Sexuella trakasserier är ett världsomfattande problem som delas in i verbala, icke verbala och fysiska trakasserier. Att utsättas för sexuella trakasserier kan upplevas traumatiskt och resultera i långvarigt fysiskt men även psykiskt lidande. Sexuella trakasserier är en subjektiv upplevelse, och det är enbart den som blivit utsatt som avgör om denne blivit trakasserad eller ej. I den vårdande relationen befinner sig patienten i en beroendesituation gentemot sjuksköterskan och att som sjuksköterska uppleva och agera utifrån negativa känslor till följd av ett opassande beteende från en patient skulle därför kunna uppfattas som oprofessionellt. Det är vanligt att hierarki förekommer inom vården. Sexuella trakasserier kan påträffas inom alla professionsgrupper, vanligen från någon som befinner sig i en maktposition. Syftet med studien är att beskriva förekomsten av sexuella trakasserier och hur sjuksköterskor upplever detta på sin arbetsplats. I litteraturöversikten har totalt åtta vetenskapliga artiklar använts, varav tre kvalitativa och resterande fem kvantitativa för att besvara syftet. Resultatet visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen som drabbar sjuksköterskan på dennes arbetsplats. Vissa faktorer har visat sig öka risken att drabbas, såsom sociodemografisk bakgrund och arbetsplatsförhållanden. Sjuksköterskor som utsatts för sexuella trakasserier finner brist på stöd och stöttning samt att deras känslor nedvärderas av kollegor och av de som bär ansvar. Att utsättas för sexuella trakasserier bidrar hos sjuksköterskan till en minskad arbetseffektivitet och ett försämrat omvårdnadsarbete varav brister i patientsäkerheten kan uppstå. Vidare i diskussionen illustreras och diskuteras sjuksköterskans behov av ökat stöd vid upplevd sexuell trakasseri och hur organisationens tystnadskultur bidrar till att trakasserier fortgår. Det diskuteras även hur sambandet mellan den sexistiska bilden av sjuksköterskan och det faktum att professionen är kvinnodominerad bidrar till den höga förekomsten av sexuella trakasserier inom yrket.

Bakgrund till studien: Många invandrare bor i segregerade bostadsområden med få kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som många gångerskapas av massmedia medför att integrationen blir svårare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhället.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka några invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhället samt hur de ser pårelationen till det motsatta könet. Vad beträffar det sistnämnda är viintresserade av att undersöka deras syn på förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.Frågeställningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhället?Hur de ser på relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet består av intervjuer med åttainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfälle var en gruppintervju medtvå pojkar. Utöver detta består en mindre del av resultatet även av engruppintervju med tre svenska pojkar.Huvudresultat: Invandrarpojkarnas integration undergrävs beroende på olikafaktorer såsom att de bor i ett segregerat bostadsområde varigenomkontakten med svenskar blir ytlig. Bilden av Sverige är överlagpositiv, men identifikationen som svensk saknas. Mestadels skerumgänget i stora grupper som endast består av pojkar, vilket har enpåverkan på relationen till det motsatta könet. Sexuella trakasserierär vanligt förekommande i skolan och ses i regel som ett spel mellankönen eller för att man vill uppvisa en viss attityd inför sina vänner. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.</p><p> Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.      </p>

<p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:</p><p>I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Studien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Flera av barnen uppger också att de sett andra i laget som blivit utsatta för kränkande behandling på olika sätt, sju barn beskriver i fritext att de sett eller upplevt mobbning i samband med sin idrott. En signifikant skillnad i svaren mellan könen kan urskiljas. Pojkar upplever sig som mer utsatta för mobbning och kränkande behandling än vad flickor gör. Mellan olika idrotter hittas inte någon signifikant skillnad i svaren. Cirka 20 % av tränarna har någon gång behövt ingripa mot mobbning. En fjärdedel av föreningarna uppges sakna en handlingsplan mot mobbning, antalet kan vara högre då 27 % av de tillfrågade inte vet om en handlingsplan finns eller inte.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Mobbning är inte särskilt vanligt inom idrotten, men undersökningen visar att det i viss grad förekommer mobbning och kränkande behandling. Föreningar rapporteras arbeta i låg utsträckning med frågor kring mobbning och endast 46 % kan sägas ha handlingsplaner.</p></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är: I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation? Metod Studien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS. Resultat Resultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Flera av barnen uppger också att de sett andra i laget som blivit utsatta för kränkande behandling på olika sätt, sju barn beskriver i fritext att de sett eller upplevt mobbning i samband med sin idrott. En signifikant skillnad i svaren mellan könen kan urskiljas. Pojkar upplever sig som mer utsatta för mobbning och kränkande behandling än vad flickor gör. Mellan olika idrotter hittas inte någon signifikant skillnad i svaren. Cirka 20 % av tränarna har någon gång behövt ingripa mot mobbning. En fjärdedel av föreningarna uppges sakna en handlingsplan mot mobbning, antalet kan vara högre då 27 % av de tillfrågade inte vet om en handlingsplan finns eller inte. Slutsats Mobbning är inte särskilt vanligt inom idrotten, men undersökningen visar att det i viss grad förekommer mobbning och kränkande behandling. Föreningar rapporteras arbeta i låg utsträckning med frågor kring mobbning och endast 46 % kan sägas ha handlingsplaner.

No description available.

Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra. Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.

<p>Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra.</p><p>Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.  Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.