Tensta är en del av miljonprogrammet och byggdes 1966-1972. Några karaktäristiska drag för Tensta är: prefabricerade betongelement, brutalistiska byggnadsideal samt en gatustruktur baserad på ett rakt rutnätssystem. Projektets teman har varit att: 1) bryta mot den befintliga arkitekturen och stadsplaneringen, 2) förstärka den biologiska mångfalden, 3) placera makten synligt. 1) En rund byggnad luckrar upp Tenstas mer strikta gatustruktur och planering. Fasadmaterialet, som består mestadels av glas, blir också ett avbrott från de omgivande tunga betong- och putsfasaderna. Glasets transparens skapar även ett symboliskt värde. 2) Högst upp i byggnaden är en takpark placerad. Här kan mindre till medelstora träd växa. Taket är ett grönt intensivt tak, vilket innebär att vegetationen kan planeras minutiöst för att maximera den biologiska mångfalden. Även på marknivå, på ledningsgruppens terrass samt på det överblivna taket, planteras vegetation för att maximera den totala gröna arean på tomten.  3) Utifrån ett medborgarperspektiv fyller maktens plats i byggnaden en symbolisk roll. Därför har den avdelning som sitter på mest makt (ledningsgruppen), placerats synligt för medborgarna. Ledningsgruppen är placerad på plan ett och går att se från entréplan samt från Tenstagången. / Tensta is part of the Swedish million housing program and was built between 1966-1972. Some characteristics of Tensta are: prefabricated concrete elements, Brutalist building ideals, and a grid street structure. The project´s main themes are: 1) to create a contrast between the new town hall and the surrounding architecture and city planning, 2) to enhance the biological diversity, 3) to place the power visible for the public.  1) A circular building breaks with the surrounding architecture and city planning. The façade, consisting mostly of glass, also becomes a break from the heavy concrete facades surround the new building.  2) A rooftop park placed on the seventh floor enables small to middle sized trees to grow. The roof is an intensive green roof, meaning that the roof is planned for specific vegetation to grow on specific spots. The intensive green roof, therefore, prevents monocultures and maximizes the biological diversity. Moreover, vegetation is planted outside of the entrances, on the first-floor terrace as well as on top of the building, to increase the total green area.    3) The working force with the most political power, ledningsgruppen, is placed on the first floor. This group is visible for the public from the entrance hall and Tenstagången.

The purpose of this qualitative and empirical study was to study a group of young women and how they shaped their identites through their experiences and selfrealisation in the suburb Tensta. The main focus of the study was to find what significance and impact the environment had and how much it effetct the individuals’ self image and place in society. Further more the study was done through semi-structured interviews. The different kinds of theories used in this study were mainly Goffman's theory on stigma, Link and Phelan’s explanation model for the process of stigmatization, Skegg’s theory on effeminately as a norm, and the author Sobring etc. as the source to understand the different identity concepts. With the help of these explanation models we learned to comprehend and get a better view of what these young women felt in their stigmitized area called Tensta and how it affected their identity and behaviour. Also, in how they saw themselves and their self image we could draw real life conclusions and what we found out was that these women had ambitious feelings about the future with a general positivity despite their location. Even though they have been and are still being discriminated and stigmitized against, they still keept a postive outlook on life. / Syftet med denna kvalitativa studie var att studera unga kvinnors upplevelser av identitet och självuppfattning i uppväxtmiljön Tensta. Studiens fokus ligger främst på vilken betydelse uppväxtmiljön har för individens självbild och vidare undersöktes fenomenet genom semistrukturerade intervjuer. Olika teorier som tillämpats i denna studie är Goffmans teori om stigma, Link och Phelans förklaringsmodell för stigmatiseringsprocessen, Skeggs teori om kvinnan som norm samt författaren Sorbring m.fl. som förklaring på identitetsbegreppet. Med hjälp av dessa förklaringsmodeller kunde vi tolka och förstå hur unga kvinnor som är bosatta i ett stigmatiserat område som Tensta upplever sin identitet och självbild. Utifrån det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att unga kvinnor bosatta i Tensta visar sig ha en mer positiv självuppfattning fastän de utsätts för stigmatisering och diskriminering.

