Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktiva seniorers syn på utbud och närhet till platser för fysisk aktivitet i närområdet kopplat till graden av fysisk aktivitet hos seniorer i åldern 65 år och äldre i Stockholmsområdet. Metod: Studien genomfördes genom en enkätundersökning som delades ut på anläggningar för fysisk aktivitet i Stockholm med omnejd. Totalt deltog 101 personer (84 kvinnor och 16 män) mellan 65 och 90 år i studien. Fysisk aktivitetsnivå (MET- min/vecka), upplevt utbud samt närhet till platser för fysisk aktivitet besvarades i enkäten. Resultat: Majoriteten av deltagarna upplevde att utbudet av seniorträning, motionsanläggning samt park/naturområde/motionsspår i närområdet var bra och bara ett fåtal upplevde utbudet som dåligt. De som upplevde att utbudet av motionsanläggningar var bra visade också en tendens till högre total fysisk aktivitetsnivå än de som upplevde utbudet som dåligt. Det fanns ingen skillnad i aktivitetsnivå mellan de som upplevde att utbudet av seniorträning respektive park/naturområde/motionsspår var bra och de som upplevde att utbudet var dåligt. Det fanns inga signifikanta skillnader i fysisk aktivitetsnivå mellan deltagarna som hade 1-10 min, 11-20 min och över 21 min till platsen där de utförde sin fysiska aktivitet. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur yngre äldre (65-71 år) och äldre äldre (72-90 år) svarade i hur nära de hade till platsen för fysisk aktivitet samt hur de upplevde utbudet av dessa. Ingen skillnad fanns heller i fysisk aktivitetsnivå mellan åldersgrupperna. Slutsats: Studien fann att aktiva seniorer i åldern 65-90 inte var mer fysiskt aktiva om de hade nära eller upplevde att utbudet var bra av platser för fysisk aktivitet i närområdet. Ett bra utbud av motionsanläggningar kan däremot vara positivt för äldres fysiska aktivitet. Det fanns inga skillnader i närhet respektive utbud mellan yngre äldre och äldre äldre. Det kan därför vara en idé för framtida studier att även undersöka fysisk funktion i relation till ålder och fysisk aktivitetsnivå för att få en ytterligare dimension. Funktionsnivån kan därför ses som mer viktig än åldersskillnaden. En ytterligare förståelse för yttre miljöfaktorer så som utbud och närhetens inverkan på äldres fysiska aktivitet är viktigt för att öka äldres fysiska aktivitetsnivå. Därmed kan funktionsnivå och självständighet bibehållas på äldre dagar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att fastställa vad som motiverar till att människor fortsätter träna högintensiv träning med inriktning på sporten Crossfit. Frågeställningarna är (1) Är det främst inre motivation eller yttre motivation som bidrar till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit och (2) Vilken är den främsta motivationsregleringen bland deltagarna till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit? Metod I denna studie valde man att dela ut den beprövade enkäten BREQ-3 för att besvara samtliga frågeställningar. Enkäten delades ut på 5 Crossfit-gym i Stockholms län. Vid utdelandet blev deltagarna informerade muntligt om studiens syfte, att det tar 5 minuter att fylla i, det är helt frivilligt att delta samt att enkäten är helt anonym. Totalt tillfrågades 105 personer att delta, 86 enkäter fylldes i och 78 enkäter användes för beräkning av resultatet. Resultat Resultatet visar signifikanta resultat att de viktigaste faktorerna som motiverar människor till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit är främst en inre motivation. Detta innebär att anledningen till att deltagarna fortsatt träna högintensiv träning är främst för att man finner sporten roligt och har intresse för den. Trots hög inre motivation samt reglering så är även delar av den yttre motivationen relativt höga bland studiens deltagare. Slutsats Med resultaten i denna studie kan man fastställa att majoriteten av de människor som tränar högintensiv träning i form av sporten Crossfit i Stockholms län har främst en inre motivation som motiverar dem till fortsatt träning inom denna sport och intensitet. Trots en hög inre motivation visade deltagarna också relativt höga värden på yttre motivation, framförallt de yttre motivationer som är mer självbestämmande istället för fullt påverkade av yttre faktorer.  I deltagarnas egna formuleringar är anledningarna till att man fortsatt träna främst att det är en kul och effektiv träningsform, gemenskapen på anläggningen samt att man mår bättre både psykisk och fysiskt. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Att bli medlem på en träningsanläggning har blivit alltmer populärt i Sverige. Dock finns det ett antal av dem som tappar motivationen till sin träning. Utifrån ett motivationsperspektiv undersöker därför denna studie hur träningsanläggningar arbetar för att motivera sina medlemmar till träning, samt hur medlemmar upplever att de blir motiverade till träning av sina anläggningar och vilken betydelse detta har för deras träning. En kvalitativ studie har genomförts i form av intervjuer med träningsanläggningsansvariga och träningsanläggningsmedlemmar. Resultatet visar att träningsanläggningar lägger mycket ansvar hos sina gruppträningsinstruktörer, att de ska skapa en relation till medlemmarna, vara deras förebilder och inspiratörer. De arbetar även för att ge sina medlemmar en bra start på anläggningen i form av träningsinstruktioner och uppföljningssamtal. Medlemmarnas egna upplevelser och betydelser av hur träningsanläggningarna arbetar för att motivera dem tycks variera beroende på vilken typ av träning som medlemmarna ägnar sig åt och även hur pass självständiga medlemmarna är i sin träning. Slutsatsen blir därmed att träningsanläggningarnas arbete med att motivera sina medlemmar upplevs på olika vis beroende på medlemmarnas val av träningsformer. Det tycks även finnas ett samband mellan betydelsen av detta motivationsarbete och hur pass självständig en medlem är i sin träning.

