Region Östergötland are responsible for deliveries of consumable goods to hospitals, health centres, public dental clinics and other customers in Östergötland county. Today, this is done through two different material flows. These are the inner and the outer material flows. Deliveries from the inner material flow pass through a central warehouse located in Norrköping, before they are delivered to customers, whereas deliveries in the outer material flow are delivered straight from an external supplier to the customer. Today, Region Östergötland wants to gain a better control over the material flow of consumable goods. They also want to investigate how a more coordinated freight distribution, and therefore a greater inner material flow, would affect their own business, seen from a holistic perspective.  The purpose of this study was to investigate how the handling of goods, the delivery service and the total cost of ownership would be affected by a more coordinated freight distribution of consumable goods to the health care system within Region Östergötland. This to provide a basis for future decision making regarding the material flow of consumable goods. The conclusions drawn are mainly based on the empirical studies that were carried out during the study. The empirical studies were collected in various ways and were of qualitative, as well as quantitative, nature. Interviews were conducted with employees from Region Östergötland as well as with employees from some contracted companies. Delivery protocols, as well as surveys, were handed out to and answered by customers in the health care system. Data from Region Östergötland’s enterprise resource planning systems, as well as contracts, were also examined. The reports frame of reference, mainly based on literature studies, have also been an important part in the analysis that was executed. In general, it can be concluded that it is difficult to draw any conclusions about how handling of goods, delivery service and total cost of ownership would be affected by the implementation of a more coordinated freight distribution. Regarding the handling of goods, it is believed that the time spent handling goods will be reduced and that the amount of storage needed will increase, within the boundaries of the studied system. Since the information regarding delivery service in the outer flow is very limited, it is hard to draw any conclusions regarding the potential future changes to the delivery service with a greater inner flow.  The results of the total cost of ownership analysis indicates decreased costs. However, the different elements of the model cannot be compared to one another, and since the model is based on qualitative reasoning and empirical studies collected during the course of two weeks, the results must be viewed with caution. In conclusion, the study indicates that a more coordinated freight distribution could be a good idea. However, this should be investigated further, and data should be collected during a longer period of time. Furthermore, tangible plans for what a more coordinated freight distribution would look like in Region Östergötland, should be designed. / Region Östergötland ansvarar för leveranser av förbrukningsmaterial till sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och övriga kunder i regionen. Detta sker i nuläget genom två olika material-flöden, det inre respektive det yttre flödet. Leveranser från det inre flödet levereras till kund via det centrallager som ligger i Norrköping medan leveranser i det yttre flödet går direkt från extern leverantör till kund. Regionen vill idag få en bättre kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och vill undersöka hur en mer samordnad varudistribution, och därmed ett ökat inre flöde, skulle påverka verksamheten sett ur ett helhetsperspektiv.  Syftet med detta arbete var således att studera hur hantering, leveransservice och totalkostnad skulle komma att påverkas vid införandet av en mer samordnad varudistribution av förbrukningsmaterial till vården i Region Östergötland. Detta för att ge beslutsunderlag för framtida beslut om materialförsörjningen inom regionen. De slutsatser som dragits bygger till stor del på den empiri som samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in på flera olika sätt och har varit både kvalitativ och kvantitativ. Intervjuer har genomförts med regionens anställda likväl som med anställda på några av de företag regionen har skrivna avtal med. Vidare så har både leveransprotokoll och enkäter skickats ut till regionens kunder och data från regionens affärssystem och nuvarande avtal har granskats. Rapportens referensram, till stor del baserad på litteraturstudier, har även den varit en viktig del i den analys som genomförts. Generellt kan det konstateras att det är svårt att dra slutsatser kring hur hantering, leveransservice och totalkostnad kommer att påverkas av en i större grad samordnad varudistribution. Hanterings-mässigt tros tid kunna sparas in sett ur ett helhetsperspektiv medan mer utrymme troligtvis kommer att krävas. Då informationen kring leveransservicen i det yttre flödet är väldigt knapphändig är det svårt att dra slutsatser kring hur leveransservicen ut till kund skulle påverkas av en potentiell förändring. Sett till genomförd totalkostnadsanalys indikeras minskade kostnader, men då de olika totalkostnadselementen är svåra att jämföra med varandra och då resultaten till stor del bygger på kvalitativa resonemang och empiri insamlad under två veckor bör resultaten beaktas med försiktighet. Sammanfattningsvis tyder studien på att en mer samordnad varudistribution skulle kunna vara en god idé. Detta bör dock undersökas närmre och data samlas in under en längre tidsperiod. Vidare bör konkreta planer utformas för hur en samordnad varudistribution skulle se ut i regionen.