Plattform är ett stadsdelshus i stadsdelen Spånga-Tensta, och är beläget intill Tensta centrum. Det är en låg byggnad som sträcker sig ut i det hålrum som idag utgörs av Taxingeplan. På så sätt skapas en plan yta ovanpå byggnaden som ger fri passage över platsen. Byggnaden formar därmed inte bara interiöra rum, utan skapar även ett exteriört torg ovanpå taket. Torget erbjuder besökaren direkt koppling till tunnelbanan, Tensta konsthall, Tenstagången, samt det nya stadshuset självt, och blir således en ny mötesplats och publik kärna i Tensta.  På östra sidan är byggnaden tvåvåningshög, där det övre planet rymmer de offentliga funktionerna, såsom entréhall, restaurang och presentationshall. På nedre plan finns stadshusets kontor och personalutrymmen.  Ljusinsläpp skapas med hjälp av bågformade gårdar som ramar in byggnaden. Dessa gårdar är öppna för såväl stadshusets personal som allmänheten, och blir till gröna oaser i ett landskap av betong. / Platform is the new city hall in the district Spånga-Tensta, and is located next to Tensta centrum. It is a low-slung building that reaches out into the hollow space that today constitutes Taxingeplan. In this way, a flat surface is created on top of the building that provides free passage over the site. Thus, the building not only forms interior spaces, but also creates an exterior plaza on top of its roof. By providing entryway to the subway station, Tensta art gallery, Tenstagången as well as the city hall itself, the plaza becomes the central meeting point in the area, giving rise to a new public realm in Tensta. On the eastern side the building is two stories high, the upper level of which contains all the public spaces, such as the entrance hall, the restaurant and the presentation hall. The lower level holds the office spaces and staff areas of the municipal employees.  Natural light enters the interior by arcuate gardens that line the edges of the building. These gardens are open to the workers of the city hall as well as the public, and they pose as green havens in a landscape of concrete.

This thesis analyzes the decade-long collaboration between The Silent University and Tensta konsthall, investigating its role as a lasting, solidarity driven, educational, socially engaged art project within an art institution. Utilizing qualitative methods and institutional ethnography, the study examines the relationship between The Silent University within Tensta konsthall. The research uses three guiding questions: 1) How can The Silent University and its integration into Tensta konsthall be interpreted as a socially engaged, transformative, and performative artwork?; 2) How has the implementation of The Silent University at Tensta konsthall evolved since its inception?; 3) What is the current status of The Silent University as a socially engaged project and artwork within the context of Tensta konsthall? The first question is answered by employing Umberto Eco's concept of "open" works and Claire Bishop's analysis of socially engaged art and uses secondary sources as material. The second question is approached through interviews with Fahyma Alnablsi and Emily Fahlén. Drawing from Michel de Certeau’s concepts of "tactics" and "strategies," as well as Sara Ahmed's notions of the "stranger" and community building, the second chapter explores the project's evolving dynamics and potential tensions since its establishment. In response to the third question, the discussion synthesizes The Silent University's journey at Tensta konsthall, underscoring its evolution and present condition. Findings highlight The Silent University's classification as an "open" and transformative artwork. It has transitioned from a primarily educational focus to a more socially engaged approach within the framework of Tensta konsthall. The project's sustainability is closely intertwined with Alnablsi’s involvement and engagement, thus posing both a strength and a challenge. In essence, this thesis dissects The Silent University's role within Tensta konsthall, delving into its transformative artistic, educational, and social facets, thereby contributing to a deeper understanding of the interplay between socially engaged art, institutions, and community dynamics.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp. Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden. Alla aktörer är yrkesverksamma och/eller bor i Järvaområdet samt är engagerade ideellt. Studien visar att oroligheterna i Järvaområdet startade för cirka 5 år sedan när utflyttningen av samhällsinstitutioner från Järvaområdet startade vilket förstärkte exkluderingen från det omgivande samhället. Respondenterna menar att ett ”vi och  dom” perspektiv växt fram i Järvaområdet. Utvecklingen går mot ökad isolering där det övriga samhället står utan insyn, kriminella krafter styr och hotbilden mot polisen förstärks. Studien visar att demokratin är eftersatt i dessa områden och att det finns en diskriminering mot de boende, både i den samhälleliga normen och i det politiska styret.  Det finns en rastlöshet och frustration bakom de destruktiva handlingarna som grundar sig i att ungdomarna inte har någonstans att vara eller ta vägen.

