Based on newspapers, the aim of this study is to find predominant discourses about prostitutes, prostitution and sex buyers. By using the foucauldian discourse analysis, 18 newspaper articles from 2016 and 2017 have been analyzed. The newspaper articles have been taken from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study is based on a social-constructivist perspective and uses two different feminist perspectives on prostitution, liberal feminism and radical feminism. The material has been analyzed with focus on the implicit, power, rules of exclusion and subject positioning and four prominent discourses have been found. These are “The prostitute as an involuntary victim”, “The prostitute as a commodity”, “The demand as the problem” and “The everyday inhumane sex buyer”. It is important for social work professionals to have knowledge about discourses in order to be aware of the constructive power of speech in their interactions with clients. / Med utgångspunkt i dagspress är syftet med denna studie att finna dominerande diskurser kring prostituerade, prostitution och sexköpare. Med användning av den foucauldianska diskursanalysen har 18 tidningsartiklar från 2016 och 2017 analyserats. Tidningsartiklarna har hämtats från dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien har även grund i det socialkonstruktivistiska perspektivet och behandlar två olika feministiska perspektiv på prostitution, liberalfeminism och radikalfeminism. Med fokus på det underförstådda, makt, utestängningsprocedurer och subjektspositionering har materialet analyserats och fyra framträdande diskurser återfunnits. Dessa är “Den prostituerade som ofrivilligt offer”, “Den prostituerade som marknadsvara”, “Efterfrågan som problemet” och “Den vanliga inhumana sexköparen”. För yrkesverksamma inom socialt arbete är kunskap om diskurser viktiga för att på bästa sätt kunna bemöta klienter och vara medvetna om den skapandekraft som språket kan besitta.

Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.

Rapporteringen om kriget i Ukraina har varit omfattande, både under 2014 och under 2022. Medierapportering och hur media gestaltar informationen kan forma läsarnas uppfattning om olika aktörer och händelser, vilket kan påverka politiken och opinionen i landet. Med utgångspunkt i detta använder denna undersökning gestaltningsteori för att granska rapporteringen av Ukrainakriget i de svenskatidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Målet med undersökningen är att skapaen bild av hur tidningsrapporteringen om kriget i Ukraina har sett ut över tid. För att möjliggöra detta syftar undersökningen till att besvara följande frågor. Hur har Ukrainakriget gestaltats av svenska tidningar under 2022 och hur ser gestaltningen utjämfört med 2014? Går det att identifiera tendenser för eller emot olika aktörer i nyhetsrapporteringen 2022 och skiljer sig dessa i så fall från 2014? Hur skiljer sig tidningsrapporteringen om Ukrainakriget över tid, baserat på jämförelser med tidigare forskning? Undersökningen har genomförts genom att analysera materialet genom kvalitativ textanalys där resultaten av undersökningen presenteras i löpande textform, samt med kvantitativa inslag i form av tabeller. Undersökningen går igenom innehållet i 241 artiklar som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan februari 2022 och juli 2022, samt två undersökningar som analyserat mediagestaltningen under 2014. Resultatet av undersökningen visar en kontinuitet i gestaltningen eftersom majoriteten av artiklarna som publicerats under bådatidsperioder huvudsakligen fokuserar på den pågående konflikten mellan Ryssland och väst i form av internationell politik eller inrikespolitik, istället för själva kriget i Ukraina. Förändringar i gestaltningen förekommer dock under 2022 genom att nya ämnen som migration, ekonomi och energikris diskuteras i relation till Ukrainakriget. Undersökningen visar även att gestaltningen av konflikten under 2022 huvudsakligen är proukrainsk med enstaka ryssvänliga tendenser, vilket liknar det resultat som dentidigare forskningen presenterat från 2014. / The war in Ukraine had a large media presence during both 2014 and 2022. The way media frames information about the conflict can lead to the reader of said media to be influenced into viewing actors and events in a certain way, which can have an effect on public opinion and political decision making. Because of this framing theory is used as the theoretical basis to analyze the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The goal of this analysis is to form an understanding about how the media has framed the Ukraine war over time. To reach this goal the analysis attempts to answer the following questions: How Swedish newspapers have framed the Ukraine war during 2022 and 2014? Is the framing in these papers biased towards any actors in 2022 and how does this compare to 2014? How does the framing of the conflict in 2022 differ from previous studies of the events from 2014? The analysis has been conducted using qualitative text analysis, and the result of this is presented both using text and by using a quantitative method through charts. The analysis focuses on 241 different newspaper articles published between February 2022 and July 2022 and two studies focusing on the Swedish news framing during 2014. The result of the analysis shows continuity in the framing as both focused heavily on the Russia vs west struggle that is playing out on the international and domestic political stage, instead of the war itself. There were some changes however, as 2022 introduced new subjects such as migration, economy and energy crisis to the framing of the war in Ukraine. The analysis also shows that the framing of the media in 2022 is heavily biased towards Ukraine with only a small amount of pro russian tendencies, which is a similar result to what was presented by previous studies covering the conflict during 2014.

