Bakgrund: Idrotten är en viktig del av de flesta barn- och ungdomars liv, för att idrotten ska bli rolig och uppfostrande krävs det att det finns kompetenta ledare som kan ställa upp. Syfte: Den här studien syftar till att undersöka utbildnings- och upplevd kompetensnivå hos tränare för ungdomar 13-16 år.  Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod och enkäter skickades ut till 226 tränare inom fotboll, innebandy och ishockey, varav 116 av dem svarade. Resultat: Resultatet visade att 33% av tränarna hade universitetsutbildning, 47% hade mer än 3 utbildningar inom SISU eller inom förbundet. Det är främst idrottsspecifika områden inom idrottspsykologi, idrottsskador & rehab, ledarskap & tränarskap, träningslära samt kost- och näringslära som tränarna själva vill lära sig mer om. Den upplevda kompetensnivån var högst inom den professionella kompetensen som handlar om idrottsspecifik kunskap. Det verkar finnas en tendens till ett negativt samband mellan intrapersonell kompetens och antal utbildningar inom SISU och förbund. Diskussion: Medelvärdet för upplevd kompetens låg under ´´Medel´´på alla områden, dock var professionell kompetens högst och intrapersonell kompetens lägst. Vilket kan bero på att den professionella kompetensen ofta anses som mest nödvändig att ha som tränare.

<p>Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.</p>

<p>Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att </p><p>beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar </p><p>på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon </p><p>alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en </p><p>idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en </p><p>alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare </p><p>är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med </p><p>idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av </p><p>alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett </p><p>stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur </p><p>mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i </p><p>ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på </p><p>alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk </p><p>synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i </p><p>föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten </p><p>hos ungdomar.</p>

<p> </p><p>Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.</p>

<p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.</p><p>Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?</p><p>Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.</p><p>Resultat</p><p>3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.</p></p>

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten hos ungdomar.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik. Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi? Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer? Metod Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga. Resultat 3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa. Slutsats Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.

Syfte och frågeställningar Syftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende? Metod Urvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas &amp; Murphy 2010; Thomas, Murphy &amp; Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare. Resultat Resultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna. Det fanns en stark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter vid träning och uppmuntrade spelarna vid match. Resultaten visade även en stark signifikant linjär korrelation mellan spelarnas användning av färdigheterna vid träning och vid match. Det fanns också en medelstark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta spelarna använde färdigheterna och deras självförtroende samt hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda färdigheterna och spelarnas självförtroende. Slutsats Desto mer utbildning spelare och tränare får om idrottspsykologi ju oftare använder de idrottspsykologiska färdigheter. De spelare som använder och de tränare som uppmuntrar spelarna att använda färdigheterna vid träning kommer att använda färdigheterna även vid match. Det fanns ett samband mellan ett högt självförtroende hos spelarna och att tränarna uppmuntrade spelarna samt att spelarna själva använde idrottspsykologiska färdigheter. Nyckelord: Idrottspsykologiska färdigheter, ishockey, handboll, uppmuntran tränare, självförtroende

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende? Metod Semistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Sammanlagt utgjorde datamaterielet 768 minuter och 124 utskrivna sidor med enkelt radavstånd. Textmassan analyserades genom att meningsbärande enheter (meaning units, MU) noterades och sedan sorterades in i olika sub-teman. Dessa sub-teman sorterades sedan in i olika övergripande teman. Resultat Överlag stämde tränarnas uppfattning väl överens med vad deras utövare ansåg påverkar själv-förtroende. Däremot hade utövarna många fler orsaker till trötthet och metoder för återhämtning än tränarna. De vanligaste faktorerna som berördes som orsaker till trötthet var fysiska faktorer och motgångar. Den återhämtningsstrategin som var mest framträdande var att få energi från relationer med nära vänner och familj. Den främsta källan till självförtroende var prestationer. Trötthet sades framförallt kunna märkas genom prestationsförsämringar och självförtroende kan särskilt märkas genom utövarnas beteenden. För att minska trötthetskänslor ville helst utövarna ha så bra träningsupplägg som möjligt av tränarna. Positiv feedback var den viktigaste hjälpen tränaren kan hjälpa till med för att påverka självförtroendet. För att kunna läsa av utövarna så bra som möjligt behöver tränaren vara engagerad i individen. Slutsats Studien tyder på att tränare kanske fokuserar lite mer på mer fysiska aspekter medan utövarna även upplever också sociala och psykologiska aspekter av träning och tävling. Öppen kommunikation och skattningsskalor lyfts fram som tänkbara sätt för tränare att hantera denna problematik. / Aim The aim with this study was to study athletes' and coaches' views on fatigue and self-confidence as well as how well these fit each other. The research questions used were as follows: What do athletes and coaches think influence the athletes' fatigue and self-confidence? How is fatigue and self-confidence recognized? What do athletes think they need help with in the work with self-confidence and recovery? What characterizes a coach who is skilled at reading the athletes' level of self-confidence? Method Semi-structured interviews were performed with women's senior (n = 9) from elite level teams in three different team sports and their coaches (n = 3). The average lengths of the interviews were for coaches 113 minutes and for athletes 48 minutes. The interviews were transcribed verbatim. In total the data material made up 768 minutes and 124 printed single spaced pages. The transcripts were analyzed through meaning units (MU) which were then sorted in various sub-themes. These sub-themes were then sorted in to various themes. Results Overall the coaches' views matched pretty well with what their athletes thought influence self-confidence. The athletes though, had many more reasons for fatigue and methods of recovery then the coaches. The most common factors that were touched as reasons for fatigue were physical factors and setbacks. The recovery strategy that was most prominent was to be energized from relationships with close friends and family. The prime source of self-confidence was achievements. Fatigue was said to foremost be recognized through lowering of performances and self-confidence can be especially recognized through the athletes' behaviors. To reduce the feelings of fatigue the athletes wanted as good a practice regimen as possible from the coaches. Positive feedback was the most important help the coach could help out with to influence self-confidence. To be able to read the athletes as well as possible the coach needs to be engaged in the individual athletes. Conclusions This study indicate that coaches maybe focusing a little more on more physical aspects while the athletes also experience social and psychological aspects of training and competition. Open communication and self-report measures were advanced as possibilities to manage these problems.