Efterfrågan på trävaror har ökat i Sverige under 2017 och Braviken sågverk, Holmen AB, expanderade våren 2018 sin verksamhet genom en ny tryckimpregneringsanläggning. I dagsläget saknar denna del av sågverket lagerstyrning vilket kan resultera i problem att möta efterfrågan. Sågverket står för utmaningen att planera när order från tryckimpregneringens färdigvarulager ska ske till tryckimpregneringsanläggningen och till vilken kvantitet. Fördelen med lagerstyrning är att det ger en överblick av när produktion ska ske och till vilken kvantitet. Vidare uppstår svårigheter vid lagerstyrning till följd av efterfrågans säsongsvariation. Syftet med detta arbete är att uppnå en styrbarhet av tryckimpregneringens färdigvarulager genom att föreslå underlag för lagerstyrning som sågverket kan använda som grund för framtida lagerstyrning. Utifrån litteraturstudie, sekundärdata och datainsamling i form av intervju och observation analyserades vilka lagerstyrningsmetoder som var aktuella för de studerade problemet. Utifrån de valda lagerstyrningsmetoderna genomfördes beräkning för att sedan resultera i när order ska ske från tryckimpregneringens färdigvarulager och vilken kvantitet ordern skulle omfatta. Säsongen delades upp i tre olika faser för att underlätta lagerstyrningen. Fas 1, januari till mars, genomfördes med en lagerstyrning som syftade till att maximera lagervolymerna inför högsäsongen i Fas 2. Utifrån den kapacitetsanalys som genomförts i Fas 1 överskrids lager- och produktionskapaciteten. Därmed flyttas produktion i mars under Fas 1 till januari och februari i Fas 1 samt till april i Fas 2. I Fas 2, april till augusti, genomfördes lagerstyrningen med beställningspunktsystem som metod och ekonomisk orderkvantitet som partiformning. Kapacitetsanalysen resulterade i att del av produktion i juni flyttas till maj och del av produktion i augusti flyttas till juli och maj för att inte överskrida kapaciteten i tryckimpregneringstuben. Slutet av säsongen, Fas 3, augusti till november, planerades utifrån målet att ha tomt lager när säsongen är över för att minska risken att produkter blir inkuranta. MRP och Lot for Lot har därmed valts som lagerstyrning i Fas 3, där ingåendelager i Fas 3 utgörs av utgående lager i Fas 2. Lagerstyrning och genomförd justering för att kunna möta lager- och produktionskapaciteten medför en ojämn produktion med främst låga produktionsvolymer under april. För att jämna ut produktionen mellan månaderna och faserna har beställningskvantiteterna under januari till april summerats och fördelats lika mellan dessa månader. Utjämningen bidrar till ett mer balanserat produktionsflöde under januari till mars. Vidare leder utjämningen också till lägre lagervolymer i slutet av Fas 1 och utrymme att öka produktionen under dessa månader. Sågverket saknar i nuläget uppföljning av verksamheten vilket påverkat beräkningarna i detta examensarbete. Sågverket rekommenderas därmed att påbörja uppföljning för att möjliggöra hänsynstagande av prognosfel och faktiska servicenivåer. Vidare bör sågverket undersöka lagerränta och ordersärkostnaden när ytterligare kunskap om processerna har erhållits. Avslutningsvis rekommenderas sågverket att överväga implementering av produktionssystem för att underlätta produktionsplanering och orderläggning.

När det sker en olycka är det viktigt att en första insats kan påbörjas snabbt. På glesbyggden kan det vara svårt för polis, ambulans och räddningstjänst (blåljusmyndigheter) att vara på plats inom en rimlig tid då körsträckorna är långa. För att en första insats ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt har det på flera håll i Sverige organiserats verksamheter med frivilliga som kan vara behjälpliga vid vissa olyckor och en av dessa verksamheter är civil insatsperson (CIP). I detta arbete har CIP-verksamheten i västra Sörmland studerats för att se hur verksamheten ser ut idag och hur den skulle kunna utvecklas. Fokus är utlarmningsprocessen och vilka som ska larmas till olika typer av olyckor. När det sker en olycka i ett område med CIP-verksamhet och det är ett relevant larm för CIP att åka på larmas alla som är CIP i det område där olyckan skett. Det innebär att CIP får meddelande om olyckor i deras område även om de inte är i närheten vid tillfället för larmet. CIP kan heller inte meddela SOS Alarm om de kommer att åka på larmet eller inte i dagsläget. En beslutsmodell har utformats för att CIP genom en applikation i mobiltelefonen ska kunna bli larmade till lämpliga olyckor. Här larmas de CIP som kan vara vid olycksplatsen före blåljusmyndigheterna och vidare får de information om vilka kvalifikationer som är av värde vid olyckan och får klicka i om de kan ta med sig några av dessa. Denna studie ger indikationer på att det går att utveckla CIP-verksamheten genom en beslutsmodell och därigenom även att underlätta spridningen av CIP-verksamheten till övriga delar av landet. Med en beslutsmodell som underlättar utlarmningsprocessen underlättas räddningsinsatser och CIP kan bidra med effektivare hjälp.