År 2015 tvingades tiotusentals syrier på flykt till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. Under 2022 invaderas Ukraina av Ryssland vilket tvingade ukrainare på flykt till Sverige. Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka svenska nyhetstidningars framställningar av syriska flyktingar respektive ukrainska flyktingar. Fokus har legat på språket och hur dess tillämpningsformer kopplas samman med makt och sociala skillnader i samhället. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. En kodningsprocess har gjorts för att kunna identifiera mönster i artiklarna. Mönstren analyserades därefter från begreppet makt med utgångspunkt i Foucaults maktteori, Franzéns makttriangel samt begreppen etablerade och outsiders. De flesta av de analyserade artiklarna lyfte fram en solidaritet i mottagandet av ukrainska flyktingar och generaliserade dem i termer av "ukrainare". Syriska flyktingar porträtterades i stället i relation till hot och generaliserades i termer av "flyktingar". Framställningarna av syriska flyktingar visade på kulturella skillnader jämfört med Sverige där framställningen av ukrainska flyktingar i stället visade på kulturella likheter där en större acceptans för flyktingar från Europa synliggjordes. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och vald teori kunde vi komma fram till en slutsats; syriska flyktingar framställs i vårt analyserade material annorlunda än ukrainska flyktingar, baserat på nationellt ursprung och religion. / In 2015, tens of thousands of Syrians were forced to flee to Sweden to escape the civil war in Syria. In 2022, Ukraine was invaded by Russia, forcing Ukrainians to flee to Sweden. The purpose of this study is to use a critical discourse analysis to examine Swedish newspaper's representations of Syrian refugees and Ukrainian refugees. The focus has been on language and how its forms of application are linked to power and social differences in society. A total of 20 articles made up the material for the analysis, which were taken from Aftonbladet and Dagens Nyheter. Five articles per refugee group and newspaper. The articles about Syrian refugees are from 2015 and the articles about Ukrainian refugees are from 2022. A coding process was carried out to identify patterns in the articles. The patterns were then analyzed from the concept of power based on Foucault's power theory, Franzén’s power triangle and the concepts established and outsiders.  Most of the analyzed articles highlighted a solidarity in the reception of Ukrainian refugees and generalized them in terms of “Ukrainians”. Syrian refugees were instead portrayed in relation to threat and generalized in terms of “refugees”. The portrayals of Syrian refugees showed cultural differences compared to Sweden. The portrayals of Ukrainian refugees showed cultural similarities, revealing a greater acceptance of refugees from Europe. With the help of a critical discourse analysis and selected theory, we were able to conclude; Syrian refugees, in our analyzed material, are presented differently than Ukrainian refugees, based on national origin and religion.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ‘vi och dom‘. Västvärlden, i synnerhet Europa och Sverige intar en dominant ställning i textmaterialet och blir på så vis en västerländsk norm. Genom att tilldela aktörer och händelser diverse negativa attribut kan media på så vis ge en orättvis bild av Islam och muslimer, språket är på så vis ett maktredskap. Det är därför viktigt att föra en kritisk diskussion i skolan om hur media påverkar människors förståelse av samhället och religiösa yttringar.  Därav är en undersökning som denna viktig för utbildningsväsendet, för att lyfta hur diskurser har makten att påverka människan och dennes syn på verkligheten och omvärlden.

