Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda inom förskolan förhåller sig till anmälningsplikten. Med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer tar vi reda på hur anställda i förskolan resonerar kring anmälningsplikten, hur de i praktiken förhåller sig till att anmäla samt om det finns några specifika rutiner. Studiens empiri kommer vi att analysera med hjälp av organisationsteorin, detta med ett relationellt perspektiv. Resultatet i studien visar att förskolorna har rutiner för hur de ska anmäla medans rutinen för när de ska anmäla är kopplad till kommunikationen mellan ledning och personal. Det framkommer att pedagogernas värderingar och stödet från chefen påverkar hur personal inom barnomsorg förhåller sig till att anmäla. Hur de ser på anmälningsplikten ser olika ut för varje individ samt att de anser att de får allt för lite utbildning kring sin plikt att anmäla. / The purpose of this study is to study preschool employees behave when it comes to report neglect and how they act as mandatory reporters of suspected child neglect or abuse. Through a qualitative analysis and semistructured interviews we have studied how employees interpret the mandate to report, how they practically apply it in their day to day work, and also what the guidelines for reporting are, if any. The empirical research have been analyzed with the help of the organizational theory through a relational perspective. The results of the study show that while preschools indeed have requirements and processes in place for dealing with the legal duty to report child abuse, when to do so is more dependent on the communication between manager and employees. It appears that preschool employees personal values and level of support from management determines how personnel relates to reporting when abuse or neglect is observed or suspected in a childcare environment. How employees interpret mandated reporting is highly individual in addition to staff feeling like there is insufficient training when it comes to mandated reporting requirements and protocols.

The aim of this study is to examine how boys, in the context of honour, are perceived by teachers and what kind of efforts are being taken in specific situations. The study is based on seven qualitative interviews with high school teachers, from four different schools in the Stockholm County, using five vignettes. The interviews were processed using a thematic analysis and the result was analysed with the help of Christie’s theory about ideal and non-ideal victims, the theory of street-level bureaucracy and to some extent pathological altruism. The results show that the teachers in general find it easier to define girls as victims rather than boys. The teachers themselves think the reason for that can be that boys are perceived to have more power over their own situation and a freedom that the girls lack. Loud and aggressive behavior complicates the boy’s victimhood further. Reports of concern to Social services are rarely mentioned and is to be taken care of by school counselors or principals. The teachers defined it as the process, but also expressed a feeling of lack of knowledge and in some cases an unwillingness to act due to a fear of prejudging.

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to Socialtjänstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors. The school counselor has a particular status in the educational community and meets many maltreated children, and children who injure themselves through their own behavior. The purpose of our study was to describe the circumstances that school counselors believe may affect their tendency to report. Using qualitative methods, we had eight interviews with school counselors from different municipalities who work with students of different ages, and who have different experiences within their profession. The result was related to the theoretical frames of the written composition by Stephen Webb’s (2006), The Rationality of Regulation and the Sociological Concepts of Formal and Informal Social Controls (Israel, 1968). Our study shows that all school counselors knew that a report had to be submitted even at the slightest suspicion, although several of them said that they in some cases avoided to report. The reasons for this, which all according to our interpretation means that the regulation and the social control of maltreated children does not always work, could have to do with the cooperation and response from the social services, or that they assumed that the involvement with the social services would not benefit the child. It could also be that the student’s situation was not serious enough to report, or that they wanted more information about the situation before reporting. Another reason could be that they assumed that there are better ways to sort out the students’ concerns within the school or other agencies, especially if it regards an older student. The study also shows that the school counselors felt there was a risk in losing the students trust when reporting their suspicions.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and “can be suspect” are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms. The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent’s perception about the topic. In the analyze chapter have dataset from the reference framework and empirical part been used to implement the analyze of the thesis. The study shows that the professional secrecy is important for creating a good relationship with clients and is not considered as a rule that create conflicts for auditors. The obligation to report, however, is creating conflicts because of the lack of knowledge in assessment of economic crimes. The auditors therefore decide to investigate a situation that “can be suspect” beyond what is intended. To not become dependent on the clients, there are rules and profession practices that are used and also examples like not having friends or family members as clients. / Syftet med denna uppsats är att skapa oss en djupare samt bättre förståelse om hur respektive av - samt anmälningsplikten uppfattas av revisorer och vidare undersöka hur eventuella konflikter med utgångspunkt för oberoende ställning samt vid ”kan misstänkas” situationer hanteras av revisorer. För att uppnå syftet, har intervjuer med fyra olika revisionsbyråer genomförts. Intervjuerna har genomförts med Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC samt KPMG genomförts för att kunna besvara forskningsfrågorna. Därefter har en hermeneutik synsätt använts då tolkning av intervjumaterialen ansågs viktig för att kunna få kunskap för respondenternas uppfattning kring ämnesvalet. I analysavsnittet har sedan datamaterial från referensramen samt empiridelen använts för att kunna genomföra en analys av uppsatsen. Denna studie visar tystnadsplikten är viktig för att kunna skapa en bra relation med klienterna och anses inte skapa konflikter för revisorer i någon stor bemärkning. Anmälningsplikten skapar dock problem på grund av bristen på kunskap inom bedömning av brott hos revisorer. Revisorerna väljer därför att utreda en situation vid brottsmisstanke längre än vad som avses. För att inte bli beroende av sina klienter finns regler och praxis inom yrket som används samt genom att till exempel inte ha vänner och bekanta som klienter menar respondenterna.

