I detta Kommunhus ville jag utforska den offentliga platsen. I Tensta, likt andra förorter, finns ofta en brist på utrymmen man kan umgås på. Det kan ofta lösas med små medel genom att skapa offentliga rum. Tomten präglas av en 4 meters höjdskillnad mellan Tenstagången och Taxingegränd. Tenstagången ligger överst och är en väg som fungerar som passage till centrum och torg. Taxingegränd är nedsjunket och är utrymmet där Tensta konsthall ligger tillsammans med ett litet torg och parkering. Jag hade en idé om att utjämna höjdskillnaden och använda taket på min byggnad till torg. Resultatet blev två offentliga utrymmen, ett på taket och en i den stora entréhallen. Byggnadens tak är böjt och har en organisk form som påminner om ett landskap. På undre plan finns en stor entréhall med stor takhöjd. Den stora hallen ska fungera som en öppen plats att vara på. En offentlig inomhusplats där man kan sitta och umgås, studera eller äta mat. Personalens kontor är i en kubformad byggnad och är upphöjd med pelare. Kontoren är enkla i sin utformning. Detta kanske tråkiga kontorslandskap kompenseras med en stor och ljus reträttzon. / In this City Hall I wanted to explore the public place. In Tensta, like other suburbs, there is often a shortage of gathering spaces. I wanted to solve this by turning my City Hall into a public space.The Tensta site is characterized by a 4-meter height difference between Tenstagången and Taxingegränd. Tenstagången is 4-meter above Taxingegränd and is a road that serves as a passage to the small city center. Taxingegränd is the space 4-meter below, where Tensta Konsthall is located along with a small square and parking lot. I choose to work with this height difference and incorporate it into the design. By creating a new space on top of my building I could increase the public space. The roof is used as a public square, which also works as a connection between Tenstagången and Taxingegränd. The roof of the building has an organic shape reminiscent of a landscape. On the lower level there is a large entrance hall with a high ceiling. This entrance hall should serve as a public indoor place where you can sit and socialize, study or eat food. There is also a reception with waiting room and visiting room for the grant applicants. The staff offices are in a cube-shaped building and is raised with pillars. The offices are simple in their design. This slightly mundane office landscape is contrasted by a large and bright retreat zone.

Arken är ett förslag på stadsdelshus placerat i Tensta centrum. Byggnaden hjälper till att koppla samman olika nivåer i området med hjälp av flera entréer och halvplan. Arkitekturen inbjuder medborgarna att röra sig genom byggnaden och att stanna kvar. Genom ett centralt atrium med trapphus skapas kontakt mellan våningarna samt bidrar till spontana möten mellan de som jobbar i byggnaden och besökarna. För ett klimatmässigt hållbart byggande är stommen gjord i trä. Med ett pelarsystem skapas flexibla utrymmen som gör det möjligt att över tid förändra funktionen för lokalerna. Stora glaspartier tillsammans med flera atrium släpper in gott om ljus för en trivsam arbetsmiljö. Här finns både kontorslokaler och offentliga ytor för medborgarna. Bland annat innehåller byggnaden en restaurang, många mötesrum i varierande storlek, en generös presentationshall och flera andra utställningsytor. Byggnadens ambition är att skapa en trivsam miljö som ger mer än den tar till platsen. / Arken is a proposal for a town hall in the center of Tensta, Stockholm. The building is connected to the different ground levels through several entrances. A central atrium with stairs creates a connection between the different floors. It also creates a place for spontaneous meetings between visitors and the office workers. The architecture invites the citizens into the building regardless if it´s for a shortcut on their way to work or a place to spend the afternoon. There are conference rooms for different purposes and in different sizes. There is a restaurant, a grand presentation hall and spaces for both studying and exhibitions. For a sustainable building the framework is made out of wood. To create a flexible environment that has a possibility to change over a long term perspective, the structure is constructed with fixed pillars and non-load bearing walls. This makes it possible to rebuild the layout of the building. Large windows helps create an airy, light and pleasant environment.

<p>The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.</p>

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Med hjälp av Teun van Dijks kritiska diskursanalys gör vi först en övergripande analys av samtliga 57 artiklar i Aftonbladet. Därefter gör vi en djupgående granskning av fem artiklar från varje fall, som särskilt karaktäriserar rapporteringen. De teoretiska ramarna för uppsatsen är den postkoloniala teorin, den journalistiska etiken och journalistikens roll i samhället. Vi har även använt oss av teorin om våldtäktsmyter samt hur invandrarbegreppet används i medierna. I vår studie har vi sett att rapporteringen om de tre fallen innehåller flera likheter. Rapporteringen följer ett tydligt mönster där rättsprocessen spelar en stor roll. Vi upplever att medierna ibland har tagit ställning för offret, som ges stort utrymme i rapporteringen. Vi har upptäckt skillnader i Aftonbladets förhållningssätt till de pressetiska reglerna. Från att ha beskrivit de två första fallen mycket ingående, har journalisterna i Tenstafallet utelämnat detaljer som kan vara till skada för de inblandade. / <p>En analys av Aftonbladets rapportering om tre gruppvåldtäkter i Stockholm.</p>

