No description available.

No description available.

Submitted by Cibele Nogueira (cibelenogueira@ufgd.edu.br) on 2016-08-15T18:50:05Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) FABÍOLACALDAS.pdf: 765794 bytes, checksum: 45d58e21d88cc7f414629e7c0fba6535 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-15T18:50:05Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) FABÍOLACALDAS.pdf: 765794 bytes, checksum: 45d58e21d88cc7f414629e7c0fba6535 (MD5) Previous issue date: 2016-05-31 / This study is the result of a master's thesis in Sociology, aimed to understand in what extent the course of Indigenous Intercultural Bachelor Teko Arandu of the Federal University of Grande Dourados meets the requirements of an intercultural education proposal that contributes to the strengthening and to promote the human rights of indigenous peoples. Therefore, initially we seek to present the concept and the Education history of the Human Rights. Then, it discusses the concept and experiences of interculturalism and intercultural education, tracing a brief history of indigenous education in Brazil and Mato Grosso do Sul State. Then, we briefly describe the indigenous issue in Brazil and Mato Grosso do Sul, pointing out the main rules for the protection of indigenous rights, in particular, as regards the issue of land demarcation. Finally, it is introduced the results of field research on the Course Indigenous Intercultural Degree Teko Arandu in which we approach the issues of the Guarani and Kaiowá culture, based on the axes of PPC Teko Arandu: teko (culture), tekoha (territory) and ñe'ë (language), drawing on both the analysis of documents and interviews with teachers and students of the course. / O presente trabalho, fruto de uma dissertação de mestrado em Sociologia, teve como principal objetivo compreender em que medida o curso de Licenciatura Intercultural Indígena Teko Arandu da Universidade Federal da Grande Dourados atende aos requisitos de uma proposta de educação intercultural que contribui para o fortalecimento e para promoção dos direitos humanos dos povos indígenas. Para tanto, inicialmente buscamos apresentar o conceito e o histórico da Educação em Direitos Humanos para, em seguida, discorrer sobre o conceito e as experiências de interculturalidade e de educação intercultural, traçando um breve histórico sobre a educação indígena no Brasil e no Mato Grosso do Sul. Em seguida, descrevemos brevemente a questão indígena no Brasil e no Mato Grosso do Sul, apontando as principais normas de proteção aos direitos indígenas sobretudo no que se refere à questão da demarcação de terras. Finalmente, apresentamos o resultado da pesquisa de campo realizada sobre o Curso de Licenciatura Intercultural Indígena Teko Arandu, na qual abordamos as questões sobre a cultura dos guarani e kaiowá, baseando-se nos eixos constantes do PPC do Teko Arandu: teko (cultura), tekoha (território) e ñe‘ë (língua), valendo-se tanto da análise de documentos como de entrevistas com docentes e estudantes do curso.

<p>År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde. De tillfälliga restriktioner som infördes mot Kina efter 2005 förefaller ha fått effekt på handeln med kläder under 2006, medan ingen påverkan går att identifiera på textilmarknaden.</p>

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde. De tillfälliga restriktioner som infördes mot Kina efter 2005 förefaller ha fått effekt på handeln med kläder under 2006, medan ingen påverkan går att identifiera på textilmarknaden.