Sammanfattning  Bakgrund:Att fara illa som barn leder till negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Därför måste dessa barn tillkännages socialtjänsen av anmälningsskyldiga. Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan har denna skyldighet men forskning visar att en anmälan inte alltid görs trots oro för barnet.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av att arbeta med barn som far illa eller misstänks fara illa inom barnhälsovården och elevhälsan.  Metod:En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 12 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan. Data analyserades med konventionell innehållsanalys.  Resultat:Arbetet med barn som far illa beskrevs som komplext. Anmälningsskyldigheten var en viktig men svår uppgift. Att bedöma var gränsen går för när ett barn far illa samt bristande samarbete med socialtjänsten var svårigheter som framkom, en anmälan kunde av den anledningen ibland dröja eller utebli. Flera strategier användes i arbetet där relationen med barnet och familjen var av stor betydelse.  Konklusion: Ämnet är komplext. Specialistsjuksköterskor beskriver att de saknar metoder och arbetssätt för att på bästa sätt hantera arbetet med barn som far illa. Specialistsjuksköterskorna har utarbetat egna strategier för att hjälpa barnet eller familjen på andra sätt först, innan en anmälan skrivs. / Abstract Background:Child maltreatment can have negative consequences in both the short and long term. Therefore, these children must be reported to the social services by persons liable to report. Specialist nurses in child health care and student health have this obligation, but research shows that a report is not always made despite concerns for the child.  Aim:The aim of the study was to describe the specialist nurse's experience of working with children who are maltreated or suspected of being maltreated in child health care and school.  Method:A qualitative interview study was conducted with 12 specialist nurses in child health care and school. Data were analyzed using conventional content analysis.  Results:The work with maltreated children was described as complex. The reporting obligation was an important but difficult task. Assessing where the limit is for when a child becomes maltreated as well as a lack of cooperation with social services were difficulties that emerged, for which reason a report could sometimes be delayed or absent. Several strategies were used in the work where the relationship with the child and the family was of great importance.  Conclusion:The subject is complex. The specialist nurses describe a lack of methods and working methods to best manage work with maltreated children. The specialist nurses have developed their own strategies to help the child or the family in other ways first, before a report is written.

No description available.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna: Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn? Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder? Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder? En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen. Här kan man även läsa om hur Socialtjänstlagen 14 kapitel 1§ lyder inför anmälningsplikten. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förskolorna när det gäller bemötande och åtgärder men även att det finns osäkerhet i hur personalen ska agera. / This thesis explores how a local nursery school and a parents cooperative attitude and actions looks like when it comes to children who are victims of physical abuse . Work is based on the questions: Have the two preschools guidelines for dealing with the problem of physical abuse of children? What similarities are there in the guidelines when it comes to attitude and actions?  What are the differences in the guidelines when it comes to attitude and actions? A comparison between the two preschools done through a textual analysis of two documents , parents' cooperative has a crisis and contingency plan and the municipal has a document in which an obligation. The analyzes will be conducted from a hermeneutic approach and in a qualitative processing. The work also deals with notification requirements preschool faced suspicion or concern arises among staff. Here you can also read about how the Social Services Act 14, Chapter 1, § reads before notification. The results show that there are differences between the preschools regarding treatment and measures but also that there is uncertainty in how staff should act

El presente expediente versa en torno a la importancia que tiene la emisión de información oportuna de los ingredientes de aquellos productos que circulan en el mercado local, ya sean productos como galletas, cervezas o gaseosas por citar algunos ejemplos, es importante emitir información que detalle qué contienen estos productos, obligación que le corresponde a las empresas que distribuyen tales insumos, todo ello con la finalidad de informar debidamente a los consumidores respecto a qué producto están consumiendo. Ante tal afirmación, cabe preguntarse si es necesario mencionar de manera genérica estos ingredientes o si es indispensable llegar a la especificidad de estos contenidos. Es así como, se presenta a lo largo del trabajo en cuestión una problemática de este tipo, así, centrándonos ya en su desarrollo se tiene a la Asociación Peruana de Consumidores – ASPEC, la cual denuncia a Embotelladora Rivera S.A. por presuntamente omitir información relevante respecto a las características del producto que la mencionada empresa comercializa, esto es: La Gaseosa Triple Kola, considerando particularmente sus tipos de acidulantes, preservantes y colorantes, teniendo en cuenta respecto a este último, su nivel de Tartrazina. De esta manera, se evocan aspectos legales que refieren a la información, salud y seguridad de los usuarios, desarrollando argumentos que sostienen una eventual infracción a la Ley de Protección al Consumidor, en cuanto a la vulneración del derecho de información de los consumidores, así como de las medidas correctivas que se puedan determinar, teniendo en cuenta la gradualidad de la sanción impuesta eventualmente y el deber de diligencia que pueda llegar a tener el consumidor en el mercado. / Trabajo de suficiencia profesional