Anestesisjuksköterskans arbete är medicintekniskt avancerat. I sitt arbete utsätts hon ständigt för nya situationer där hon får handskas med svåra etiska problem. Anestesisjuksköterskan ska se till att tillgodose patientens behov i olika tillstånd vilket kräver goda kunskaper inom sitt yrkesområde. Anestesisjuksköterskan träffar patienten under förhållandevis korta stunder. Syftet med studien är att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akut omhändertagande av patienter utanför operationssalens kontext. Tidigare forskning inom detta område är sparsamt. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.  Under intervjuprocessen fick anestesisjuksköterskorna som intervjuades svara enskilt på öppna intervjufrågor. Fyra stycken anestesisjuksköterskor deltog i studien. Anestesisjuksköterskorna som deltog i studien är anställda på en operationsavdelning på ett sjukhus i Västsverige. I analysen framkom det en huvudkategori och två kategorier med sex stycken tillhörande subkategorier. Kategorierna är: ”anestesisköterskans upplevda positiva känslor” och ”anestesisjuksköterskans upplevda negativa känslor”. Resultatet visar att anestesisjuksköterskorna upplevde att  det  är tryggare  att  arbeta  på operationsavdelningen i förhållande mot att arbeta i annan kontext så som traumarum förlossningsavdelning eller liknande. Upplevelsen av att arbeta utanför operationssalen varierade. Informanternas erfarenhet av att arbeta under ett akut omhändertagande på olika platser på sjukhuset är att de känner sig trygga i sin arbetsroll förutsatt att det finns en erfaren, trygg och tydlig anestesiolog med som bestämmer om vad som ska göras under ett akut omhändertagande. Det upplevdes tryggare att arbeta på operationsavdelningen än i en annan miljö. På operationsavdelningen finns det gott om folk att ta hjälp av om det skulle behövas och det upplevdes även tryggt att veta vart alla sakerna finns. Utanför operationsavdelningen känner sig informanterna otrygga då det inte vet om akutvagnar är påfyllda eller om de kan få samma service av sina medarbetare på den ”nya” avdelningen.

Background Within trauma teams, effective communication is necessary to ensure safe and secure care of the patient. Deficiencies in communication are one of the most important factors leading to patient harm. Time is an essential factor for rapid and efficient disposal of trauma teams to increase patients’ survival and prevent morbidity. Trauma team training plays an important role in improving the team’s performance, while the leader of the trauma team faces the challenge of coordinating and optimizing this performance. Aim The overall aim of this thesis was to analyse how members of trauma teams communicated verbally and non-verbally during trauma team training in emergency settings, and how the leaders were positioned or positioned themselves in relation to other team members. The aim was also to investigate the use of a communication tool, closed-loop communication, and the time taken to make a decision to go to surgery in relation to specific factors in the team as well as the leader’s position. Methods Eighteen trauma teams were audio and video recorded and analysed during regular in situ training in the emergency room at a hospital in northern Sweden. Each team consisted of six participants: two physicians, two nurses, and two enrolled nurses, giving a total of 108 participants. In Study I, the communication between the team members was analysed using a method inspired by discourse psychology and Strauss’ concept of “negotiated orders”. In Study II, the communication in the teams was categorized and quantified into “call-outs” and “closed-loop communication”. The analysis included the team members’ background data and results from Study I concerning the leader’s position in the team. Poisson regression analyses were performed to assess closed-loop communication (outcome variable) in relation to background data and leadership style (independent exploratory variables). In Study III, quantitative content analysis was used to categorize and organize the team members’ positions and the leaders’ non-verbal communication in the video-recorded material. Time sequences of leaders’ non-verbal communications in terms of gaze direction, speech time, and gestures were identified separately to the level of seconds and presented as proportions (%) of the total training time. The leaders’ vocal nuances were also categorized. The analysis in Study IV was based on the team members’ background data, the results from Study I concerning the leader’s position in the team, and the categorization and quantification of team communication from Study II. Cox proportional hazard regression was performed to assess the time taken to make a decision to go to surgery (outcome variable) in relation to background data, the leader’s position, and closed-loop communication (independent variables). Results The findings in Study I showed that team leaders used coercive, educational, discussing, and negotiating repertoires to convey knowledge and create common goals of priorities in work. The repertoires were used flexibly and changed depending on the urgency of the situation and the interaction between the team members. When using these repertoires, the team leaders were positioned or positioned themselves in either an authoritarian or an egalitarian position. Study II showed that closed-loop communication was used to a limited extent during the trauma team training. Call-out was more frequently used by team members with eleven or more years in the profession and experience of trauma within the past year, compared with team members with no such experience. Scandinavian origin, an egalitarian team leader and previous experience of two or more structured trauma courses were associated with more frequent use of closed-loop communication compared to those with no such origin, leader style, or experience. Study III showed that team leaders who gained control over the “inner circle” used gaze direction, vocal nuances, verbal commands, and gestures to solidify their verbal messages. Leaders who spoke in a hesitant voice or were silent expressed ambiguity in their non-verbal communication, and other team members took over the leader's tasks. Study IV showed that the team leader’s closed-loop communication was important for making the decision to go to surgery. In 8 of 16 teams, decisions on surgery were taken within the timeframe of the trauma team training. Call-outs and closed-loop communication initiated by the team members were significantly associated with a lack of decision to go to surgery. Conclusions The leaders used different repertoires to convey and gain knowledge in order to create common goal in the teams. These repertoires were both verbal and non-verbal, and flexible. They shifted depending on the urgency of the situation and the interaction within the team. Depending on the chosen repertoire, the leaders were positioned or positioned themselves as egalitarian and/or authoritarian leaders. In urgent situations, the leaders used closed-loop communication as part of a coercive repertoire, and called out commands and directed requests to specific team members. This repertoire was important for making the decision to go to surgery; the more closed-loop communication initiated by the leader, the more likely that the team would make a decision to go to surgery. Problems arose if the leaders were positioned or positioned themselves as either an authoritarian or an egalitarian leader. The leaders needed to be flexible and use different repertories in order to move the teamwork forward. It was notable that higher numbers of call-outs and closed-loop communication initiated by the team members decreased the probability of making the decision to go to surgery.

