<p>Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.</p>

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka upplevelserna av mobbning och kränkande behandling inom organiserad barnidrott. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: I hur stor utsträckning existerar mobbning och kränkande behandling inom barnidrotten enligt föreningsaktiva och tidigare föreningsaktiva barn? Hur skiljer sig upplevelserna av mobbning mellan pojkar och flickor och mellan olika idrotter? Hur vanligt är det att barn säger sig ha slutat med sin idrott på grund av att de utsatts för mobbning eller kränkande behandling inom idrotten? Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en enkätundersökning. Urvalet skedde strategiskt med hänsyn till skolornas upptagningsområden. Tre skolor deltog i studien, sammanlagt 206 barn. Både föreningsaktiva barn och tidigare föreningsaktiva barn deltog i studien. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS med ett signifikansvärde på p=&lt;0.05. Tolkningen av studiens resultat har inspirerats av socialpsykologisk teoribildning och Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultat Resultatet från studien visar att 2 procent av de föreningsaktiva barnen upplevde att de vid tidpunkten för undersökningen ofta var mobbade. En tiondel av föreningsaktiva barn sade sig ha varit mobbade tidigare inom sin idrott. Något fler, 15 procent av barnen, har sett att idrottskamrater tidigare har varit mobbade och 2 procent uppger att någon idrottskamrat vid tidpunkten för undersökningen var mobbad ”ofta” eller ”alltid”. Bland tidigare föreningsaktiva barn uppgav 7 procent att de ibland kände sig mobbade inom idrotten. Många av barnen (25 %) slutade med sin idrott för att de inte trivdes i sitt lag eller i sin förening. Mellan kön och mellan individuell- respektive lagidrott, hittades inga signifikanta skillnader. Slutsats Mobbning inom barnidrotten förekommer i olika hög grad beroende av vilken fråga som granskas. Det är endast ett fåtal av barnen som angav att de vid tidpunkten för undersökningen kände sig mobbade, detta kan tolkas som en låg förekomst av mobbning. Ett av tio barn har tidigare varit mobbad och ett av sex barn säger att de sett andra som blivit mobbade, detta visar emellertid på en högre förekomst. Att en fjärdedel av tidigare föreningsaktiva barn slutade med sin idrott för att de inte trivdes i föreningen är anmärkningsvärt, men det finns ingenting i denna studie som visar på att anledningen till detta skulle vara mobbning och trakasserier. / Aim The study aims to examine the experiences of bullying and abusive treatment in organized youth sports. The aim was answered with the help of the following questions: To what extent does bullying exist in youth sports according to children involved in organized sports respectively children not involved in organized sports? How do the experiences of bullying differ between boys and girls and between different kinds of sports? How common is it that children say they have given up their sports because they have been subjected to bullying or offensive behavior in sports? Method The study was carried out quantitatively by a questionnaire. The sample was strategically chosen with regard to the schools catchment areas. Three schools participated in the study and a total of 206 children. Both physically active children and former physically active children participated in the study. The results were analyzed in SPSS with a significance value of p = &lt;0.05. The interpretation of the results was inspired by social psychology and Aron Antonovsky’s theory of SOC. Results The result shows that 2 percent of the children, who are members of a sports club, have feelings that they, at the time of the survey, were bullied often. A tenth of the compound active children said they had been bullied before in their sports team or sports club. Slightly more, 15% of the children have seen friends who have previously been bullied. 2 percent reported that one of their sporting companions at the time of the survey was bullied "often" or "always". Of those children who were physically active before but not anymore, 7 percent reported that they sometimes felt bullied in sports. Many of the children (25 %) claimed that they were ending their sports because they did not feel comfort in their team or club. No significant differences could be found between gender or between different sports. Conclusion The occurrence of bullying in organized children’s sports depends on which question we are looking at. There were only a few children who stated that they, by the time of the survey, were bullied. This can be interpreted as a low occurrence of bullying. One out of ten children has been bullied before and one out of six children claimed to have seen others who have been bullied, this shows a higher occurrence. That some of the children chose to quit their sport because they did not like the club sport is remarkable but there is nothing that remarks that the reason for this could be bullying or harassments.

Bakgrund och syfte: De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling. Metod: Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg. Teori: De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden. I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: En bok om de grundläggande värdena och skolan. För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: Värdegrunden- finns den? av Kennert Orlenius. Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan. Slutsatser: Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.

Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ”personligt men inte privat” skapas ett ”vi och dem” perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ”det fria”? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats. Studien visade att kriminalvårdare påverkades i sitt privatliv på grund av de hot, våld och/eller trakasserier som de upplevt genom sin yrkesroll, antingen genom sina egna erfarenheter eller indirekta erfarenheter genom sina kollegor.

Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister. Studien belyser Riksidrottsförbundet och Friidrottsförbundet arbete mot att skapa goda värdegrunder inom idrotten, något som i förlängningen förväntas förhindra sexuella övergrepp. Resultatet visar dock att det är få inom friidrotten som har tagit del av de policydokument som finns och att det krävs ett mer aktivt arbete för att förändringarna ska få genomslag.

Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem. Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola. Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta. Frågeställningar Hur och var sker kränkande behandling och trakasserier? När sker kränkande behandling och trakasserier? Vad anser elever kännetecknar en mobbare? Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling? Metod Arbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa. Resultat Eleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer. På lektioner och raster sker det verbalt, fysiskt samt genom utfrysning. Eleverna anser att dåliga familjeförhållanden är den främsta anledningen till att vissa elever mobbar. Skolorna i undersökningen har båda hjälp av organisationen Friends för att förhindra att kränkande behandling och trakasserier uppstår. Slutsats Kränkande behandling och trakasserier är ett vanligt förekommande enligt eleverna själva. Trakasserande ord som ”bög”, ”hora” och ”blatte” har blivit ett vardagsspråk för många skolungdomar. Skolorna i undersökningen bör arbeta mer tillsammans med alla elever för att skapa en förståelse för kränkande behandling och trakasserier. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>