The dual influence of person characteristics and situational contexts on behaviour has long been debated on by personality and social psychologists alike. Traditionally, personality traits have been emphasised, whilst the assessment of situational influences has received limited attention. As a result, there has been little progress in understanding how situational contexts impact individuals' daily organisational behaviour – a key imperative of organisational psychology. This study leverages recent developments in situation assessment to investigate the extent to which personality traits and situational characteristics independently, and in combination, predict workrelevant behaviour. Survey response data from 256 South African participants within the International Situations Project (ISP; Baranski et al., 2017) were analysed. Sets of multiple regression analyses were conducted with each of seven work-related behaviours as criteria, using the Big Five personality traits and DIAMONDS situational characteristics as predictors. Next, barebones meta-analysis (Hunter & Schmidt, 1990) of the resulting multiple correlation coefficients was conducted to estimate the relative predictive power of traits vs. situations, averaged across target behaviours. The results revealed that the combination of personality traits and situational characteristics explained more variance in work-related behaviour than their independent effects. Although situational characteristics independently predicted all work-related behaviours, personality traits were not strong predictors of particular behaviours. These findings highlight the importance of integrating knowledge of both traits and situations to enhance our understanding of why people behave the way they do. Practically, results further suggest that organisations may increase the ability to predict employee behaviour on the job by incorporating measures of situations, in combination with traits, into human resource management applications (e.g., personnel selection and assessment).

Detta är en studie om svenska mountainbikecyklister och deras rese- och konsumentbeteende. Mountainbiking har sett en markant ökad tillväxt inom Sverige över de senaste åren och detta verifieras av en ökad mängd sålda cyklar. Det har observerats ett intresse av mountainbike hos statliga myndigheter som Tillväxtverket och Konsumentverket. Vi har använt oss av en form utav psykografisk segmentering i form av The Big Five Theory för att dela in utövarna av sporten i olika målgrupper efter personlighetsdrag. Detta gjordes genom en mixed method enkät på onlineforumet Happyride.se. Data från empiriinsamlingen analyserades i SPSS och resultatet har legat till grunden för en ny modell baserad på Plogs psykografiska modell inriktad mot svensk mountainbike och dess utövare, där tre målgrupper identifierades. Dessa tre målgrupper har sedan analyserats efter The Big Five Theory, samt mountainbike-, rese- och konsumentbeteenden, där skillnader och likheter lyfts fram. Utifrån detta har sedan “The Olsén-Trygg Model” skapats. / <p>2022-06-01</p>

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande. I Lgr11 värderas abstrakta och teoretiska förmågor högt och genom The Big Five har de fått ett stort genomslag ute i klassrummen. Ingen av dessa effekter gynnar elevgruppen svagbegåvade. Jag ville ta denna problematik ett steg längre och sätta det i relation till teorier om individualiserad undervisning och motivation för att på så vis få fram en längre kedja av följder och konsekvenser av osynliggörandet av denna elevgrupps problematik. Till syvende och sist är det relationen lärare-elev som är bland det viktigaste för en elevs resultat. En god relation mellan elev och lärare grundar sig i lärarens kunskap och förförståelse för elevers olika behov och förutsättningar samt ett gott bemötande av lärare gentemot elev som inte förstärker den beroendeställning som oundvikligen finns mellan lärare-elev.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på de traditionella personlighetsdimensionerna i Big Five-modellen (extraversion, omtänksamhet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) och visat att finns ett samband mellan vissa av dessa dimensioner och en känsla av samhörighet (KASAM). Till exempel att extraversion och omtänksamhet relaterar till KASAM. I föreliggande studie så undersöktes relationen mellan de mer subtila aspekterna av Big Five (t.ex. självsäkerhet och entusiasm som aspekter av extraversion) och KASAM. Vidare så undersöktes relationen mellan KASAM respektive Big Five aspekterna (BFA) och sex bakgrundsvariabler (yrke, tjänstgöringstid, typ av tjänst, ålder, kön och civilstånd). 135 personer med anställning inom polismyndigheten eller kriminalvården deltog genom att svara på enkät som bestod av Big Five Aspect Scale och Sense Of Coherence-13 scale. Syftet med studien var att bidra till en mer nyanserad bild av personlighetsstrukturen jämfört med tidigare forskning. Resultaten i föreliggande studie visade på få samband mellan KASAM, BFA och de sex bakgrundsvariablerna.

Technology is an integral part of both modern culture and day-to-day communication. Older adults' relationships with technology are completely different than younger adults' because of the way they have learned to incorporate it into their lives. Past research has shown that certain personality traits can predict technology use in younger adults. The current research hopes to take that finding and see if it applies to older adults, too. Four hypotheses were generated. Participants took a survey that consisted of five different scales and measures. Participants also were asked to answer demographic questions. Independent-sample t-tests and bivariate correlations were run on the data. Results showed that general technology use was not significantly correlated to a participant's age. There were significant correlations between the two age groups and psychological well-being, feelings of attachment to peers, technology use subscales and sensation seeking subscales. Future studies should examine the possible relationship of technology use subscales amongst the older population and their attitudes towards technology.

No description available.

No description available.

Very little is known about the effects of parental physical abuse on personality stability in adults. Thus, this study aimed to examine if parental physical abuse had an effect on personality stability over time above and beyond the effects of age and anxiety/depression. Furthermore, the study aimed to examine if gender differences could be found in personality stability even after controlling for the effects of parental physical abuse, age an anxiety/depression. The data used in the present study came from published datasets from the Midlife in the United States (MIDUS) studies and included a sample of 3,265 adults aged between 20 and 72 years at wave 1, 45.1% were males (M = 45.39, SD = 11.05) and 54.9% were females (M =45.36, SD = 11.27). Significant gender differences emerged in all of the Big Five personality traits. Parental physical abuse had no effect on any of the personality traits or their stability. Future research could take into consideration the limitations of this study in order to obtain better knowledge of the effects of physical abuse on personality stability. Practical implications regarding how therapy and social support affect the aftermath of abuse have been discussed.

Denna studie undersöker om vilka olika personlighetsdrag hos studenter som har ett samband med akademisk oärlighet. Studien delar upp akademisk oärlighet i följande fem kategorier: plagiering, fusk under tentamen, otillåten hjälp, oetiskt samarbete och manipulering av inlämningsarbeten. Datainsamlingen genomfördes via en enkät med 48 frågor genom ett bekvämlighetsurval, antalet studenter som deltog var 324, varav 240 kvinnor och 80 män och 4 valde att inte ange kön. En korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna personlighetsdrag i relation till akademisk oärlighet. Den multipla regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan akademisk oärlighet och personlighetsdragen oärlighet, öppenhet och ålder. Oärlighet visade sig vara starkast prediktor till akademisk oärlighet, vilket tyder på att högre nivåer i oärlighet tenderar att öka risken för akademiskt oärligt beteende. Studiens slutsats är att personlighetsdragen oärlighet och öppenhet, samt ålder visar ett signifikant samband i relation till akademisk oärlighet.