Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter på en onkologisk vårdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett fastställt kategoriseringsschema på en onkologisk vårdavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvällsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvård, 44,0% med indirekt patientvård samt 22,5% med andra göromål under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 41,5% med indirekt patientvård samt 25,5% med andra göromål. Under kvällsskift spenderade sjuksköterskorna 34,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 46,5% med indirekt patientvård samt 19,5% med andra göromål. Resultatet visade att ca en tredjedel av arbetstiden spenderades med direkt patientvård. Resultatet indikerade också på att en förbättringspotential fanns, mycket av den indirekta patientvården skulle kunna utföras i närmare anslutning till patienten om en annan arbetsmodell anammades. Då sjuksköterskorna har tid över skulle mindre tid kunna läggas på andra göromål och därmed också öka tiden till direkt eller indirekt patientvård.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

<p>Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien. - Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan? - Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna? - Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete? - Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola

Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete. Dessa 20 procent motsvarar på ett ungefär lärarnas förtroendetid på 10 timmar per vecka. Studien visar även på att lärare verkar vara väl medvetna om hur de disponerar sin arbetstid även om vissa resultat kom att överraska deltagarna något. Lärarnas uppfattningar kan sammanfattas med att de generellt är i behov av mer tid till uppdatering av kunskaper, vill ha mer/mindre tid för socialt elevarbete, önskar fler lektionstillfällen samt mindre klasser. Många ansåg att APF-tiden skall användas mer till planering och efterarbete och mindre till konferenser och möten.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. </p><p>Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. </p><p>Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.</p><p>- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?</p><p>- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?</p><p>- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?</p><p>- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola</p>

This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.

Idag förekommer det en ojämlikhet i svenska förskoleverksamheter när det kommer till att erbjuda barn digitala verktyg i undervisningen. Studiens avsikt är att undersöka hur förskollärare runt om i olika förskoleverksamheter förhåller sig till att inkludera IKT och digitala verktyg i sin undervisning. Samtidigt undersöks hur olika ramfaktorer, exempelvis tidsfördelning och aktörer, påverkar förskollärarnas arbete i det aktuella ämnesområdet. Studien använder ramfaktorteori som både teoretisk ansats samt som ett analysverktyg. Studiens empiri har insamlats utifrån en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat i studien visar att förskollärarnas möjligheter till undervisningsprogression varierar mellan olika förskoleverksamheter. Vad förskollärare erbjuds samt vilka möjligheter de har för att kunna implementera undervisning som inkluderar digitala verktyg skiljer sig åt mellan olika förskoleverksamheter. Studiens deltagare har framhävt att det finns olika ramfaktorer som möjliggör alternativt begränsar deras arbete med inkludering av digitala verktyg. Studien beskriver att tidsfördelning är den faktor med störst omfång. Studiens slutsats beskriver att en förskoleverksamhets ledning kan med en stor sannolikhet ha en större roll i att kunna påverka undervisning än vad som har framkommit i studien. Slutsats lyfter även fram att verksamma förskollärare är medvetna aktörer som påverkas av olika ramfaktorer när de ska bedriva undervisning som inkluderar digitala verktyg.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier. Resultatet visade att 19,53 procent av arbetspasset vilket motsvarar 97 minuter spenderades med direkt patientkontakt respektive de 24,3 procent vilket motsvarar 120 minuter per dag till administrativa göromål. Dessutom uppmättes det att sjuksköterskorna blev avbrutna i snitt 26 gånger under ett åtta timmars arbetspass vilket resulterar till 3,25 avbrott per timme. Forskarnas slutsats är att det finns flera fördelar med ökad tid för patientkontakt och att detta är synnerhet gällande på en allmänpediatrisk avdelning. / The aim of the study was to examine how nurses at a general pediatric unit dispose of their time regarding administrative duties compared to direct interaction with the patient. To appropriately survey this phenomenon an activity study was conducted. The method for data collection was a nonexperimental descriptive observational study where seven nurses were followed for a total of fifteen days where the amount of time of their activities where noted according to an activity schedule that was formed beforehand. The schedule contained nine categories including the amount of interruptions nurses where subject to. The result of the study showed that roughly 19,53 percent of the nurses’ time, which is the equivalent to 97 minutes, were spent directly with the patients compared to the 24,3 percent, which amounts to 120 minutes a day, she spent with administrative tasks. Furthermore it was found that a nurse is in average interrupted 26 times during an eight hour shift which gives an average of 3,25 interruptions every hour. In conclusion the authors found ground that there are many benefits with increased nurse-patient time and believe this is especially true in a general pediatric unit.

Risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar är hög bland sjukvårdspersonal bland annat då kraven på kvalitet, effektivitet och arbetstempo har ökat. I diskussionen kring sjuksköterskors arbetssituation är saknas det aktuell kunskap om hur sjuksköterskor inom den neonatala intensivvården fördelar sin tid under arbetsdagen och vilka arbetsmoment som sjuksköterskorna utför i sitt dagliga arbete. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmoment en sjuksköterska på neonatalintensiven utför under ett arbetspass samt kartlägga hur tidsåtgången fördelade sig mellan dessa arbetsmoment. En strukturerad tidsstudie genomfördes därför på en neonatal intensivvårdsavdelning i Sverige. Resultatet visade hur sjuksköterskorna fördelar sin tid mellan 69 olika arbetsmoment i 23 kategorier inom åtta kompetensområden samt hur omvårdnadsarbetet fördelade sig tidsmässigt mellan den direkt patientnära kontakten och övriga patientrelaterade uppgifter. 54 procent av den totalt arbetade tiden ägnades åt indirekt omvårdnad som förberedande arbete, hantering av material och samverkan i vårdkedjan medan 35 procent ägnas åt patientnära omvårdnad. Sjuksköterskearbetet är uppdelat mellan många olika arbetsmoment och arbetsområden, det är hög tid att se över sjuksköterskerollen och de uppgifter hon tilldelas som leder iväg från patientsängen. / The risk for acquire stress related diseases is high in medical staff since the demand on quality, efficiency and work pace has increased. There is not much recent knowledge about how nurses in neonatal intensive care spend their time and which work tasks the nurses perform in their everyday work. The aim of this study was to examine which work tasks a nurse in neonatal intensive care perform during their workday and present a survey to how the time divides between these different tasks. A structured time study was performed at a neonatal intensive care unit in Sweden. The result show how the nurses divide their time between 69 different work tasks divided in to 23 categories in eight areas of competence and how the nursing work divide in terms of time between direct patient care and other patient related tasks. Nurses spend 54 percent of the total worked time to indirect care like preparations for nursing tasks, material and cooperation with external caregivers while 35 percent where spent at direct bedside care. The nurses time is divided between many different tasks and areas of expertise, it is necessary to evaluate the nursing profession and the tasks that leads them away from the patients bed.