<p>Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. </p><p>Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. </p><p>Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. </p><p>Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen.</p><p>Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har.</p><p>Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg.</p><p>För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget.</p><p>Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader.</p><p>Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra.</p><p>Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg.</p> / <p>Summary</p><p>This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion.</p><p>My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map.</p><p>The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps.</p><p>To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept.</p><p>The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences.</p><p>Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other.</p><p>My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.</p>

<p><strong>Aim: </strong>Based on a case study of UNICEF Supply Division (SD), this thesis seeks to investigate how non-profit organizations use scorecards and if the use of scorecards in non-profit organizations results in strategic alignment.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The theoretical framework for this case study consists primarily of the strategic performance management tool known as the Balanced Scorecard, which consists of interlinked measures, derived from the organization's strategy. For the case study, primary data, both qualitative and quantitative, was collected by means of semi structured interviews with members of senior management and a survey which was sent out to the whole organization. Abductive reasoning was applied in the analysis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The case study organization's scorecard focuses mainly on a selection of process measures and is perceived by staff and management as a good diagnostic tool for processes. The organization thus has implemented a more operational adaption of the scorecard. A weak match between the organization's strategy and selected measures in its scorecard in combination with limited incentives for achieving set targets suggest that strategic alignment is likely to be low.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> The scope of the thesis is limited to UNICEF Supply Division. Comparative studies of other UN agencies would increase the reliability of the study. Future research may also try to address, more in-depth, how non-profit organizations can implement more strategic, as opposed to operational performance management systems.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> While the findings of this study mirror prior findings on Balanced Scorecard use in the non-profit sector, it has given the case study organization valuable insight on important measurement parameters, strategy mapping and other areas of improvement.</p>

No description available.

<p>This study raises the question how the implementation of the balanced scorecard in the municipality of Gotland has been influenced by the way of communication. A case study is made in the administration of Social-and care management on Gotland. We have been focusing on two different ways of communication. The first one is Shannon and Weavers model where communication is explained as a transmission of a message through a channel to a receiver. The other one is sensemaking where it is focal to give the information meaning. There is also a theory about media richness, problems and factors of success are described. The study showed that the implemen-tation has been a success in the politics and among leaders on different levels. Among the workers on branchlevel the implementation has not been well spread, they showed a lack of understanding. The study also shows that sensemaking and face-to-face communication have been used to implement and update the tool in the organization. That indicates that the workers have been given information and a good change to understand what the tool is about, so why do they not feel involved? One theory is that they are not interested because they are hardworking and feel that it doesn´t involve them.</p>

Zur Bewältigung der drängenden Fragen der heutigen Zeit wird von den politischen Verantwortungsträgern ein klares und nachvollziehbares Konzept und Vorgehen eingefordert. Der Ruf nach einer strategischen nicht nur taktischen Ausrichtung der politischen Planung und Steuerung wird laut. Die Restriktionen der politischen Rationalität können nicht als Hinderungsgrund für die stärkere Strategieausprägung von Regierungspolitik angesehen werden, vielmehr ist der Strategiefaktor in der Politik auszubauen. Die vorliegende Arbeit stellt die Balanced Scorecard (BSC) als strategisches Managementinstrument zur Verbesserung der strategischen Planung und Steuerung der Vorhaben einer Landesregierung an der Schnittstelle zwischen Landesregierung und Ministerialverwaltung in den Fokus der Betrachtung. Entscheidend für die Anwendung eines für die Privatwirtschaft entwickelten Instruments ist dessen Anpassbarkeit an spezifische Kriterien, die sich im Kontext einer Landesregierung und deren -verwaltung ergeben. Diese qualitativen Kriterien werden mithilfe einer Matrix ermittelt. In dieser stehen sich die essenziellen Funktionen einer BSC und die Herausforderungen der BSC im Kontext einer Landesregierung gegenüber. Der empirische Teil der Arbeit stellt die BSC-Bestrebungen des Landes Brandenburg vor und analysiert diese anhand der abgeleiteten qualitativen Kriterien. Im Ergebnis der Fallstudie stellt sich vor allem die Führungsunterstützung als der erfolgsentscheidende Faktor der BSC-Konzeption und -Implementierung innerhalb der Landesregierung Brandenburg heraus. Daneben sind die Formulierung und Ableitung klarer Strategien und Ziele durch die Regierenden, die Beachtung personeller Aspekte sowie eine ausgefeilte Projektorganisation von entscheidender Bedeutung für den Erfolg der BSC. / Politicians are required to act with a precise and traceable concept to accomplish the huge political issues of the time. A strategic instead of a tactical approach of political planning and steering is the main request. Politics have their own rationality but this should not be a restriction to avoid a stronger emphasis of strategic policy. The strategic side of policy should rather be expanded. The following thesis tries to enhance the process of strategic planning and steering of Laender by adopting the strategic management instrument balanced scorecard at the intersection between government and administration. The balanced scorecard is a management instrument of the private sector. Therefore the balanced scorecard has to be aligned at specific criteria of the public sector especially in the context of a Laender government. The specific qualitative criteria are identified by means of a matrix. The empirical part introduces and analysis the balanced scorecard concept and the implementation strategy of the federal state of Brandenburg on the basis of the qualitative criteria. The success factors in the case study are promotion by leadership, formulation of precise strategies and objectives by politicians, attention of personnel aspects and a sophisticated organisation of balanced scorecard implementation projects.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen. Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling). Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät. Dessutom har tillverkningsföretag intervjuats pertelefon. Resultat: Kvalitet anses vara rätt kvalitet med kundens behov, krav och förväntningar som utgångspunkt. Kvalitet genomsyrar hela organisationen och måste därför ses i samtliga perspektiv i styrkortet. Vi vill utveckla Balanced Scorecard-modellen till att också innehålla kvalitet som ett horisontellt inslag, där utgångspunkten blir de intressenter som omger varje perspektiv.

Bakgrund: Finansiella mått har i alla tider använts av företag för att avläsa resultat. På senare tid har även vikten av mått på icke finansiella faktorer uppmärksammats. Som en följd har resultatmätningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sägs bland annat leda till förbättrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av måluppfyllelse. Trots den stora litteraturmängden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krävs för att organisationer skall kunna utvärdera om de väntade effekterna uppstår vid införandet av ett styrkort. Därför har vi valt att undersöka detta problem närmare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera de kriterier som krävs för att effekterna av Balanced Scorecard skall kunna utvärderas. Genomförande: För att kunna identifiera de kriterier som krävs för att en utvärdering av effekter av Balanced Scorecard skall kunna genomföras, har vi valt att utföra intervjuer med organisationer som har använt sig av BSC under ett par år. Vi har undersökt om de förväntade effekterna har uppstått, samt letat efter ytterligare effekter. Informationen från intervjuerna har vi analyserat med hjälp av de teorier som finns inom området. Resultat: Det är viktigt att organisationens samtliga medarbetare förstår styrkortets innebörd för att hela organisationen skall kunna arbeta effektivt mot de uppsatta målen. Därför måste ledningen vara grundlig i sin genomgång av styrkortet. Dessutom ökar effekterna ju mer de anställda får vara med vid framtagningen av styrkortets mått.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.