Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren. Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.

I denna rapport har jag skrivit om mitt projekt Kyrkkafe, ett inredningsförslag till Pingstkyrkan i Kungälv. Detta förslag är baserat på det program, behov och önskemål, som upprättats efter samtal med Pingstkyrkan samt efter egna observationer. Detta är resultatet av frågeställningar: Hur kan jag designa ett långsiktigt inredningsförslag till ett kök och kafé i Pingstkyrkan i Kungälv som främjar delaktighet och tillhörighet, underlättar relationsbyggande och ger tillfälle för gemenskap? Genom research, samtal, skissprocesser, planritningar, möbleringsplaner, vägguppställningar, moodboard och gestaltningsarbete har jag designat ett inredningsförslag till ett funktionellt kök som uppfyller regler, krav och användarnas önskemål samt en kafélokal som uppfyller kravet av flexibilitet genom olika möbleringsplaner. / In this paper I have written about my project Church café, an interior design proposal for a Pentecostal Church in Kungälv. This proposal is based on the program, the needs and desires, drawn up after interviews with the Pentecostal Church and my own observations. This is the result of the question: How can I design a long-term interior proposal for a kitchen and café in the Pentecostal Church in Kungälv which promotes participation and affiliation, that facilitates relationship building and provides an opportunity for communion? Through research, interviews, design processes, floor plans, furnishing plans, wall setups, moodboard and figuration work, I have designed an interior proposal for a functional kitchen that meets the rules, requirements and wishes of the users as well as a café that meets the requirement of flexibility through various furnishing plans.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskans upplevelser av första tiden i yrket är väl beforskat. Däremot är forskning om distriktssköterskans upplevelser sparsam. Ökat åldrande hos befolkningen ställer allt mer ökade krav på en alltmer avancerad sjukvård och ökad omvårdnadskompetens. Det råder brist på specialistsjuksköterskor och behovet är stort inom primärvården. Genom att belysa distriktssköterskans upplevelser av första tiden finns möjlighet att öka förståelsen kring de förutsättningar som krävs för att en nyutbildad distriktssköterska ska känna sig förberedd för den nya yrkesrollen samt uppleva möjlighet att utöva sin kompetens.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av första tiden i yrket. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet ledde fram till fyra kategorier vilka var en emotionell utmaning, personlig utveckling i relation till yrkesrollen, brist på praktisk kunskap och det kollegiala stödet är värdefullt. Slutsats: Distriktssköterskan upplevde första tiden som känslomässigt påfrestande och präglades av krav och förväntningar på den nya yrkesrollen som upplevdes komplex. Det fanns en avsaknad av praktisk kunskap som skapade osäkerhet i yrkesrollen. Det kollegiala stödet hade stor beydelse. Genom förskrivningsrätten och upplevelsen att kunna ta sig an det ökade ansvaret fann distriktssköterskan en självständighet. Studiens fynd bedöms värdefulla för arbetsgivare, lärosäten och kollegor för att kunna ge det stöd distriktssköterskor behöver för att känna trygghet i sitt arbete och tillåtas växa i sin nya yrkesroll.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som inom fast fashion har påverkat företagen på den internationella modemarknaden. Världen har förändrats och konsumenter ställer högre krav på modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget är i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmärksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion. Därför har leveranskedjan samt andra utvecklade strategier idag utvecklats eftersom det har en stor betydelse för att överleva som ett fast fashion företag i modeindustrin.</p><p>Vi har under uppsatsens gång utgått ifrån de teorier som vi funnit vara relevanta inom ämnet för att kunna koppla den till empiri. Studien är därför utförd efter en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Till stor del är uppsatsen baserad på sekundärdata, vi har här utgått ifrån fallstudie av Zara och H & M. En anonym kvalitativ intervju med en anställd inom ett världskänt fast fashion företag är genomförd. Vi har sedan analyserat och framfört empirin emot den valda teorin för att finna samband och skillnader av de valda fast fashion företagen.</p><p>Slutsatsen är att fast fashion begreppet står för effektivitet, flexibilitet och vetskapen om de rätta trenderna. Tiden, kommunikation och korta ledtider är viktiga faktorer som spelar en huvudroll inom fast fashion. Det visar sig att konsumenternas preferenser idag ändras på ett ögonblick, vilket är skapat av att fast fashion företag visat att det är möjligt att leverera det senaste modet på några få dagar. Slutsatsen visar att den viktigaste strategin inom fast fashion är att kunna reagera snabbt på modemarknadens efterfrågan.</p>

In 1917, the Swedish socialist party SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, was split in two. A more radical, leftish fraction broke out and became SSV, Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (today Vänsterpartiet). The party division is often explained with different attitudes concerning parliamentarism and militarisation – a more compromising one and a more revolutionary and defence nihilist one – that in a time of world war and revolutions led to insurmountable disagreements. Several of the party members thought that the division would not be permanent, as it became. The cementation of the separation suggests that there were more fundamental differences between the leaving fraction and the remaining SAP than just short-sighted political questions such as the WW1. This essay investigates the concept of freedom in the social democratic discourse to discover whether different views and usage of the concept of freedom might indicate greater ideological differences that cemented the division. This is a thorough study of the Social Democrat magazine Tiden during the period 1915-1920, with this purpose. To see the differences properly, a theoretical background on freedom is made, where the differences between liberal, socialist and Leninist freedom together with the ideas of freedom to and freedom from, as well as Isaiah Berlins concepts of positive and negative freedom are distinguished and examined. After the examination of the material, the conclusion is drawn that the views on and ideas of freedom vary greatly, and that it is very likely that it did have an impact on the division, especially in a long-term perspective.

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

<p>Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.</p>

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som inom fast fashion har påverkat företagen på den internationella modemarknaden. Världen har förändrats och konsumenter ställer högre krav på modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget är i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmärksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion. Därför har leveranskedjan samt andra utvecklade strategier idag utvecklats eftersom det har en stor betydelse för att överleva som ett fast fashion företag i modeindustrin. Vi har under uppsatsens gång utgått ifrån de teorier som vi funnit vara relevanta inom ämnet för att kunna koppla den till empiri. Studien är därför utförd efter en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Till stor del är uppsatsen baserad på sekundärdata, vi har här utgått ifrån fallstudie av Zara och H &amp; M. En anonym kvalitativ intervju med en anställd inom ett världskänt fast fashion företag är genomförd. Vi har sedan analyserat och framfört empirin emot den valda teorin för att finna samband och skillnader av de valda fast fashion företagen. Slutsatsen är att fast fashion begreppet står för effektivitet, flexibilitet och vetskapen om de rätta trenderna. Tiden, kommunikation och korta ledtider är viktiga faktorer som spelar en huvudroll inom fast fashion. Det visar sig att konsumenternas preferenser idag ändras på ett ögonblick, vilket är skapat av att fast fashion företag visat att det är möjligt att leverera det senaste modet på några få dagar. Slutsatsen visar att den viktigaste strategin inom fast fashion är att kunna reagera snabbt på modemarknadens efterfrågan.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material. The material has also been compared and analyzed against previous research on teachers first years in the profession and the research on preschool reachers start in the profession. The results show that three of the interviewed preschool teachers felt they have the support of colleagues during the start of their profession. Preschool teachers experienced various phenomena as difficulties during their professional start, but they stated that they experienced the same phenomenon as an opportunity in the start of the profession. These phenomena were the interactions with the children and the support they felt by their colleagues. Furthermore, the preschool teachers felt at home in the profession after approximately one year.