Med utgångspunkt i tidningsartiklar är syftet med denna studie att finna framträdande diskurser kring ungdomar som är placerade inom Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem, SiS. Tidningsartiklarna som användes i studien är hämtade från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen har 38 tidningsartiklar från åren 2015 till 2019 analyserats. I analysen har makt, subjektpositioner, det underförstådda och utestängningsprocedurer varit i fokus och två framträdande diskurser har identifierats. Den ena är ”Offer för samhällsvård” som framställer SiS ungdomar som offer och att vården är otillräcklig. Den andra är ”SiS ungdomar som farliga förövare” som framställer att SiS ungdomar är farliga förövare både inom institutionsvården och i samhället. Hur vi talar om och vilka diskurser som får företräde i samhället är viktig kunskap för alla verksamma som arbetar inom socialt arbete, både för att öka den kritiska medvetenheten men också utöka kunskapen om den makt språket besitter. / Based on nationwide newspapers, the aim of this study is to find predominant discourses about young people who are placed within the State Institutional Board's special youth homes. The newspaper articles used in the study are taken from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet as well as the evening newspapers Aftonbladet and Expressen. By using a Foucauldian discourse analysis, 38 newspaper articles from the years 2015 to 2019 were analyzed. In the analysis, power, subject positions, the implicit and rules of exclusion have been explored and discovered. Two prominent discourses have been identified. The first one is “Victims of community care” which states that SiS care is insufficient. The second is “SiS youths as dangerous perpetrators”, which states that SiS youths are dangerous perpetrators both in institutional care and in society. To have knowledge about how we talk about a phenomenon, and which discourses that take precedence in society, are important for professionals in social work, since this can raise critical awareness and increase the understandings of the power of language.

Hur medier omskriver ett fenomen påverkar allmänhetens inställning till det berörda fenomenet. I denna uppsats presenteras en studie av om, och i så fall hur, stigma framkommer då svenska medier skildrar äldre med depression. För att få en uppfattning om huruvida skildringarna är under förändring studeras och jämförs två tidsperioder, år 1995–1999 samt 2015–2019.  Studien som presenteras är en kvalitativ dokumentstudie av massmediedokument. Tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna samlats in utifrån ett kriteriestyrt urval. Dessa tidningsartiklar har sedan analyserats och tematiserats genom en textanalys. Av resultatet framkommer att stigma är vanligt förekommande i skildringar av äldre med depression. Två teman framkommer; Missgynnande med anledning av ålder och Skildringar med negativa attribut. Mellan de båda tidsperioderna som studerats finns det såväl likheter som skillnader. Stigma framkommer under båda perioderna men skillnader har skett i hur skildringar görs i enskilda frågor utifrån rådande synsätt. Dessutom förekommer skillnader i hur olika negativa attribut präglar medias rapportering. Den skillnad som tydligast föreligger är att äldre med depression i hög grad skildras i relation till ensamhet under den senare tidsperioden. Det har också skett en utveckling i hur olika behandlingsmetoder skildras. Uppsatsen är relevant i förhållande till socialt arbete då äldre personer med depression i stor utsträckning är de kommunala socialtjänsternas ansvar. Det är därför viktigt att känna till hur äldre med depression skildras i medier då det har inverkan på allmänhetens kännedom om, och inställning till, åldrande och depression. / How the media writes about a phenomenon has an impact on the public´s perception of the concerned phenomenon. In this thesis a study is presented. The aim of the study is to investigate if, and in that case, how, stigma occurs when Swedish media portray elderly people with depression. To get an idea of whether the descriptions are changing, two time periods are studied and compared, 1995–1999 and 2015–2019. The study presented is a qualitative document study of mass media documents. Newspaper articles from the four largest Swedish daily newspapers were collected based on a criteria-driven selection. These newspaper articles have then been analyzed and thematized through a text analysis. The results show that stigma is common in descriptions of the elderly with depression. Two themes occur; Disadvantages due to age and Descriptions with negative attributes. Between the two time periods studied, there are both similarities and differences. Stigma occurs during both periods, but differences have occurred in how descriptions are made in specific issues based on prevailing views. In addition, there are differences in how different negative attributes characterize media reporting. The most obvious difference is that older people with depression are largely portrayed in relation to loneliness during the later time period. Also, there has been an evolvement in how different kinds of treatment are portrayed. The thesis is relevant in relation to social work as older people with depression are to a large extent the responsibility of the municipal social services. It is therefore important to know how the elderly with depression are portrayed in the media as it has an impact on the public's awareness of, and attitude towards, aging and depression.

Gang crime is a growing social problem that involves both women and men. The purpose of the study is to contribute knowledge about how female involvement in gang crime is portrayed in the Swedish media and what similarities and differences exist in the media's portrayal of women's and men's involvement in gang crime. The study is a qualitative document study of mass media documents. Newspaper articles from Aftonbladet and Expressen have been collected based on a targeted selection. In the study, a total of 79 articles have been included in the thematic analysis, where Nikolajeva's (2017) contradiction scheme formed the basis for finding codes, categories, and themes. Hirdman's (1988) gender system theory was then implemented in the discussion of results. The results show that media depictions of women's and men's involvement in gang crime mainly reproduce gender norms and the gender dichotomy. The reason for this is that the stereotypically female characteristics of obedience and self-sacrifice are most used to describe women's involvement in gang crime in the Swedish media. Thus, the results also show that the stereotypically male characteristic active occurs when women's participation in the media is portrayed and thus the gender contract is also challenged. Furthermore, there are both similarities and differences in the comparison of women's and men's participation in media portrayals. Similarities are seen, for example, based on the female characteristic of obedience, while differences are seen in male characteristics such as violence and independence. In conclusion, mass media depictions of women's involvement in gang crime can both uphold and challenge the gender contract, but depictions that uphold the gender contract are the most common.

