由羅伯.柯普朗(Robert Kaplan)與大衛.諾頓(David Norton)創始的平衡計分卡，自1992年推展以來受到各界廣泛的注意，哈佛商業評論其為75年來最具效力之管理工具，美國『Fortune』雜誌一千大企業中已有超過半數導入平衡計分卡。近年來，平衡計分卡也逐漸受到國內企業界的重視，許多的研究針對平衡計分卡在民營企業的導入與效益多所探討;但是在公營單位的研究則相對較少，由於公營單位在組織架構與管理方法有明顯的不同，實有必要對平衡計分卡在公營單位應用的實務作進一步的研究。 本研究以一公營自來水事業單為研究對象，探討公營單位如何建立其平衡計分卡制度。本研究認為公營單位導入平衡計分卡的步驟為: 1.釐清組織使命、願景與擬定策略重點， 2. 根據策略重點發展公司層級策略目標， 3.建立公司層級策略因果關係圖， 4.訂定策略性關鍵績效指標， 5.設計發展策略行動方案。 另本研究以技術面、組織面、人為面與程序探討個案導入平衡計分卡過程面臨的問題，並提出建議。 / The Balanced Scorecard (BSC) has widely drawn attention from industries since it has been founded by Kaplan and Norton in 1992. Harvard Business Review praises it as the most powerful management scheme for over the past 75 years. More than half of 「Fortune」1000 cpmpanies have introduced BSC to measure their strategic performance. In recent years, BSC also catches the attention from local companies. Many studies were published to reveal the practice and effectiveness of BSC implemented to private sectors. The study to public sectors, however, is relatively less popular than private ones. Public sector is different from private ones both in organization hierarchy and ways of management. Therefore, it is important to study more about how BSC implemented to public sectors. This research conducts a case study of how BSC implemented to public sectors by adopting BSC to a public water supply division. It was found from this research that the steps to implement BSC to public sector are, 1. Calrify organization’s mision and vision, define strategy theme. 2. Develop company level strategy objectives based on strategy theme. 3. Develop company level strategy map. 4. Define company level key performance indicator. 5. Develop strategy initiatives. This research also reveals the problems resulted from the BSC implementation in term of organizational, human related, technical and procedure aspects. Rrelative suggestions are proposed by this reseacher to eliminate the problems.

Universiẗat, Diss.--Erlangen-Nürnberg, 2006.

Hochsch., Diplomarbeit--Zugl.: Wismar, 2006.

This study investigates which objectives in the corporate balanced scorecard (CBSC) that corporate managers in large unlisted companies focus on within corporate control. It also investigates what the explanatory factors are for the corporate managers’ focus. The CBSC was proposed to alleviate the historical financial focus of managers in control activities. This study makes a contribution by reviewing corporate managers' focus on financial and non-financial CBSC-objectives in corporate control. A multiple case study was conducted, consisting of a mutually owned and a governmentally owned company, where data was collected from semi-structured interviews, internal documents and observations. Results indicate that corporate managers from the mutually owned company primarily focused on financial and customer objectives. Corporate managers in the governmentally owned firm primarily focused on financial objectives, complemented with quality objectives. Although having a mixed influence, the perceived complexity of measures, relationship between objectives and capital market pressure promoted corporate managers’ focus. The conclusion of this study is that financial objectives are prioritised in corporate control because of the influence of the three explanatory factors.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus. Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika. En av de mest välkända styrmetoderna för detta synsätt är det balanserade styrkortet. Balanserade styrkort som flerdimensionell styrmetod är enligt vissa forskare lämpligt även för offentlig verksamhet. Andra forskare menar att offentlig verksamhet genom NPM och fokus på resurshushållning samt effektivitet i sig är endimensionellt. Kollektivtrafiken i Sverige tillhör den offentliga sektorn. Under senare år har kollektivtrafiken dragits med låg effektivitet samtidigt som branschen har som mål att fördubbla resandet. Hur väl balanserade är olika perspektiv inom kollektivtrafiken?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka befintlig perspektivbalans av de mått som används bland svenska kollektivtrafikhuvudmän samt att kartlägga faktiska prioriteringar mellan olika mål och mått. Metod: Till denna studie har det använts kvantitativ metod med en deduktiv ansats, arbetsgången har varit parallell.  Empirisk data har insamlats genom enkätundersökning som skickats ut till respondenter hos samtliga trafikhuvudmän i landet. Slutsats: Inom kollektivtrafiken finns det en relativt god balans mellan olika perspektiv, både i organisationer som uttalat använder sig av balanserade styrkort och de som uppger att de inte gör det. Enkätstudien visar att bland de fem perspektiv som studien utgått från är kundperspektivet och utvecklingsperspektivet de som används mest aktivt inom kollektivtrafiken. Det finansiella perspektivet och effektivitetsperspektivet är något man arbetar mindre med. Några enskilda mått som framstår som mest frekvent använda är antal resenärer, kundnöjdhet och att hålla sig inom budget. Studiens resultat visar att man arbetar mer aktivt med prestationsmätning inom organisationer som använder balanserat styrkort samt att trafikdirektörer arbetar mer aktivt med prestationsmätning jämfört med andra funktioner. / Context: Measuring Performance is an important part of management control, as well as the manner in which these performance measurements are implemented in different organizations. Interest in measuring performance in the public sector has grown with the introduction of New Public Management (NPM). NPM has contributed to a more business-like way of dealing with public management, focusing on efficiency and resource management. Previously, performance measurements were mainly associated with financial performance. During the 1980s and 1990s, criticism arose against what was perceived as being companies focusing solely on financial performance. Complementing non-financial performance measurements were seen as way of bringing more prosperity to organizations. One of the most well-known multi-dimensional management methods is the balanced scorecard. According to some researchers, balanced scorecards are also suitable for public sector management, due to their multiple dimensions. Other research indicates that the influence of NPM and the focus on efficiency and resource management in this sector is one dimensional. The public transport sector in Sweden is partly funded by public finance and hence part of the public sector. During the last decade, public transport has lacked efficiency, while at the same time having a goal of doubling the number of passengers using its services. How balanced are the different perspectives in the public transport in Sweden? Aim: The aim of this study is to investigate the balance between the different modes of performance measurement used within the Swedish public transport system. Secondly, this work aims to map the actual priorities of the different measurements used. Method: This study uses a quantitative method with a deductive approach; the work process has taken place in parallel. Empirical data has been collected by means of a web-based survey that has been sent out to respondents working in all the public transport authorities in Sweden. Conclusion: Within the Swedish public transport system, there is a relatively good balance between different perspectives; this pertains to both the organizations that use balanced scorecards and the non-users. This study shows that among the five researched viewpoints, the customer aspect and the development aspect are the aspects pursued most actively. The financial aspect and efficiency aim are pursued less actively. Single measurements that seem to be most actively used are the number of passengers, customer satisfaction and keeping within budget. The results also indicate that there is a more active work done with performance measurements within organizations, which use balanced scorecards and that traffic directors are using performance measurements more actively than other functions.

