A city hall is a building for the inhabitants, a building where the administration of inhabitants is being held but also where the people are encouraged to take part in public space and give it their form. The city hall is a room for social interactions and architecture’s interaction with local democracy. Tensta was built in the late 1960s, an area characterized by quickly built concrete slabs and a city plan based on traffic separation. The defined level differences are interesting to the project, and the city hall became a way to break up the determined levels. The building connects Tensta's walk to a submerged, somewhat forgotten square, and becomes a link through Tensta. An extension of the public spaces, as a living room to the district. The city hall program is an interaction between open and closed, in its way to interact with people and conduct business. The public encounters enclosed departments and walls of privacy, which become characterizing to the architectural design. Closed rooms to open halls, and durable concrete construction to bare wood tones and agile glass panes. / Ett stadshus är en byggnad för folket, en byggnad där folkets administration tar plats och där folket uppmuntras att ta del i det publika rummet och ge det sin egen form. Stadshuset är ett rum för sociala interaktioner och arkitekturens interaktion med den lokala demokratin. Tensta byggdes under det sena 60-talet, ett område präglat av snabbt byggda betonglameller och en stadsplan baserad på trafikseparering. Nivåskillnaderna är intressanta varpå stadshuset blev ett sätt att bryta upp de bestämda nivåerna. Byggnaden kopplar Tenstas promenadstråk till ett nedsänkt, någorlunda bortglömt torg och blir en länk genom Tensta. En förlängning av Tenstas offentliga platser, likt ett vardagsrum till stadsdelen. Stadshusets program är ett samspel mellan öppet och slutet i sitt sätt att möta folk och föra verksamheter. Den publika prägeln möter slutna avdelningar och sekretessväggar vilket fick prägla den arkitektoniska gestaltningen. Slutna rum mot öppna hallar, och en beständig betongstomme möter nakna trätoner och nätta glaspartier.

The project focuses on the center of Tensta. The municipality of Stockholm has identified multiple developing areas in Stockholm, one of them being Tensta and especially Tensta centrum.  The main focus of this project is to think about and implement social and environmental sustainability through architecture. A big garage complex sits quite empty in the center of Tensta today, taking up valuable place of the center. In this project the garage complex is disassembled and its parts re- and upcycled to fit a new building in the site. The building's program consists of Järva stadsdelsförvatlning (Järva city administration office), Tensta library and a restaurant. A new square is also designed to make the center of Tensta a more welcoming place.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.

Inledning: Vaccinationstveksamhet är ett fenomen som är viktigt att studera eftersom bekämpningen mot covid-19 och andra sjukdomar är beroende av att befolkningen vaccinerar sig. Området Rinkeby-Tensta har tidigare haft låg vaccinationstäckning på grund av oro över biverkningar. Syftet är att ta reda på inställningen för vaccination mot covid-19 i Rinkeby-Tensta. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med bekvämlighetsurval. Resultat: Resultatet visar att 72 respondenter besvarade enkäten varav 78 procent av respondenterna svarade att de antingen inte vill eller inte vet om de vill vaccinera sig. Diskussion: Utbildningsnivå är inte associerat med vaccinationsviljan. Att senarelägga vaccinacceptansen uppfattas som en fördel. Bekymmer över vaccinets biverkningar är en faktor i vaccinationsbeslutet. / Introduction: Vaccine hesitancy is a phenomenon that is important to study when the fight against covid-19 and other diseases is dependent on the population being vaccinated. Rinkeby-Tensta previously had low vaccination coverage due to concerns about side effects. The aim is to measure the attitude toward vaccination against covid -19 in Rinkeby-Tensta Method: A cross-sectional study was performed with convenience sample. Results: Results show that 72 respondents answered the survey, of which 78 percent of the respondents answered that they either do not want or do not know if they want to get vaccinated. Discussion: Level of education is not associated with willingness to get vaccinated. To postpone vaccinations is perceived as a benefit. Concerns about the side effects of vaccine is a factor in the vaccination decision.

<p>Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.</p>

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.

Uppsatsen ”Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren” är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier. Uppsatsens resultat tyder på att våldtäktsmyter är närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013.