Svevia is a company working with installation, occupancy and operation of infrastructure. They are currently testing and developing a new system called dynamic route optimization (DynOpt) in cooperation with B and M Systemutveckling. This system is able to contribute to a series of improvements for the company, such as automatization of certain processes, conclude demand on a more local level and create dynamic optimized routes which in the best way handles the determined local demands. Svevia sees great potentials of profits with the system, thereby has an interest of a support for decision-making regarding what may or may not be problematic during a potential implementation of such a system. This report regards a case study of the affects that DynOpt can have on its future users and what impact such effects might have on Svevia, with the goal of determining the drivers and barriers of DynOpt related to soft parameters. The soft parameters in this case study relate to how the changes DynOpt entails may affect the users and why or why not they may desire or be willing to accept these changes. The method used to conclude these drivers and barriers is to firstly gather information from the users by interviews and surveys, which then is analyzed in order to determine what advantages and disadvantages the users see with the system. The second step of the data processing consists of a SWOT-analysis execution. The strategic effects are determined through consultation with insight personnel. Lastly the remaining significant results are converted into drivers and barriers by firstly eliminating the information that may not pan out in any driver or barrier and secondly lumping together result describing similar effects into drivers and barriers. Eleven drivers and six barriers are concluded. Such results are for example the driver that the potential future users’ interest in technology may ease the implementation since DynOpt is a technological implementation. One of the barriers on the other hand is that the total driving distance will be reduced through optimization, which results in less available work for the chauffeurs which worsens their working conditions and can result in resistance to the implementation. This driver and barrier as well as the others in conjunction with a discussion, constitute the final result of the report and describe aspects that may hinder or make it easier to successfully implement DynOpt.

Lager har en betydelsefull roll i många försörjningskedjor. Att driva ett lager medför stora kostnader och företag strävar därför efter att ha en så effektiv lagerhållning som möjligt. Ett sätt att förbättra sin lagerhållning är att klassificera sina artiklar och placera dem utefter denna klassificering. Effekter företag kan få ut av en fördelaktig artikelplacering är, exempelvis reducering av orderplockningens tid vilket leder till ett effektivare orderplockning. Orderplockning är en av de viktigaste aktiviteterna i ett lager, eftersom den kräver mycket resurser i form av personal och tid. Syftet med studien är att genom artikelklassificeringar föreslå en artikelplacering och strukturera Autoexpertens lager med avsikt att effektivisera orderplockning. För att beskriva den nuvarande artikelplaceringen har en litteraturstudie genomförts och kompletterats med observationer samt intervjuer. Författarna har samlat in historisk data som i sin tur legat till grund för ABC-analyserna. Artikelgruppernas uttagsfrekvens samt vikt valdes som kriterier vid genomförandet av ABC-analysen, då dessa ansågs ha störst påverkan på orderplockningen. Utförandet av den dubbla ABC-analysen, med uttagseffektens %26 vikt som kriterier, blev sedan den ABC-analys som låg till grund för den föreslagna artikelplaceringen. Att uttagsfrekvens och vikt valdes som kriterier för ABC-analysen korrelerar med att dessa två kriterier har en stor påverkan på orderplockningen. Artikelgrupperna har med hänsyn till denna ABC-analys placerats efter uttagsfrekvens %26 vikt i fallande ordning i närhet till upplagsplatsen för att möjliggöra en högre plockeffektivitet. Vid upplagsplatsen påbörjas och avslutas plockprocesserna hos Autoexperten och utgör anledningen till att artiklar placerats i fallande ordning i närhet till den. Utöver utförandet av den dubbla ABC-analysen har två artikelplaceringar utförts på artikelnivå. Från dessa artikelplaceringar har kvantitativa mått på lagerpersonalens förflyttningar tagits fram och presenterats.

I och med ett ökande antal försvunna personer årligen i Sverige har efterforskning av försvunna personer blivit ett allt vanligare räddningsuppdrag för Polisen. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det Polismyndighetens ansvar att utföra efterforskning av försvunna personer i fall som inte avser fjäll-, sjö- eller flygräddningstjänst. Polisen använder i första hand sina egna sökresurser till detta, men vid vissa sökinsatser kan externa aktörer behöva kallas in för att hjälpa till när Polisens resurser inte räcker till eller om specialresurser krävs. Detta arbete beskriver hur efterforskningsprocessen går till utifrån intervjuer med Polisen och externa aktörer. Därtill innefattas en inventering av tillgängliga sökresurser från Polisen i region Stockholm och flera av de externa aktörer som Polisen samverkar med vid efterforskning av försvunna personer. Ett beslutsunderlag har även tagits fram som beskriver när i efterforskningsprocessen som externa aktörer bör kopplas in för att effektivisera responssystemet. Resultatet visade att efterforskningsprocessen kan förbättras genom att vidta åtgärder som förbättrar samverkan och informationsdelning. Dessa åtgärder kan bidra till att efterforskningen effektiviseras vilket i sin tur ökar chansen att försvunna personer hittas snabbare.