Blekinge Hospital suffers from a budget shortage of 100 million SEK, while the government now requires that hospitals will no longer be running a deficit. Blekinge Hospital will then use their limited resources to survive in the future and the activity must be enhanced in order to keep costs low without having to lay off personnel. The idea is that the organisation should be more efficient with a more efficient resource usage. Performance measurement systems are important tools for achieving the policies set out within an organization, measuring and evaluating performance is a way to see where improvements in efficiency may be necessary in the business. Balanced Scorecard (BSC) is one of several measuring systems, where the focus is on measuring non-financial performances. Diagnosis Related Groups (DRG) is another performance measurement systems used in healthcare so that comparisons between hospitals can easily be performed. The purpose of this study was to investigate what performance measurement systems that Blekinge Hospital uses and how they are used. To examine this, qualitative interviews with politicians and officials of the Blekinge county council and employees working at one of Blekinge Hospital clinics has been conducted. The result shows that the Blekinge Hospital has problems in maintaining and evaluating the results of performance measurements. This is mainly due to time and resource constraints, but also as a result of lack of communication down to the clinics from the hospital's management and officials. On the other hand, this study shows that Blekinge Hospital used DRG to a greater extent than the BSC which was not used at all. We see this as a result of good communication and understanding of what the measurement system is good at. / Blekingesjukhuset dras med ett budgetunderskott på 100 miljoner kronor, samtidigt som regeringen nu kräver att sjukhusen inte längre får gå med underskott. Blekingesjukhuset får då använda sina knappa resurser för att klara sig framöver och verksamheten måste effektiviseras för att hålla nere kostnaderna utan att behöva avskeda personal. Tanken är att verksamheten ska effektiviseras och att resurser ska användas på ett mer effektivt sätt. Prestationsmätningssystem är viktiga verktyg för att uppnå de strategier som satts upp inom ett företag, att mäta och utvärdera prestationer är ett sätt att se var effektivitetsförbättringar kan behöva göras i verksamheten. Balanced Scorecard (BSC) är ett av flera mätsystem, där fokus ligger på att mäta icke finansiella prestationer. Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett annat prestationsmätningssystem som används inom vården för att jämförelser mellan olika sjukhus enkelt ska kunna utföras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka prestationsmätningssystem som Blekingesjukhuset använder och hur dessa används. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän på landstinget Blekinge samt anställda som arbetar på en av Blekingesjukhusets kliniker genomförts. Resultatet visar att Blekingesjukhuset har problem när det gäller att upprätthålla och utvärdera resultatet av prestationsmätningar. Detta beror främst på tid- och resursbrist, men även som följd av brist på kommunikation till Klinikerna, från sjukhusets ledning och tjänstemän. Däremot användes DRG i större utsträckning än BSC, som inte användes alls, vilket vi ser som ett resultat av god kommunikation och förståelse för vad mätsystemet är bra till.

