En Suecia, el alumnado se ha ido volviendo cada vez más multicultural. En el aula pueden coexistir varias lenguas maternas y la pericia en inglés es muy alta. Esto se traduce en que estas lenguas podrían ser usadas como andamios para enseñar una tercera o cuarta lengua. Este trabajo final de grado, enfocado específicamente en el translenguaje pedagógico, ha sido desarrollado al alero de investigaciones internacionales sobre cómo estratégicamente potenciar el aprendizaje de idiomas.  En este sentido, el translenguaje pedagógico propone una serie de estrategias deliberadas cuya característica central es el uso del repertorio lingüístico global del alumnado multilingüe. El translenguaje pedagógico es una nueva área de investigación, por lo cual las estrategias del translenguaje pedagógico todavía no aparecen de forma explícita ni en el material didáctico ni en la enseñanza de docentes de lenguas extranjeras. Aun así, existen bastante hallazgos científicos que proponen varias ventajas al usar estas estrategias, lo que llama la atención y constituye la base de esta investigación.  Esta tesis propone investigar el uso y la eficacia de las estrategias del translenguaje pedagógico en las aulas en Suecia. El resultado demuestra que la mayoría de los docentes utilizan diferentes estrategias de translenguaje en cierto grado, aunque estas no tengan casi ningún soporte en el material didáctico ni por la integración de currículos en las escuelas suecas. / In Sweden, the student population has become increasingly multicultural, resulting in classrooms where multiple mother tongues are present alongside a high level of English proficiency. This unique linguistic context presents an opportunity to utilize the diverse languages as scaffolding for teaching additional languages. This undergraduate thesis explores the concept of pedagogical translanguaging, drawn upon international research to strategically enhance language learning.  In this sense, pedagogical translanguaging proposes a series of deliberate strategies whose central characteristic is the use of the global linguistic repertoire of multilingual students. Pedagogical translanguaging is a new area of research, so pedagogical translanguaging strategies do not yet appear explicitly either in the teaching material nor in the instruction of foreign language teachers. Even so, there are quite a few scientific findings that propose several advantages to using these strategies, which call for attention and form the basis of this research.  This thesis proposes to investigate the use and effectiveness of pedagogical translanguaging strategies in classrooms in Sweden. The result shows that most teachers use different translanguage strategies to some degree, even if they are not well supported by teaching materials and curriculum integration in Swedish schools.

Philosophiae Doctor - PhD (Linguistics, Language and Communication) / At independence, Namibia chose English as its official language and therefore its language of learning and teaching (LOLT). This decision has been well supported and therefore there has been an expectation among Namibians that learning English as early as possible is important because it will open many doors to the future (Harris, 2011). However, since the introduction of English as LOLT, government documents and other relevant literature have revealed poor performance of learners and falling standards of teaching (Iipinge, 2013). Despite this revelation, no study has been done in Namibia to investigate the effects of the current Language in Education Policy (LEP) on the teaching and learning of different school subjects. Therefore, this study focuses on critical questions regarding the effects of the current Namibian LEP on the teaching and learning of English Second Language (ESL) in Northern Namibia, with a special focus on one of the most demanding skills in second language learning: essay writing. Besides this, the study looks at the writing problems of learners and the intervention strategies that teachers are using to help learners overcome or reduce writing problems.