A modernization of the ABB Robotics production system has led to a large part of the manual handling being moved upstream in the logistics chain towards the logistics department. This study aims to identify and make recommendations to address the risks associated with manual lifting in the logistics department. To measure and analyze the lifts, the National Institute for Occupational Safety and Health's revised lifting equation has been used. The logistics department consists of the areas washing, goods reception and logistics center. In the wash, two articles were identified that require potentially strenuous manual handling. The root cause was considered to be the design of the pallet system. A new pallet system is recommended as a measure. The manual handling in goods reception did not meet the conditions set by the revised lifting equation and therefore no conclusion about the risks could be drawn. At the logistics center, three risk elements were identified; repackaging in light flow, replenishing the supermarket shelf and order picking from the supermarket shelf. In addition to specific recommendations for each risk element, a new material handling system consisting of vertical lifting modules is recommended. General conclusions that can be drawn from the study are that work-related stress injuries are a major and growing problem, which particularly affects industrial and logistics personnel. The problem identified at Robotics is believed to be relevant to many manufacturing industries facing the same challenges in terms of increased productivity requirements. Due to the constant pressure that either occurs internally or externally, there is a need for more efficient production processes. Repacking materials in standardized load carriers or kitting materials material before it is presented to the production are examples of ways to achieve higher efficiency in the production. In this way, manual handling in the production can be reduced and thus also the time required for such handling. When non-value adding activities in the production decrease from repacking or kitting, the load on the internal logistics function increase. This study has shown how that poor ergonomics in the internal logistics largely depends on the design of the work processes and material flows and not necessarily on available tools or regulations. Improving ergonomics should therefore be seen as a natural part of the development of internal logistics, the purpose of which is to create efficient flows. / En modernisering av ABB Robotics produktionssystem har lett till att en stor del av den manuella hanteringen har flyttats uppströms i logistikkedjan mot logistikavdelningen. Det här arbetet har syftat till att identifiera och ta fram rekommendationer för att åtgärda de risker som finns kopplade till manuella lyft på logistikavdelningen. För att mäta och analysera lyften användes National Institute for Occupational Safety and Health’s reviderade lyftekvation. Valet att använda den reviderade lyftekvationen motiverades av verktygets tillförlitlighet och möjligheten att genomföra ingående analyser av lyftens olika beståndsdelar. Genom att belysa vilken del av ett lyft som medför störst risk för skada kan de mest effektfulla åtgärderna prioriteras. Logistikavdelningen består av områdena tvätt, ankommande och logistikcenter. I tvätten identifierades två problemartiklar som kräver potentiellt riskfylld hantering av personalen. Rotorsaken bedömdes vara pallsystemets utformning och ett nytt pallsystem rekommenderas som åtgärd. Den manuella hanteringen på ankommande uppfyllde inte de förutsättningar som ställs av den reviderade lyftekvationen och någon slutsats om riskerna där kunde därför inte dras. På logistikcentret identifierades tre riskmoment; ompackning i lätta flödet, påfyllning av supermarket-hyllan och orderplock från supermarket-hyllan. Förutom punktinsatser för respektive riskmoment rekommenderas ett nytt materialhanteringssystem bestående av vertikala lyftmoduler. Generella slutsatser som kan dras från studien är att arbetsrelaterade belastningsskador är ett stort och växande problem som i synnerhet drabbar bland annat industri- och logistikpersonal. Problemet som identifierats på Robotics antas vara relevant för många tillverkande industrier som står inför samma utmaningar i form av ökade produktivitetskrav. På grund av de ständiga påtryckningar som antingen uppstår internt eller externt, finns det ett behov av mer effektiva produktionsprocesser. Att packa om eller kitta material ankommande material innan det presenteras till produktionen är en möjlig åtgärd för att uppnå högre effektivitet i produktionen. På så sätt kan den manuella hanteringen i produktionen reduceras och därmed också tiden som krävs för hanteringen. I samband med att belastningen minskar i produktionen till följd av ompackning eller kittning ökar belastningen på den interna logistikfunktionen. Det här arbetet har visat hur orsaken till bristande ergonomi i den interna logistiken till stor del grundar sig i arbetsprocessernas och flödenas utformning och inte nödvändigtvis på de verktyg eller föreskrifter som finns. Att arbeta med ergonomi bör därför ses som en naturlig del av utvecklingen av den interna logistiken vars syfte är att skapa effektiva flöden.