For many years researchers have been troubled with the evaluation of Information Systems (IS) concluding to a lack of understanding as to the time, methods and tools for measuring the impact of IS on organisational performance. Motivated by this lacuna in the literature, this thesis explored the relationship between Information Systems’ Effectiveness and Organisational Performance. The theoretical framework is based on the Delone and McLean’s (D&M) IS success model which is widely adopted in the IS research. Based on a comprehensive literature review on the older and more recent studies the research framework incorporated several new items used by researchers for the measurement of the D&M dimensions. Following a web survey on 168 Greek firms this study sheds some light into the IS field by focusing on how IS effectiveness measures affect Organisational Performance. Data for this study was collected by means of a web-link questionnaire and a sample of 700 companies of different sizes operating in various industries. Many descriptive statistics of academic and managerial importance were produced. Following a correlation analysis and Exploratory Factor Analysis, 15 factors were used for Multiple Regression analysis conducted to test a number of hypotheses around the relationship between the dependent construct (organisational performance) and the independent construct (IS effectiveness). This thesis contributes to existing research in the following ways. First, this study extends our knowledge on IS effectiveness as we adapted and modified DeLone and McLean's model of IS success to incorporate new variables from recent research. The results indicate a significant statistical link between IS effectiveness and performance measures. Second, it provides a holistic framework for measuring Organisational Performance with financial and non-financial variables. Finally, the study presents findings from Greek companies that have adopted IS providing practioners with advice for the practices that can lead to possible and realistic benefits.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet. Ett delsyfte är att diskutera vilka synergieffekter som kan uppstå vid parallell användning. Metod: Författarna har genomfört en fallstudie i Eskilstuna kommun. Insamling av data har gjorts med kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre respondenter i chefsposition på kommunen. En ostrukturerad intervju med respondent på Stratsys AB har kompletterat undersökningen. Resultat: Eskilstuna kommun har nyligen infört ett styrsystem från Stratsys. Systemet baseras huvudsakligen på den strategibaserade strategikartan men med ett mindre inslag från styrkortet. Tidigare har en förvaltning använt styrkort som styrsystem. Kommunen har trots goda erfarenheter av styrkortet valt att utveckla detta till strategikartor. Kommunledningen ser gärna en parallell användning men förvaltningen anser att det administrativa arbetet skulle bli för omfattande. Vår undersökning pekar på att systemen ger olika typer av stöd till styrningen. Enligt de teoretiska utgångspunkterna kompletterar de varandra och dessutom har vi definierat ett antal tänkbara synergieffekter. Ett pilotprojekt i nämnda förvaltning där de bägge system används parallellt bör därför startas. / Problem: How to manage a business is a subject that has been debated for a long time. Since the middle of the 1990´s the Balanced Scorecard of Kaplan and Norton has been popular because of its consideration to different values (customer-, internal- and learning and growth perspective). Recently these authors have complemented the debate about management systems with the Strategy Map. It structures the work by breaking down the overall strategies to concrete activities. The Strategy Map is supposed to complement the Balanced Scorecard but has in many cases replaced it by working as a self-contained management system. Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyze the management support that is possible to derive from Balanced Scorecards and Strategy Maps. A sub purpose is to discuss the synergy effects related to parallel operating. Method: The authors have carried out a case study at Eskilstuna kommun. A qualitative method has been used when collecting data. Semi structured interviews has been conducted with three executives at Eskilstuna kommun. One unstructured interview with a respondent at Stratsys AB has complemented the investigation. Result: Eskilstuna kommun has recently introduced a new management system from Stratsys. The system is mainly based on the strategy based Strategy Map combined with a minor contribution from the Balanced Scorecard. One administration has used Balanced Scorecard since a few years. Though the council had positive experiences from the scorecard they decided to introduce the use of Strategy Map at all administrations. The council management would like to see parallel use but the administration think the administrative work would be to comprehensive. Our investigation indicates that the systems support the management process in different ways. According to the theoretical sources they complement each other and we have found some possible synergy effects. We therefore suggest a pilot study with parallel use in one administration.

No description available.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging. Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår. SCA Packaging kan därför i dagsläget inteanvända BSC som bas för belöningssystemet utan företagets BSCbehöver först utvecklas. Resultatet visade även att majoriteten avrespondenterna som arbetar på SCA Packaging anser att ettprestationsbaserat belöningssystem som bygger på mått somexempelvis kundtillfredsställelse och produktkvalitet skulle varamotiverande för dem då det bland annat är viktigt med sådana mått pålång sikt.