Denna rapport är en fallstudie som har gjorts på det båttillverkande företaget FFAB. FFAB har svårigheter att styra materialflödet, från varumottag till montering, på ett standardiserat och förutsägbart vis. Som en följd av detta har montörerna svårt att hitta alla komponenter de behöver vilket spiller tid från själva monteringsarbetet. Syftet med fallstudien har således varit att klargöra materialförsörjningen till en av FFABs produktionslinor och ge förbättringsförslag för att reducera andelen icke-värdeskapande aktiviteter kopplat till produktionsprocessen. Fallstudien fann fem grundorsaker till icke-värdeskapande aktiviteter; oreda, materialpresentationen, monteringsstrukturen, informationssystemet och kittningen. Åtgärderna till de rådande problemen och därmed vår slutsats blev att införa 5S för att få bukt på den oreda som finns vid samtliga lagerpunkter, att standardisera kittningen och systematiken på materialfasaderna och att i större utsträckning involvera montörerna i planeringsarbetet.

Studien har behandlat en kartläggning och analys av lagerverksamheten av långgods. En analys har genomförts för att undersöka möjligheterna för företaget att hantera en ökad mängd inkommande långgods. För att genomföra kartläggningen och analysen har en simuleringsmjukvara och en ledtidsanalys implementerats. Utifrån fynden har förbättringsåtgärder tagits fram vilka ska bidra med möjligheten att hantera en ökad mängd inkommande långgods med befintliga resurser.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.

Detta examensarbete avser att effektivisera AB Mahols lagerverksamhet när dem ska flytta till ett nytt lager. Syftet med examensarbetet är att utforma olika strategier för att placera artiklarna i lagret utefter en ABC-klassificering. Syftet ledde till en frågeställning angående vilka artiklar som finns i lagret, samt deras dimensioner, lagernivåer och uttagsfrekvens. Vidare ledde syftet till frågeställningar om vilka artiklar som var viktigast för AB Mahol och hur artiklarna bör placeras i lagret. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie. Examensarbetet är en blandning av kvantitativ- och kvalitativ ansats. För att ta del av tidigare studier och litteratur som kunde styrka analysen i arbetet utfördes en litteraturstudie. För att samla in data utfördes intervjuer med VD:n, observationer av artiklarna i lagret, samt insamling av historiska data för alla artiklar som rört sig i lagret. Litteratur och data som samlades in bedömdes källkritiskt och analysens reliabilitet och validitet bedömdes. En ABC-klassificering utfördes på samtliga 1183 artiklar. För klassificeringen användes uttagsfrekvensen som kriterium och artiklarna rangordnades från högst uttagsfrekvens till lägst. Resultatet visade att; A-klassen innehöll 20,2 % av artiklarna och stod för 74,23 % av alla uttag i lagret; B-klassen innehöll 34,83 % av alla artiklar och stod för 17,89 % av alla uttag; C-klassen innehöll resterande 44,97 % av artiklarna och stod för 7,88 % av alla uttag. Tre olika strategier utarbetades för artikelplaceringen. I den första strategin placerades A-artiklar närmast packstationen och C-artiklar längst ifrån. Alla hyllplan användes för att lagra artiklar förutom det översta som användes som närliggande buffert. De tomma hyllorna längst bak användes som avsides buffert. Den andra strategin fokuserar på plockergonomi. Artiklarna placeras fortfarande så nära packstationen som möjligt men A- och B-artiklar placeras endast på hyllplan som ligger mellan axel och midjehöjd; den Gyllene zonen. De hyllplan som inte användes blev närliggande buffert, och de tomma hyllorna längst ifrån packstationen i lagret blev avsides buffert. I den sista strategin ligger fokus endast på att ha alla artiklar så nära packstationen som möjligt. Artiklarna placerades därmed på alla hyllplan och ingen hylla användes därmed till närliggande buffert och bufferten hamnade istället längst ifrån packstationen. I Strategi 1 och 3 placerades fler artiklar närmare plockstationen och bör därmed resultera i en kortare plockdistans jämfört med Strategi 2. Plockdistansen mellan Strategi 1 och 3 bör dock inte skilja sig mycket då A-artiklarna ligger i samma hyllgångar i båda strategierna. Strategi 2 bör få en ökad plockdistans i jämförelse, men eftersom den Gyllene zonen utnyttjas bör risken för arbetsrelaterade skador minska, samt att plocktiden kan minska.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.