Why this proposal makes sense... The aim of this project is to research the relationship between a mosque and the functions of a community center. It is located between Tensta and Rinkeby, two suburbs in the north of Stockholm. I believe that the two areas can gain a lot by a shared community center due to both positive and negative similarities. The proximity to Järvafältet and Kista is a great plus in the equation. Kista is another suburb in the Järva area and it has been a huge success with regards to education, entrepreneurship and the IT-industry that re- sides there. My goal was to create a contemporary mosque that stays true to Islamic architectural concepts while I develop a new aesthetic language for the spaces that a mosque requires. How can we use the mosque as an attracting catalyst in order to reach out to the inhabitants in these areas? A lot of people in Järva have roots in other parts of the world. There are a lot of vibrant communities from all over the world in Tensta and Rinkeby. People have great respect for faith and religious matters and consider it to be a major part of their identity. What spaces can a mosque share with the community center for opti- mal use and convenience? My proposal takes into consideration that a mosque has a limited num- ber of days during the year when the worshippers need all the space that they can get. I have therefore proposed to put the mosque next to the sports hall so that the sports hall can be used for prayer and spiritual activities during special events such as the month of Ramadan and Friday prayers. When the sports hall is not used by the mosque it goes back to being just a regular sports hall with an intricate roof. What makes it a community center? To make the project more compelling I have added other functions in order to address the needs and wishes of the inhabitants. There is also a library, a food court, lecture hall/cinema, offices, conference rooms, seminar rooms and a class room.

Projektet ska skildra kärnan av demokrati, vilket jag har valt att definiera enligt den belgiska statsvetaren Chantal Mouffes teorier. Då kan demokrati sammanfattas som ett utrymme för friktion och konflikter. Mouffe talar om konflikter i positiv bemärkelse och liknar begreppet med agnostisk tävlan. Demokrati är enligt henne en både personlig och kollektiv kamp, för att upptäcka och utveckla det bästa i oss som individer och som samhälle. En förutsättning för ett medborgerligt engagemang och skapandet av demokratiska individer är en livsviktig offentlighet, där olika tankar kan konkurrera med varandra. Konflikter, för att bli konstruktiva, måste utspelas inom en relation där alla parter erkänner varandra som legitima motståndare. Torgen i städerna blir särskilt viktiga, och behövs förutom för social interaktion även för upprätthållning av demokrati. Folket måste kunna samlas för att protestera och göra sina röster hörda gemensamt. Att skapa platser där stadens invånare kan samlas och mötas är alltså ett sätt att skapa bättre levnadsförhållanden för invånarna. Demokrati gestaltas i projektet genom att skapa flera offentliga rum som tillåter friktion. Syftet är att stimulera tolerans, skapa gemenskap och bygga bort en hämmande rädsla för konflikter. Genom att skapa rum som tillåter friktion och konflikter skapas förutsättning för att bejaka demokrati. / The project will depict the essence of democracy, which I have chosen to define according to the theories of the Belgian political scientist Chantal Mouffe. She emphasises the potentially positive aspects of certain forms of conflicts. The theory accepts a permanent place for conflicts, but seeks to show how people might accept and channel this positively. The town squares are important for maintaining democracy. People must have a place where they can gather and protest. Creating places where people can gather and meet is one way to create better living conditions. Democracy is embodied in the project by creating several public spaces that allow friction. The purpose is to stimulate tolerance, create a sense of community and eliminate an inhibiting fear of conflicts. By creating spaces that allow friction, conditions are created to support democracy.

Detta stadsdelshus ska rymma kommunanställda som arbetar med ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, funktionshinder, förskolor och fritidsverksamheter. Utöver kontoren finns även en restaurang med takterrass för allmänheten samt möjlighet att hålla egna kurser i öppna kontorsrum. Här finns också en presentationssal som kan hyras för fest, biovisning och uppträdanden samt en stor foajé för utställningar och workshops. Jag har valt en avlång tomt som ligger vid en bro nära Spånga station. Järnvägen utgör en effektiv barriär som delar upp Spånga och Tensta. Tre bilbroar länkar samman områdena och min tomt ligger vid mittenbron som enligt mig är den viktigaste kopplingen. En stor potential med tomten är det centrala läget mellan Spånga och Tensta samt de utmärkta förbindelserna med kollektivtrafik till övriga Stockholm. Platsen har både utmaningar och möjligheter då den har två olika sidor - en livlig mot bron och en lugnare mot skogen. Min ambition har varit att utnyttja de olika sidorna på bästa sätt där brosidan i sydväst blir publik för allmänheten och kontoren vetter mot skogssidan med morgonsol. Genom att använda bron och ta tillvara på höjdskillnaderna har jag skapat entréer i tre olika nivåer och terrasserat byggnaden mot sydväst för bästa solchanser på uteplatserna. Husets stomme är konstruerad av korslimmat trä och fasaden är även den i trä. Ett centralt trapphus visas upp som i ett skyltfönster och blir en naturlig plats för kommunanställda och medborgare att mötas. Huset har fått namnet Brofästet då själva bron med alla dess nivåer har varit central i mitt projekt. / My town hall is located in Spånga-Tensta in western Stockholm. It is built of cross-laminated timber and has a glass facade to welcome the visitors. The building will house municipal employees but citizens are also invited to meet here. There is a restaurant for everyone to visit, with a large outdoor space to enjoy a meal in the sun. The presentation hall can be used by everyone for either work or parties and there is a foyer to host workshops or art exhibitions. The construction site is located by a bridge nearby the commuter train station in Spånga. There are excellent communications to the rest of Stockholm and I found the various heights on the site very interesting. You can enter my building from three different levels. The public, more vivid side of the building is facing the bridge whilst on the backside, the offices have views over a forest.