Arbetets huvudmål är att analysera förutsättningarna för en återhämtning av den svenska textil- och konfektionsindustrin (TEKO-industrin). TEKO-industrin var under större delen av 1900-talet en betydande industrigren i Sverige. Under framför allt 1970-talet genomgick branschen förändringar och mötte stora motgångar vilket resulterade i att den nästan helt försvann. Sverige förlorade i och med krisen den kompetens som under årtionden byggts upp och idag är just bristen på kompetens ett betydande problem för branschen. En annan utmaning som branschen står inför är skillnaden i produktionskostnad som uppstår som följd av skillnad i löneläge, miljölagar, tillgänglighet och pris på råvaror och andra fasta kostnader. En växande trend är att företag väljer att flytta hem sin produktion från utlandet, så kallad reshoring. Löneläget är på väg upp i utvecklingsländer och dagens konsumenter efterfrågar i större utsträckning kvalitet, flexibilitet och social och miljömässig hållbarhet. Företagen kan genom att flytta hem sin produktion korta sina ledtider, öka flexibiliteten i värdekedjan och samtidigt bygga sitt varumärke. Frågan är om detta är applicerbart på textilindustrin? De företag som gynnas av att ha produktion i Sverige är framför allt producenter av som tydligt nischade produkter där en hög automatiseringsgrad av produktionen är möjlig, men inte ens dessa finner det självklart att i framtiden ligga kvar i Sverige. Arbetet har lett oss till slutsatsen att den typ av TEKO-industri som i framtiden kan komma att bli stark i Sverige inte är den klassiska TEKO-industrin som en gång flyttade till låglöneländer. Vi kan, om rätt satsningar görs, komma att se högautomatiserad tillverkning av innovativa tekniska textilier. Det finns även potential i att utnyttja pappersverkens produktionsanläggningar för att producera biomassa som i sin tur kan förädlas till cellulosabaserade textilier. / The textile and clothing industry was an important part of the Swedish manufacturing industry during most of the 20th century. The industry suffered from setbacks during the 70’s and the line of business nearly disappeared. The knowledge about textile and clothing production that had been built up for decades disappeared along with the line of business. One of the largest challenges of the industry today is the lack of workers who possess the right competence and are willing to work within the manufacturing industry. Another challenge is the difference in production cost between high and low wage countries. This is due to the difference in wages, environmental laws, accessibility and price of raw material and other fixed costs. A growing trend that can be seen globally is a growing number of companies evaluate the possibility of moving their production back to the origin country. The wages are on the rise in developing countries and the consumers of today expect higher quality, flexibility, and social and environmental sustainability. By moving production back, the companies can shorten lead times, increase flexibility and at the same time build their brand. The question is; will the Swedish textile and clothing industry follow this trend? The companies who have been successful in having production in Sweden are those with a niched and high-quality product. However, it is not an obvious choice for these companies to keep production in Sweden. Our work has led us to the conclusion that the type of textile and clothing industry that has chances of returning to Sweden is not the same as the one that once disappeared. If the right investments are made we believe that Sweden can be successful in highly atomized production of innovative textiles.

Titel: Inköpsassistent – vem får jobbet? En studie i konkurrensen mellan textila utbildningar iBorås.Författare: Sandra Carlqvist och Sanna UlanderHandledare: Sven-Erik Hänel, TextilhögskolanTyp av arbete: C-uppsats i Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning 15 högskolepoängInstitution: TextilhögskolanSpråk: SvenskaHuvudämne: Hur står sig en student från programmet Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning (TPU) gentemot konkurrerande programstudenter från Textilekonom och KY-Teko när de söker jobb som inköpsassistent?Bakgrund: TPU är ett nytt program och i juni 2010 går den första avgångsklassen ut med kandidatexamen. Ingen fastställd statistisk finns över eventuella karriärvägar. Behovet att veta vad arbetsgivarna efterfrågar och hur konkurrensbilden ser ut är därför aldrig kartlagd.Syfte: Genom intervjuer med studenter och företag kartlägga hur en student från TPU bäst formulerar sig för att få ett jobb som inköpsassistent.Metod: Rapporten bygger på en empirisk undersökning. Metoden till denna undersökning är intervjuer, personliga och via e-post.Huvudresultat: En TPU-student står sig bra i konkurrens mot de undersökta programmen. / <p>Textile Product Development focusing on Entrepreneurship and Business is a new education at the Swedish School of Textiles in Borås. The program was founded in year 2005 and has not yet had a full class recieve a bachelor degree. Statistics does not exist over how former students are coping with work in the field of fashion and textiles. After some research we discovered that many students start out their education with a dream of becoming a buyer. Since there are two other educations from Borås, Textile Economics and KY-Teko, we see that the competition could be stiff in that field. These educations are traditionally what employees at buyer offices have studied.How does a graduate from the newly founded Textile Product Development focusing on Entrepreneurship and Business stand compared to the traditionally bound Textile Economics and KY-Teko when applying for a job as a buyers assistant?Out study shows that a graduate from Textile Product Development focusing on Entrepreneurship and Business stands well against competition from the other textile educations mentioned above.</p><p>Program: Kandidat inom Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring</p>