Bakgrund: Minskade testosteronnivåer hos äldre överviktiga män är ett fenomen som varit omtalat i många år. Allvarliga sjukdomar som kan leda till för tidig bortgång kan förekomma vid för låga testosteronnivåer hos män. I många år har äldre överviktiga män använt sig av medicinska ingrepp för att öka sina hormonnivåer med syftet att återfå sin ungdomliga hälsa och undvika sjukdomar. Syftet med denna studie är att göra en sammanfattning av sökt och hittad litteratur om träningseffekter på testosteronnivåer hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Metoden som författaren valt är en systematisk litteraturstudie. Resultat utgår från hittade studier från databaserna PubMed och Discovery. Med hjälp av sökord och andra begränsningar hittades relevanta vetenskapliga artiklar som analyserades, evidensvärderades och diskuterades av författaren. Resultaten framfördes från sju hittade artiklar där fyra av de visade att testosteronnivåerna kan ökas genom träning för äldre överviktiga män. Träningsformen som visade bäst resultat var aerob träning och denna träningsform användes i fem av samtliga artiklar. Testosteronnivåökning och andra förbättrade hälsotillstånd resulterades av aerob träning i olika former och tidsperioder. Slutsats: Vid utövandet av aerob träning av olika former under olika tidsperioder kan testosteronnivåer öka hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Kostmodifiering i kombination med aerob träning visar sig öka chansen för att öka testosteronnivåerna hos drabbade.

Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.

Bakgrund: Inom e-sport tävlar e-atleter som enskilda deltagare eller i ett lag från olika länder som möter varandra i samma datorspel. Dessa matcher/turneringar ses av miljontals personer över hela världen. Skador som inträffar inom e-sport kan vara så pass allvarliga att utövarna behöver avsluta sin karriär, ofta handlar det om överbelastningsskador i rygg, nacke, skuldra, hand och handled. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie, studera kunskapsläget gällande E-sport och fysisk träning.  Metod: För att svara på frågeställningarna har en beskrivande litteraturöversikt genomförts i databaserna Sportdiscus, Web of Science, Scopus, Google Scholar, PubMed och DiVA. Resultat: Totalt inkluderades fem studier. Två av dessa var interventionsstudier där en hade kontrollgrupp. Två studier var enkätstudier varav en även inkluderade en intervjudel. Den femte studien var en tvärsnittsstudie.  Konklusion: Från de inkluderade studierna kunde inget samband hittas mellan fysisk träning och e-atleters prestation. E-atleter upplevde dock att deras prestation blir bättre av att träna fysiskt. Målet med fysisk träning för e-atleter är till störst del för att få en bättre allmän hälsa och bara en lite del av e-atleter tränar för att prestera bättre. De risker som e-atleter utsätter sig för är långvarigt stillasittande, ögonutmattning och muskuloskeletala besvär i rygg, nacke, hand och handled.

No description available.

<p>Fysisk aktivitet är något som skulle kunna motverka det växande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att självförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera träningsbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg påverkar frekvensen av regelbundet träningsbeteende och om ålder och kön påverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats på träningsbeteende liksom stickprovet hade stor åldersvarians till skillnad från tidigare studier inom ämnet. En enkätundersökning gjordes på två gym i Stockholm med 80 deltagare. Resultatet visade att om den tränande söker framsteg med sin träning resulterar detta i att man tränar oftare, män tränar mer än kvinnor och desto äldre man är desto längre har man tränat regelbundet. Engagemang och framsteg visade ingen effekt på antal års regelbunden träning. Träningsbeteende bör implementeras som en naturlig del i vardagen redan som barn för att få ett ihållande träningsbeteende.</p>

<p>Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt. Den fysiska träningen gav en effektiv stressreduktion vid påtagliga stresstillstånd, medan meditation bidrog till att förändra förhållningssättet till det som stressar. Resultaten pekar på att fysisk träning och meditation är komplementära i strävan efter stressreduktion och det som verkar vara avgörande för valet av utövande är individens personlighet, situation och i vilken fas man befinner sig i livet.</p>

<p><strong><em><p>I dagens samhälle är människor inte längre lika aktiva som de var förr, detta leder till att allt fler människor får välfärdssjukomar och fler och fler människor sjukskriver sig på grund av dessa. Detta leder till att företagen måste få sina anställda att förebygga välfärdssjukdomarna genom utbildning och träning för att minska sjukfrånvaron på företaget.</p><p>Syftet med uppsatsen är att granska företagets åtgärdssatsningar samt nyttjandegraden av dessa, för att därefter kunna förbättra nyttjandegraden av friskvårdssatsningarna genom ökad motivation och kommunikation från ledarna.</p></em></strong></p>