Stockholms stadsmuseum blev kontaktat av föreningen Livstycket som stod inför nedläggning. Det bestämdes att museet skulle förvärva föremål och med hjälp av fotografier och intervjuer dokumentera verksamheten. En projektgrupp bildades. Stadsmuseet hade inte tidigare arbetat med att på detta sätt kombinera förvärv med etnologiska intervjuer. Undersökningens syfte var att uppmärksamma och inspirera till den här typen av samarbetsprojekt, ge inblick i vilken kunskap som med hjälp av etnologiska intervjuer kan framkomma om föremål, peka på faktorer som kan möjliggöra liknande projekt och bidra till diskussionen om samtidsdokumentation på Stockholms stadsmuseum. Ett sidosyfte var också att uppmärksamma Livstycket.Undersökningens frågeställningar: Vilka berättelser och vilken kunskap om föremålen i förvärvet från Livstycket synliggjordes med hjälp av de etnologiska intervjuerna? och Vilka faktorer kan, enligt antikvarien och etnologen i projektet, möjliggöra respektive hindra den här typen av samarbetsprojekt? Resultatet visade att intervjuerna bidrog med information som kunde kopplas direkt till några av de förvärvade föremålen eller föremålsgrupperna. I etnologens intervjuer framkom även information om föremålens kontext som till stor del handlade om en verksamhet präglad av arbetet med integration och att stärka de kvinnor som deltog. Resultatet visade också att etnologen och antikvarien i samarbetsprojektet menade att några viktiga faktorer för att möjliggöra den här typen av samarbeten handlar om organisation, resurser, typ av förvärv och att hålla igång en diskussion, bland annat om vilken typ av samling man strävar efter. / The non-profit organisation Livstycket contacted the Stockholm City Museum, at a time when it was facing closure. The museum decided to acquire and document objects produced within Livstycket by using photographs and interviews and thus formed a project group. The museum had not previously done this kind of work in such a way, i.e. to combine acquisition with ethnological interviews. The purpose of this study is to draw attention to and inspire this type of collaborative project. It is also to provide insight into the kind of knowledge that may be obtained through ethnological interviews about tangible objects and to point out some factors that may be crucial in other similar projects. The goal is to contribute to the discussion on contemporary documentation at the Stockholm City Museum. The research questions are: What stories and what knowledge about the objects from Livstycket were made visible through the ethnological interviews? What factors can enable or hinder such kind of collaboration projects? The results show that the interviews provided information directly linked to the acquired objects or category of objects, information that would be difficult to visualise in other ways. The interviews also revealed information about the context of the objects and their production. Characteristics of activities at Livstycket are the integration and empowerment of the women involved. The result also shows that discussing what type of collection a museum strives for is one of the crucial factors for a successful acquisition project.

No description available.

Nowadays the competition between cities is something very common, especially between cities of different countries. But this competition it can be observed even between cities of the same country or between districts of the same city. Based on this phenomenon municipalities try to change and become more sustainable (socially and environmentally), implement more green spaces in their urban core, create vibrant local environments and launch campaigns in order to create liveable districts, improve their local economy and survive this growing competition. In other words, cities want to become more attractive.In Sweden cities are also part of this global trend and since they are growing economically they try to create an urban environment that is desirable for its citizens. In Stockholm’s Översiktsplan there are different main goals, such as “The growing city (växande stad)” which is analyzed as “An attractive big city” or “Good public spaces (God offentlig miljö)” which is analyzed as “Mixed use urban space”, “Inviting public space”, “Living local centers” leading to the question how do these correlate and how do they affect each other.The reason of this research is to understand what is an attractive area in a city and find out a way to measure attractiveness by using spatial or non-spatial factors who play a major role on how a city is perceived. It is known based on existing research and literature, that many different factors are involved for a place to be considered as attractive, such as the distance from the means of transport, the distance to public amenities, house affordability, vibrant lifestyle, the distance from market places, social equality, the distance from the city center, the proximity to nature and many others, but there is no index that uses all these factors and calculates an attractiveness score.So this research aims in the creation of an attractiveness index, by formulating a lot of different indicators (social, geographic, economic, etc) based on the Översiktsplan goals and the calculation of attractiveness of different areas in Stockholm. The areas are SoFo District in Södermalm, Skarpnäck suburb in the south and Tensta suburb in the north. The main goal of this research is to improve the urban quality in Stockholm by identifying problematic areas, in order to increase the awareness about urban quality and the way to accomplish this research is the use of Multi-Criteria Evaluation in collaboration with Geographic Information Systems.Based on all the above the research question in this thesis will be: How city’s block attractiveness is measured with the use of Multi-Criteria Evaluation and the implementation of Geographic Information Systems?

Urban space is a product of power relations and negotiations in society. Who gets represented and monumentalised in it, you? One is being formed and deformed by the environment they are placed into through the way it functions and suggests certain actions in a particular sequence, through the power distribution in its spatial equivalent. Cities, consciously or not, dictate and proclaim “norms” encoded into their visible and invisible fences by those in majority, those in power, systematically failing the misfits. Yet rebellious minorities coming out of oppressive systems refuse to be silenced and “normalised”, their dissent practices carry critical potential, highlighting systematic obstacles, testing response measures and prototyping alternative futures. For my research I define:Social sustainability as constant renewal of the system and social contract, adapting to the newly occurring challenges of the time.Dissent as expressing opinions, demanding conditions and carrying lifestyles, at variance with those hegemonic or officially held. Working in Stockholm’s suburban area of Tensta I concentrate on local postcolonial dissident practices. I want to take a look at how they can inform urban planning, making the system more flexible and adaptable to constant changes. I decode the disciplining choreography of the city and examine roles of such dissent actors as planner, civic educator, warrior and builder. In my design proposal I try toset a new civic urban stage with shifting borders, multilayered visibility, entrance and escape points, with mobilisation, education, commoning and retreat backstage able a) of making global, national and communal politics a local and tangible affair, b) of enhancing and empowering individuals and minorities in their role as civic actors, building peaceful urban voice; and create flexible local ecosystems c) facilitating new grassroots societies prototyping.