Dissertação apresentada ao Programa de Mestrado em Integração Contemporânea da América Latina, da Universidade Federal da Integração Latino-Americana, como requisito para obtenção de título de Mestre em Integração Contemporânea da América Latina. Orientadora: Profa. Dra. Senilde Alcântara Guanaes. / Submitted by marcelo pedro maldaner (marmaldaner@hotmail.com) on 2017-01-06T13:00:15Z No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL MARCELO REVISADA7 (7) (1).pdf: 2384331 bytes, checksum: 7485a4baa03b8134995e25b5e72e8ab5 (MD5) / Approved for entry into archive by Nilson Junior (nilson.junior@unila.edu.br) on 2017-01-06T13:16:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL MARCELO REVISADA7 (7) (1).pdf: 2384331 bytes, checksum: 7485a4baa03b8134995e25b5e72e8ab5 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-01-06T13:16:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL MARCELO REVISADA7 (7) (1).pdf: 2384331 bytes, checksum: 7485a4baa03b8134995e25b5e72e8ab5 (MD5) Previous issue date: 2017-01-06 / This essay has the focus to address the Guarani indigenous education and the school practices of Indigenous State School Teko Ñemoingo where currently I work as a professor of History and Religious Education (third year). Therefore, the study addresses the knowledge of the Ava Guarani and the school activities and the Ocoy Village. This way, also the indigenous traditional knowledge and practices / school teachings that have worked in the said school, both by indigenous teachers and the non-indigenous. We conclude that the school can contribute to strengthening indigenous cultural Guarani, the way of being, living, thinking and producing meanings. Therefore it should reformulate its content and approach. Thereby, the work aimed to through the experiences and a study of the Guarani culture, contribute to a focused school education for sustainability and citizenship education of students. / Esta dissertação tem como foco, abordar a educação indígena Guarani e as práticas escolares do Colégio Estadual Indígena Teko Ñemoingo, onde atualmente trabalho como professor da disciplina de história e ensino religioso (terceiro ano). Para tanto o estudo aborda conhecimentos dos Ava-Guarani e atividades escolares, da Aldeia Ocoy. Deste modo os saberes tradicionais indígenas e práticas/ensinamentos escolares que foram trabalhados na escola citada, pelos professores indígenas e não indígenas. A escola contribui para o fortalecimento cultural indígena Guarani, o modo de ser, viver, pensar e produzir significados, para tanto elaborando conteúdos e abordagem voltados ao Guarani. Com este intuito o trabalho busca através de experiências e um estudo sobre a cultura Guarani, contribuir para uma educação escolar voltada para sustentabilidade, à formação cidadã dos alunos e alunas.

La linguistique amazonienne connaît depuis deux décennies un essor considérable. Nombre de langues jusqu'alors inconnues sont décrites et viennent enrichir la typologie des langues du monde. S'inscrivant dans la dynamique en cours, cette thèse constitue une première description de la "Morphosyntaxe de l'émérillon, une langue tupi-guarani de Guyane française". L'émérillon étant une langue amazonienne en danger et à tradition orale, le corpus utilisé pour cette étude est constitué de textes spontanés enregistrés auprès de 13 locuteurs sur le terrain. L'analyse proposée s'intègre dans le cadre de la linguistique typologique et fonctionnelle et a pour objectif de situer l'émérillon d'une part dans le contexte des études typologiques sur les langues du monde et d'autre part dans celui de la famille tupi-guarani. Les thèmes les plus développés dans cette étude sont ceux de la morphologie et de la syntaxe, du groupe nominal aux phrases complexes. Des thèmes associés allant de la phonétique au discours sont aussi couverts. D'un point de vue typologique, les faits émérillon les plus remarquables dans le contexte des études typologiques actuelles sont par exemple un système hiérarchique d'indexation des personnes, encore peu discuté typologiquement, des prédications nominales possessives et l'origine gérondive des constructions sérielles. Sur le plan comparatif, l'émérillon fait preuve d'un caractère innovant au sein de la famille tupi-guarani, entre autres par l'évolution du système d'indexation des personnes dans les propositions dépendantes. Enfin, sur le plan "aréal", l'émérillon constitue par de nombreux traits un spécimen représentatif des langues d'Amazonie.

Après avoir dressé un inventaire des connaissances, attitudes et pratiques concernant les leishmanioses en Amazonie d'après la littérature, le présent travail s'est focalisé sur les espèces végétales connues et utilisées dans le traitement de ces maladies. L'utilisation d'indices de diffusion (géographique, culturelle) a permis de caractériser des taxons antileishmaniens panamazoniens et de définir certains mécanismes impliqués dans leur diffusion. Des cohérences entre usages traditionnels et résultats de laboratoire ont été recherchés. Deux enquêtes de type " connaissance, attitudes et pratiques " effectuées au sein du groupe chayahuita (Pérou), et sur le haut et moyen cours du fleuve Oyapock (Guyane, communautés teko et wayãpi) ont permis d'affiner les connaissances sur la perception de cette maladie dans ces différents groupes culturels, de comprendre les recours aux différentes thérapeutiques et de dresser un inventaire des espèces médicinales utilisées. Trente et une espèces collectées chez les Chayahuita ont été soumises à des essais in vitro sur amastigotes axéniques de Leishmania amazonensis. Pseudoelephantopus spicatus (Asteraceae) compte parmi les espèces les plus actives et les plus fréquemment utilisées, et des dérivés du piptocarphol très actifs sur les parasites in vitro ont été isolés conjointement à l'acide ursolique. La présence de ces molécules permet de justifier en partie l'usage de cette espèce comme antileishmanien traditionnel par les Chayahuita.