Målet med denna studie är att undersöka hur personal vid olika institutioner på Umeå universitet arbetar med frågor kring sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Resultatet är baserat på sex intervjuer med personal som har jobbat med frågor som rör sexuella trakasserier på Umeå universitet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datat.  Studien visar att all personal ansåg att de behövde mer utbildning kring sexuella trakasserier så att de kunde göra ett bättre jobb, arbeta mer effektivt samt arbeta med förebyggande metoder för att förhindra uppkomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. All personal höll även med om att ledningen behöver sätta en kultur som ska råda på arbetsplatsen som visar alla anställda vad som är ett accepterat beteende och inte. Därefter kan personalen arbeta tillsammans med ledningen för en bättre arbetsplats. Nyckeln till en bättre arbetsplats delas upp i tre viktiga faktorer som presenteras som teman i resultatet: Samverkan och relationer, utbildning samt hur man arbetar med kring sexuella trakasserier.

Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.

<p>Syftet med undersökningen var att få insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala källor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamheten avsätter tid för diskussion av värdegrundsfrågor och eleverna ges utrymme att påverka. Men en del av det praktiska arbetet når inte upp till lagstiftningens krav. Verksamheten har bl.a. svårigheter att använda handlingsplanen i det dagliga arbetet samt att det i handlingsplanen inte förekommer några dokumentationsrutiner.</p><p> </p>

<p>Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer. Informanterna upplever att polismän har mer negativ inställning till homosexuella än poliskvinnor. Samtliga informanter menade att den psykiska hälsan påverkas negativt om man döljer sin sexualitet. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. Analysverktygen var social konstruktionism, rollteori och queerteori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.</p>

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.

Syftet med undersökningen var att få insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala källor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamheten avsätter tid för diskussion av värdegrundsfrågor och eleverna ges utrymme att påverka. Men en del av det praktiska arbetet når inte upp till lagstiftningens krav. Verksamheten har bl.a. svårigheter att använda handlingsplanen i det dagliga arbetet samt att det i handlingsplanen inte förekommer några dokumentationsrutiner.

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer. Informanterna upplever att polismän har mer negativ inställning till homosexuella än poliskvinnor. Samtliga informanter menade att den psykiska hälsan påverkas negativt om man döljer sin sexualitet. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. Analysverktygen var social konstruktionism, rollteori och queerteori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats. I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt. / The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed. One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.