Uppsatsen syftar till att undersöka den mediala diskursen om miljonprogramsområdet Tensta, med ett särskilt fokus på vilka problem och möjligheter som förknippas med stadsdelen och dess utveckling. Uppsatsen syftar även till att undersöka medvetenheten om Tenstas kulturhistoriska värden i diskursen om stadsdelen. En kritisk diskursanalys utförs för att undersöka hur Tensta, kopplat till segregation, skildras. Studien visar att det finns tydliga och dominerande diskurser kring segregation, utanförskap och ojämlikhet som präglar skildringen av Tensta som stadsdel. Studien visar även att det i de enskilda artiklarna även finns andra diskurser. Till exempel företagande, utbildning samt politiska diskurser (liberal och vänster) vilka används för att lyfta fram lösningar för segregation och utanförskap samt för att kritisera politiska motståndare. Tensta är en välbevarad stadsdel som uttrycker miljonprogrammets tidsanda och som är viktig att värna. Stora delar av Tenstas bebyggelse har som helhet ett stort byggnadshistoriskt värde och är kulturhistoriskt värdefullt. Av analysen så framkommer det inga konkreta förslag på stora ombyggnationer eller rivningar av bostadsbeståndet i Tensta. I diskurserna framkommer det inte något kring de kvaliteter och egenskaper som finns i Tenstas bebyggelse. Inga kulturvärden i stadsmiljön lyfts fram som något problematiskt för stadsdelens utveckling. Dock finns det röster som menar att miljonprogrammets bebyggelsestruktur idag inte bör ses som eftersträvansvärd. Det finns utmaningar vad gäller miljonprogrammets bebyggelse eftersom vi saknar distans till deras tillkomst och inte kan värdera det på sina egna villkor. Kan de dominerande diskurserna om segregation och utanförskap samt det negativa sättet att beskriva Tensta i media komma att påverka stadsdelens utveckling?

Detta stadsdelshus ska rymma kommunanställda som arbetar med ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, funktionshinder, förskolor och fritidsverksamheter. Utöver kontoren finns även en restaurang med takterrass för allmänheten samt möjlighet att hålla egna kurser i öppna kontorsrum. Här finns också en presentationssal som kan hyras för fest, biovisning och uppträdanden samt en stor foajé för utställningar och workshops. Jag har valt en avlång tomt som ligger vid en bro nära Spånga station. Järnvägen utgör en effektiv barriär som delar upp Spånga och Tensta. Tre bilbroar länkar samman områdena och min tomt ligger vid mittenbron som enligt mig är den viktigaste kopplingen. En stor potential med tomten är det centrala läget mellan Spånga och Tensta samt de utmärkta förbindelserna med kollektivtrafik till övriga Stockholm. Platsen har både utmaningar och möjligheter då den har två olika sidor - en livlig mot bron och en lugnare mot skogen. Min ambition har varit att utnyttja de olika sidorna på bästa sätt där brosidan i sydväst blir publik för allmänheten och kontoren vetter mot skogssidan med morgonsol. Genom att använda bron och ta tillvara på höjdskillnaderna har jag skapat entréer i tre olika nivåer och terrasserat byggnaden mot sydväst för bästa solchanser på uteplatserna. Husets stomme är konstruerad av korslimmat trä och fasaden är även den i trä. Ett centralt trapphus visas upp som i ett skyltfönster och blir en naturlig plats för kommunanställda och medborgare att mötas. Huset har fått namnet Brofästet då själva bron med alla dess nivåer har varit central i mitt projekt. / My town hall is located in Spånga-Tensta in western Stockholm. It is built of cross-laminated timber and has a glass facade to welcome the visitors. The building will house municipal employees but citizens are also invited to meet here. There is a restaurant for everyone to visit, with a large outdoor space to enjoy a meal in the sun. The presentation hall can be used by everyone for either work or parties and there is a foyer to host workshops or art exhibitions. The construction site is located by a bridge nearby the commuter train station in Spånga. There are excellent communications to the rest of Stockholm and I found the various heights on the site very interesting. You can enter my building from three different levels. The public, more vivid side of the building is facing the bridge whilst on the backside, the offices have views over a forest.