt att processen bör ses som ett sociotekniskt system, eftersom den studerade processen för närvarande fokuserar på att utveckla och förbättra processens sociala element. Dessa sociala element omfattar att få invånarna att sortera sitt avfall genom utbildning i skolor och insamling av avfall från dörr till dörr. Resultaten visade också hur en förbättrad kulturell uppfattning om avfallshantering potentiellt skulle kunna påverka flera av de identifierade utmaningarna i processen och deras respektive lösningar. Slutligen betonade studien vikten av att genomföra mer djupgående forskning för att möjliggöra genomförandet av en LCA som kan bidra med värdefulla resultat.