Syftet med denna studie var att undersöka hur artiklar från två välkända svenskakvällstidningar beskriver det våld som män brukar mot kvinnor i nära relationer. Vidare har det undersökts vilka orsaksförklaringar tidningsartiklar använder för att beskriva mäns våld mot kvinnor. En kvalitativ textanalys har genomförts där resultatet har tematiserats med teoretisk ansats genom socioekologiska modellen och Socialstyrelsens definition av våld i nära relationer. Media har visat sig ha en betydande roll för människors förståelse av sociala problem. Det som beskrivs i media blir ofta människors verklighet, därför är det av betydelse att media ger en rättvis och korrekt bild av det stora och utbredda fenomen som våld i nära relationer utgör. Resultatet indikerar att fysiskt våld är den vanligast förekommande typ av våld som beskrivs av tidningsartiklar. Vidare skildrar studien att flest tidningsartiklar beskriver orsaker till mäns våld mot kvinnor med ett strukturellt perspektiv. Endast en av alla inkluderade tidningsartiklar beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom den socioekologiska modellens alla fyra perspektiv. Modellen som i enlighet med Socialstyrelsen är av stor vikt för att få en helhetsbeskrivning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. / The aim of this study was to investigate how articles from two well-known Swedish evening newspapers describe the violence that men use against women in close relationships. Furthermore, the study examined which causal explanations the newspaper articles use in the descriptions of the violence. This is done through a qualitative text analysis of newspaper articles' descriptions of violence. The results of the study have been thematized with a theoretical approach through the socio-ecological model and the National Board of Health and Welfare's definition of violence in close relationships. The media has proven to play a significant role in helping people understand social issues as what is described in the media often becomes people's reality. Therefore, it is important that the media provide a fair and correct picture of the large and widespread phenomenon that violence in close relationships constitutes. The results show that physical violence is the most described violence of newspaper articles. Furthermore, most causes of men's violence against women are described by newspaper articles with a structural perspective. Only one of all included newspaper articles describes men's violence against women in close relationships through all four perspectives of the socioecological model. The model which, in accordance with the National Board of Health and Welfare, is of great importance for obtaining a comprehensive description of men's violence against women in close relationships.

Med ett diskursteoretiskt förhållningssätt ämnar den här studien att studera hur kvinnors våld mot män framställs diskursivt i svensk press. Mer specifikt kommer besvara följande frågor att besvaras: “Hur framställs kvinnors våld mot män?”, “Hur framställs män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner?” och “Hur framställs kvinnor som utövar våld mot en manlig partner?”. För att besvara dessa frågor har trettiofem artiklar från svensk press under åren 2015 till 2020 analyserats med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys. Analysens fokus ligger på val av formulering och hur kvinnors våld mot män framställs. Utifrån analysen framträdde tre diskurser: “Det avvikande våldet”, “Det otillåtna offerskapet” samt ”Den sjuka kvinnan”. “Det avvikande våldet” visar att kvinnors våld mot män ses som något ovanligt. “Det otillåtna offerskapet” skapas genom att männen som utsätts för våld inte vill ses som offer, liksom att omgivningen har svårt att se dem som det. “Den sjuka kvinnan” visar att kvinnan som utövar våldet ofta framställs som sjuk. / This study aims to study women’s violence against men with a discourses theoretic approach. More specifically the following questions will be answered: “How is women’s violence against men portrayed?”, “How are men who are subjected to violence by a female partner portrayed?” and “How are women who use violence against a male partner portrayed?”. To answer these questions, thirty-five articles from Swedish media, from 2015 to 2020, was analyzed with a discourse theoretic approach. The focus in the analysis was choice of formulation and how women's violence against men was portrayed. Three discourses emerged: “The deviant violence”, “The illegitimate victimization” and “The sick woman”. “The deviant violence” shows that women’s violence against men is seen as something unusual. “The illegitimate victimization” is created when the man who is subjected to violence does not want to be seen as a victim, as well as the surroundings having a hard time seeing him as such.  “The sick woman” shows a woman who uses violence because she is ill.