English CLIL-instruction in Sweden is supposed to be beneficial to students who want to improve their academic English vocabulary proficiency in preparation for studies or employment abroad. However, recent research shows that there is no difference in academic English proficiency between students in upper secondary school CLIL-programs and students in regular upper secondary schools in Sweden. Furthermore, educational researchers question if CLIL-programs in Sweden qualify to be defined as CLIL-instruction since Swedish translanguaging is extensively used which does not make the programs 100% Englishmedium instruction. Through teacher observations and questionnaires, this study investigates the classroom practices at a CLIL-program in Sweden in addition to ask the CLIL-teachers about their teaching strategies in regards to promoting students’ acquisition, development, and use of academic English. The findings include that the classroom practices are in accordance with practices considered beneficial to students’ proficiency in academi c English by numerous previous studies. In addition, all the teachers questioned in this study purposely work to support and develop students’ academic language proficiency in their respective subject areas and across the curriculum. The study also found four possible factors that perhaps can undermine the acquisition, development and use of academic English vocabulary and those include the following: First, the teachers believe that the students are already sufficiently fluent in academic English, and thus concentrate more on content than on language in their instruction. Secondly, extensive translanguaging in the classroom is common in addition to the students’ habit of speaking Swedish to each other in stude nt-tostudent communication. Thirdly, the students do not receive the corresponding level of education in their native language of Swedish as they do in English, which can have detrimental effects on their abilities to develop their English past their Swedish language abilities. Finally, classroom practices that are not inclusive of all students can work to undermine the acquisition and use of academic English vocabulary.

There is very little focus in previous research on first language (L1) use by teachers in the upper secondary English as a foreign language (EFL) classroom from the students’ perspective. In this context and from a Swedish perspective, this thesis examines what attitudes students in the Swedish upper secondary school have towards their teachers’ use of L1 (Swedish) in the EFL-classroom. The method used was qualitative semi-structured interviews, where nine students in total were interviewed. The collected data was then coded, thematized and categorized. The results show that the students mainly believed Swedish should be used when teaching vocabulary, when teaching grammar and for classroom management. They did not believe the L1 should be used by them in questions and answers and in general talk in the classroom. They also endorsed an overall judicious use of Swedish by their teachers and that their use of this language should be adjusted to the specific teaching group. Finally, it can be concluded that further research is needed on how the L1 can be used judiciously in particular situations and on what attitudes students of varying proficiency and age, as well as students who do not have Swedish as their L1 have towards teachers’ L1 use in the EFL-classroom.

Thesis advisor: C. Patrick Proctor / Traditionally strict language separation policies in dual language bilingual education (DLBE) programs reflect parallel monolingualism and have been criticized as failing to recognize the sociolinguistic realities of bilingual students (García & Lin, 2017). To leverage bilingual learners’ full linguistic repertoires as resources, this study explored how Sánchez, García, and Solorza’s (2018) translanguaging allocation policy could be strategically and purposefully designed in a third grade Mandarin/English DLBE classroom where the majority of the students were English-dominant speakers. Taking the form of participatory design research (Bang & Vossoughi, 2016), I (as a researcher) and a Mandarin teacher worked together to co-design translanguaging documentation, translanguaging rings, and translanguaging transformation spaces across different content areas – Chinese Language Arts, Science, and Social Studies. During the process, we also engaged in equitable forms of dialogue and listening to openly discuss, negotiate, and develop our translanguaging co-stance in iterative ways. Data collection included classroom and design meeting recordings, observational field notes, and teacher and students’ artifacts and interviews throughout the school year of 2018-19. Inductive and deductive coding were adopted for data analysis. Findings revealed that translanguaging pedagogies took many shapes based on contextual factors, such as the different pedagogical purposes and curricular demands across content areas. Students were able to develop deeper content understandings, build cross-linguistic connections, and develop their bi/multilingual identities and critical consciousness in those flexible bilingual spaces. Findings also demonstrated that the ideological (re)negotiation between the researcher and the teacher was a bumpy and discursive journey, replete with tensions, confusions, and difficult conversations. Overall, it was a balancing act to create translanguaging spaces while maintaining the language-minoritized (Mandarin) space and privileging students’ use of Mandarin given the societal dominance of English. This study provides implications for new theoretical and pedagogical understandings of translanguaging, and suggests that researcher-teacher collaboration provides a promising way to generate evidence-based, practitioner-informed, and context-appropriate knowledge for DLBE curricular and pedagogical improvements. / Thesis (PhD) — Boston College, 2020. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.