Sweden is an eco-modernist society where environmental, social and economic growth support each other. It is an industrialized country where the trade via road has tremendously increased. Road freight is a fundamental issue of sustainability because it is environmentally, socially and economically very challenging to move the product from the origin to end user. In addition to road freight, all components of logistics system are necessary to take into account in order to move the product form the origin to consumer. All logistics components have environmental, social and economic impact because there is a relationship between sustainability and organizational activities. In this dissertation, by using inductive approach, it has been analyzed that how the logistics organizations in Sweden are dealing with sustainability issues. The practices of the companies related to environmental sustainability and social sustainability are effective, technically feasible and economically viable. Organizations are working on the behalf of their sustainable integrated business plan that is simultaneously valuable for the environment, people and for the company itself in terms of profitability. For the firms, sustainable integrated business plan means that their strategies to earn profit reflect the environmental and social sustainability as well. The both environmental and social strategies are actually the regulators of the value chain of the organization with a vision to get profitability. These strategies engender the proficiency and competency into the company to remain profitable and competitive in the market. Doing business in a way that the society and the environment would not be harmed is actually economically beneficial for the organization because it actually helps the organization in reducing its cost. Each pillar of sustainability is important to sustain another pillar. Economic sustainability is important to improve environmental and social sustainability however, environmental and social sustainability are the key to achieve economic sustainability. Above all, it has been found that economic sustainability is not only dependent upon environment and society but also on the target market, business trend and other measures. Some futuristic concerns of the organizations regarding sustainability have also been found and all organizations are determinant to achieve more sustainability on the basis of those futuristic concerns.

Background: The existing literature addresses the emerge of sustainability issues being one of the main concerns in organizations’ supply chains. Constantly growing environmental, social, and ethical concerns have increased the pressure of organizations to adopt sustainable business practices into their operations. Purpose: The aim of the study was to examine the current status of sustainability of supply chains and how it is measured. The goal of this study is to answer the research question: How organizations measure their sustainable supply chain performance with Key Performance Indicators? Method: To comprehensively answer the research question, a qualitative research approach was chosen, and the primary empirical data was collected through semi-structured interviews. Sufficient data was also gathered from companies’ websites and annual reports which is complimentary for data gathered from interviews. For data analysis, an abductive approach was followed. Conclusion: The results show that the sustainability in manufacturing industry is a growing trend. Commonly used Key Performance Indicators in manufacturing industry were identified and comparison was made between three companies, to finally find out how performance measurement is carried out in manufacturing companies.

Studiens syfte är att ta fram en beräkningsmodell som ska ligga till grund för vilka artiklar som är bäst lämpade att reducera för att minska logistikkostnaden. En generell modell har tagits fram för tillvägagångsättet vid framtagningen av beräkningsmodellen, och tillämpas i studien som utförts på ett fallföretag inom tillverkningsindustrin. Studien avgränsas från att analysera arbetssätt och förändringar i logistikflödet. Beräkningsmodellen genererar en totalkostnad för samtliga artiklar i en produktstruktur. Med beräkningsmodellen som underlag utfördes en ABC-analys för att trovärdigt föreslå vilka artiklar som är mest lämpade att reducera. Rekommendationen ges till fallföretaget gällande att försöka reducera de flöden som summeringen av ABC-analysen belyste. Under studiens gång upptäckes möjligheten till intressant vidare forskning inom att beräkna miljöpåverkan som en faktor i en beräkningsmodell för logistik.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.

This study aims to describe how a tool can be developed by assessing risk and cost within the supply chain of a company. By interviewing stakeholders of the chosen case company, and later analysing their answers with the help of a thematic analysis, we were able to isolate the risk criteria seen as significant. Quality, people, delivery, cost-variation, flexibility and information risk were then used in an AHP model, together with the addition of a cost criterion. By using the AHP methodology, we were able to establish the relation between risk and cost, the different risk criteria and the different product flows considered. The AHP resulted in a matrix which presents the internal relations which can be used as a tool when choosing between different product flows. The purpose of this tool is to help mitigate some of the uncertainties that can emerge when making decisions within the supply chain. The data used in this study is based on the input of the case company, the general application of the matrix have therefore not been tested. / Studien syftar till att beskriva hur ett verktyg kan utvecklas genom att risk och kostnad i ett företags logistikkedja tas i beaktning. Riskerna som behandlas i rapporten identifierades genom att intervjua nyckelpersoner inom det fallföretag som studien utgick ifrån. För att identifiera de risker som ansågs påverka valet av produktflöde, genomfördes en tematisk analys av intervjumaterialet där riskkriteriernas relativa frekvens uppmättes. Den tematiska analysen resulterade i en enkät där parvisa jämförelser mellan riskelement och produktflöden utfördes utefter en beslutshierarki som utarbetats. Resultatet från den tematiska analysen och enkäten visade att risker kopplade till, kvalité, kompetens, leverans, kostnadsvariationer, flexibilitet samt information skall ges en större vikt när produktflöden utvärderas relativt den kostnad som flödena ger upphov till. Resultatet har sammanställts i en matris, där förhoppningen är att matrisen skall hjälpa motverka en del av den osäkerhet som kan uppstå när produktflöden utvärderas. Matrisen i sig är framtagen med hjälp av fallföretaget och dess generella applicering har därför inte testats.

Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.

Este trabalho propõe um modelo de análise quantitativa baseado em simulação de eventos discretos para a determinação do nível de resiliência em sistemas de transporte. O nível de resiliência é avaliado considerando as funções de desempenho relacionadas a capacidade, ao nível de serviço e ao tempo de recuperação do sistema de transporte frente a um evento de ruptura. O modelo é validado através de estudo de caso aplicado ao sistema de tráfego aéreo brasileiro, considerando um espaço aéreo composto por 12 setores de uma região de informação de voo (FIR), suas demandas diárias de aeronaves, sua malha de rotas aéreas e sua rede de aeródromos instalada. O evento de ruptura é oriundo de condições meteorológicas adversas que afetam simultaneamente as operações de pouso e decolagem no aeroporto do Rio de Janeiro - Santos Dumont (SBRJ) e no aeroporto de São Paulo - Congonhas (SBSP). Conclui-se que o modelo de análise permite a plena determinação do nível de resiliência em sistemas de transportes, mesmo em situações de rupturas operacionais simultâneas. / This work proposes a quantitative analysis model based on discrete event simulation (DES) to determine the resilience level of transport systems. The resilience level is evaluated considering the performance functions related to capacity, service level and recovery time of the transport system in a presence of disruptive events. The model is validated through a case study applied to the Brazilian air traffic system, considering an airspace with 12 sectors of a flight information region (FIR), its daily aircraft demands, its air route network and its aerodromes network installed. The disruptive event comes from adverse weather conditions that simultaneously affect the landing and takeoff operations at Rio de Janeiro - Santos Dumont (SBRJ) and São Paulo - Congonhas (SBSP) airports. It is concluded that the analysis model allows the full determination of the resilience level in transport systems, even in situations of simultaneous operational disruptions.

I takt med att världens städer blir allt mer tätbefolkade ökar behovet av varor i städerna. Varutransporter inom tätbebyggda områden för med sig många problem, så som luftföroreningar, buller och trängsel, men är vitala för städernas överlevnad. En av åtgärderna som föreslås i litteraturen för att minska dessa problem kallas lokal mikroterminal (LMT), som är en logistisk anläggning i utkanten av ett tätbebyggt område där varor konsolideras innan de levereras till mottagare inom det tätbebyggda området. Lokala mikroter- minaler har stor potential till att minska den miljöpåverkan som varutrans- porter i tätbebyggda områden för med sig, men de är ändå sällsynta. Studiens syfte var att ”identifiera potentiella för- och nackdelar, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, med att styra varuflödet till köp- centrum i Linköping och Norrköping via lokala mikroterminaler”. Efter lit- teratursökningen stod det klart att ur de ekologiska och sociala hållbarhets- dimensionerna hade flera fördelar med LMT:er identifierats och uppmätts. Fördelarna i dessa två dimensioner uppnås genom att varutransporten utförs effektivare om en lokal mikroterminal används. Eftersom LMT:n även har en driftskostnad så har många LMT:er dock lagts ner på grund av att de blev för dyra. Studien fokuserades därför på det ekonomiska perspektivet. Ifall fler möjliga ekonomiska fördelar med LMT:er identifierades skulle det öka sannolikheten att fler lönsamma LMT:er kan införas. Valet av aktörsperspektiv preciserades ytterligare genom att studien fo- kuserades på butiker och hur de påverkas av ett införande av en LMT. Den mest centrala utgångspunkten var hur personalens butikslogistiska (Kotzab & Teller, 2005) arbetsuppgifter påverkade deras möjlighet att erbjuda så bra service som möjligt och ifall en LMT kan motverka eventuella butikslogis- tiska problem hos butikerna. De butikslogistiska aktiviteter som undersök- tes var leveransmottagning, uppackning, prismärkning, larmning samt skräp- hantering/återvinning. Dessutom undersöktes butikernas behov av ett större lagringsutrymme. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av 51 semi- strukturerade intervjuer hos butiker i köpcentrum i Linköping och Norrkö- ping, samt till en viss del med hjälp av litteraturen. Den största potentialen till ekonomiska fördelar för butikerna identifiera- des som möjligheten till att få alla leveranser tidigt under dagen och möjlig- heten till att kunna utnyttja LMT:n som en lagringspunkt. 75 % av butikerna angav antingen butikslogistiska aktiviteter eller lagring som ett problem och därmed bör en stor andel av butikerna ha någon form av intresse för vad en LMT kan erbjuda. För att uppnå dessa ekonomiska fördelar är det därför viktigt att en LMT kan erbjuda ett stort antal tilläggstjänster.