Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

Innebörden i regeringens satsning på tillitsbaserad styrning är att medarbetarnas erfarenhet och verksamhetsnära kunskap på ett bättre sätt ska tas tillvara och att behovet av kontroll ska balanseras mot förtroende för medarbetarna. Att släppa på detaljstyrningen och lämna mer handlingsutrymme till medarbetarna går väl i takt med teorin om offensiv kvalitetsutveckling. I en organisation där ansvar och befogenheter delegeras till medarbetarna känner de motivation, resultaten förbättras och ledningen får till följd av detta ett än mer ökat förtroende för dem. Minskad detaljstyrning betyder dock inte att man helt kan släppa på kontrollen. Kontrollsystem är viktiga  då det är genom dem som ledningen kan tillse att medarbetarna agerar och presterar i linje med verksamhetens mål. Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om hur linjechefer uppfattar att  relationen mellan tillit och kontroll kan antingen bidra till eller hindra kvalitetsutveckling inom myndigheter. I studien har utforskats om det finns några teoretiska likheter mellan den tillitsbaserade styrningen och offensiv kvalitetsutveckling. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit semistrukturerade, berättande intervjuer.  Slutsatserna är att de intervjuade cheferna anser att ökad tillit bidrar till kvalitetsutveckling, att tydliga ramar främjar tillit samt att tillit inte är synonymt med brist på styrning. Cheferna lägger vikt vid att finnas till hands när det behövs och menar att det är lättare både för dem själva och för medarbetarna att ta ut svängarna när gränserna för handlingsutrymmet finns tydligt angivna. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur linjechefer på en statlig myndighet ser på tillit och kontroll. / The Swedish Government’s reform to ensure trust based governance aims to create an environment that makes use of employees’ experience and knowledge and balances the need for control against trust. Steering that does not control in detail, but rather allows those conducting operations room for manoeuvre, has much in common with the theory of total quality management. In an organization that delegates responsibility and authority, employees will feel motivated, results will improve and management’s trust in employees will increase. Still, control systems are important since they provide management with information to ensure that employees act and perform in accordance with organizational goals. The aim of the thesis has been to create knowledge about first line managers’ view on the relationship between trust and control, and if that balance can either contribute to, or impede, quality development within governmental authorities. The study involves an exploration of theoretical similarities between trust based governance and total quality management. The research method has been qualitative and the method for data collection has been semi-structured, narrative interviews. The result of the study indicates that the interviewed managers believe that trust contributes to quality development, that a clear framework can promote trust and that trust not is equivalent to absence of steering. The managers emphasize the importance of being available when needed and believe that it is easier for both them and their employees to perform within a clearly defined room for action. The study contributes to a better understanding for government employed first line managers’ views on trust and control. / <p>2018-06-27</p>

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>