Den språkliga situationen i svensk skola har förändrats och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att skapa sig en vetenskaplig grund till val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos sina elever. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa vilka fördelar en transspråkande arbetsmetod kan innebära för flerspråkiga elever i låg- och mellanstadiet och hur en transspråkande arbetsmetod kan påverka deras skrivutveckling enligt vetenskaplig forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av analysen visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. När alla språk synliggörs i ett klassrum skulle de flerspråkiga elevernas identitet kunna utvecklas eftersom deras olika språk, kulturella erfarenheter samt tidigare kunskaper inkluderas. En transspråkande arbetsmetod verkar även öppna upp för ett samarbete och inkludering av vårdnadshavare. Resultatet visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka flerspråkiga elevers skrivutveckling positivt eftersom de inte hämmas av bristande språkkunskaper i sitt skrivande.

I tidigare genomförda studier framträder olika perspektiv på hur flerspråkighet kan förstås som en resurs i matematiken. Dessa inbegriper dessutom ett antal olika möjligheter i relation till matematiklärande vilka bildat utgångspunkt för min studie. Studien har avgränsats till att undersöka kunskapsmässiga möjligheter i relation till flerspråkighet i matematikundervisningen med avsikten att bidra med positiva insikter och berikande aspekter i arbetet med flerspråkiga elever.  Syftet med studien var att undersöka vilka strategier som lärare använder för att inkludera elevers olika språk och kunskaper som en resurs i undervisningen samt hur dessa kan bidra till att utveckla elevers matematiska förståelser och kunskaper. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar i flerspråkiga miljöer. Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analys och analyserats i relation till en teoretisk modell. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal olika strategier som används för att inkludera elevers olika språk och kunskaper i matematikundervisningen. Lärarna använder sig bland annat av både homogena och heterogena språkgrupper. Elevers informella lösningsstrategier används mer eller mindre systematiskt som en resurs för lärande men också att låta elever formulera egna problemlösningsuppgifter. Slutligen visar resultatet även på metoder med lär-par utifrån modersmål och flerspråkiga hjälpmedel som strategier för att inkludera elevers förstaspråk som resurs i matematiken. Framförallt framhävdes begreppslig förståelse och språkutvecklande möjligheter som strategiernas främsta funktionerna av lärarna. Modellen och dess teoretiska grunder bidrog med ytterligare potentialer. Bland annat tydliggjordes utrymme för matematiska nyanser att mötas, ifrågasättas och förenas och på så vis kan ett flertal olika matematiker involveras i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.

I denna empiriska studie har användningen av transspråkande undersökts på tre olikaskolor. Transspråkande innebär i korta drag att flerspråkiga elever ges möjlighet attanvända alla sina språk i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturellaperspektivet, och syftet med studien är att undersöka hur muntlig kommunikationrealiseras i transspråkande klassrum samt hur lärmiljön i dessa klassrum är utformade.Materialet har samlats in genom systematiska observationer i transspråkandeklassrum på tre skolor. Med stöd av ett etablerat schema för observationer av 44språkutvecklande faktorer har lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner studeratsunder tolv lektioner i matematik och svenska. Resultatet visar att lärmiljön i detransspråkande klassrummen var utformade med öppna planlösningar där väggarnautnyttjades för att exponera bildstöd i både svenska och matematik. Vid interaktionenmellan lärare och elev var det särskilt karaktäristiskt att läraren bemötte eleverna medderas förnamn, gick ned till deras ögonhöjd, uppmuntrande turtagande och berömdeelevernas lyssnande. Särskilt utmärkande för lärtillfällen i de transspråkandeklassrummen var att lärarna uppmuntrade användningen av flera språk blandeleverna, såväl i diskussioner som vid skriv- och läsuppgifter. Detobservationsschema som har använts i studien har tidigare inte använts vidobservation av just transspråkande.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.