Problemformulering &amp; Syfte: Tensta klassas som ett särskilt utsatt förortsområde och medieforskare har länge pekat på att kommunikationen om förorten i media genomsyras av stereotypisering genom gestaltningsprocesser. För många människor är medier den viktigaste källan till information. Det media kommunicerar bidrar till skapandet av föreställningar som påverkar både allmänhetens uppfattning om verkligheten i förorten och de som bor i dessa områdens syn på sig själva och sin hemort. Att kommunicera är att gestalta, varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten på något särskilt sätt och eftersom människan alltid strävar efter att skapa mening i tillvaron är gestaltningsprocesser ofrånkomliga. Med detta i åtanke har studien i syfte att undersöka hur förorten Tensta gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019.

I mitt projekt har jag inspirerats av Folkets Hus-fenomenet. Folkets Hus är vanligtvis en byggnad som erbjuder allmänna samlingslokaler och mötesplatser för olika kulturevenemang, folkbildning, medborgarorganisering och många andra aktiviteter. Eftersom Tensta idag inte har något eget folkets hus är min tanke att stadsdelshuset även kan fungera som ett  sådant för Tensta-borna. Det offentliga rummet har därför fått en central roll i mitt projekt, och skapar en plats som för samman folket och de beslutsfattande i hopp om ett intressant möte. Jag har haft som ambition att skapa en inbjudande plats för såväl personal som besökare. En rymlig plats som kan formas efter behov och där många olika saker kan pågå samtidigt. En plats för det betydelsefulla och det mer lättsamma. / In my project i've been inspired by the phenomenon of "Folkets Hus" (≈ community center). Folkets Hus is usually a building that offers public meeting spaces for different kinds of cultural events, study circles, citizen organisations and many other activities. Due to the fact that Tensta doesn't possess their own Folkets Hus today, my intention is that the District Hall will also fill this function for the citizens of Tensta. The public space has therefore been given a crucial role in this project, and creates a meeting space for the people and the decision makers in the community, in hope for a fruitful exchange. My ambition was to create a inviting sphere for staff as well as visitors. An allowing space able to adapt to different needs and where several different events can take place at the same time. A room for the meaningful and for the fun.

I gestaltningen av min byggnad ville jag jobba med det rigida ortogonala systemet som organiserar område från stadsplaneringsskala ner till de enskilda bostadsenheterna.Att avvika från det på ett subtilt sätt skulle kunna skapa en effekt med enkla medel som känns mer än den syns och markera byggnadens funktion utan att göra den uppseendeväckande på andra sätt. Därför har jag valt att jobba utifrån ett snedställt rutnät som skapar rombiska rumsligheter, det ger en spännande effekt där det från vissa vinklar utifrån ser ut som att de är vanliga ortogonala väggar, men inne i byggnaden skapas mer spännande rumsligheter. Förutom detta har byggnadens stomsystem byggts på att det finns många knäckar och hörn, vilket bär byggnaden utan att skapa alltför långa spännvidder. Jag har valt att jobba med bärande tegel, delvis för att det ger en känsla av massivitet som bidrar till att få byggnaden att kännas både viktig och beständig, och delvis för att det både bryter mot de material som finns i området och ändå går ton i ton med den tegelröda färg som återfinns på många platser i Tensta. Det blir dessutom ett lekfullt samspel mellan det statiska teglet och den mindre konservativa formen på byggnaden. / A city hall exploring the geometry of parallellograms, the use of terraces and a central roof light system with a void throughout the building. The geometry chosen for the building, which is what has been a driving factor for the project’s progress throughout, is mainly meant to break from the rigid, often cube-like, structures in the surrounding area, but in a subtle way, so as to make a slight “offset” from the surrounding buildings. This is combined with brick, which matches the colour scheme of the nearby infrastructure, but has a more permanent and classic look. The buildings central transportation system is a stairwell that wraps around a gallery-void throughout the building. This not only brings light down to the depths of the bottom floor, but also guides the user throughout the space and creates a new spatial design. A café attached to one of the many terraces brings more people, even those with no official business in the building, into it and lets people sit and relax in the sun with a cup of coffee. On the bottom floor, an exhibition hall by the secondary entrances mirrors the art hall in the building on the opposite side of the square. The square sports an “avenue” of market stalls, where local residents can sell their artwork, and feel included in the art scene of the area.