Emergency response team (ERT) member characteristics that contribute to High Reliability performance during patient care resuscitation events or other Critical Incident Management Situations are poorly understood. Findings from this study describe individual characteristics that experienced interprofessional ERT members perceive as contributing to High Reliability performance within the critical incident management context. This study supports the need for interprofessional research about emergency response teams’ High Reliability in hospital-based settings. ERT High Reliability, or “better than expected” team performance has been linked to overall patient care and safety. The purpose of this study was to identify and describe individual team member characteristics that contribute to High Reliability performance of ERT members and the overall emergency response team in a naturalistic setting during Critical Incident Management Situations. Using a qualitative descriptive design, data collection included participant observations, field notes, and interviews. Narrative data were audio-taped, transcribed and coded using Ethnograph v6©. Data content were analyzed thematically using inductive interpretive methods. Two major domains derived from the data were Self-Regulation and Whole-Team Regulation. The overarching theme, Orchestrating High Reliability at the Edge of Chaos, encompassed characteristics contributing to High Reliability performance of the ERT during Critical Incident Management Situations.

Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet. Forskning har visat att god kommunikation bidrar till lägre mortalitet. Genom att använda kommunikationsverktyget SBAR kan patientsäkerheten höjas, särskilt i akuta situationer. Syftet med vår studie var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av kommunikation i larmsituationer under ett akut omhändertagande då anestesisjuksköterskan arbetar utanför ordinarie arbetsmiljö. En kvalitativ, analytisk och induktiv design användes. Intervjuerna, som genomfördes med anestesisjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet, påvisade patientens utsatthet där olika former av kränkande behandling beskrevs. Genom anestesisjuksköterskans placering vid patientens huvudända ges goda möjligheter att företräda patienten men också till kommunikation med patienten och övriga teammedlemmar. Genom att göra patienten delaktig i vården kan oro och ångest minskas. Bevittnandet av patientens utsatthet diskuteras. Obehagliga undersökningar utförs och i situationer där patienten blottas. Gemensamma övningar efterfrågades när det gäller trauma-, akuta omhändertaganden där vikten av god kommunikation upplevs som central.

Inledning: Kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvård och innebär utbyte av information mellan människor. Speciellt vid multitrauma är det viktigt att kommunikationen fungerar eftersom personal från olika avdelningar ska samarbeta med varandra. Dock kan kommunikation påverkas av olika faktorer, som i sin tur kan påverka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation vid multitrauma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet i studien visade fyra olika kategorier som påverkar interprofessionell kommunikation både positivt och negativt vid multitrauma. Dessa faktorer kategoriserades till; strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap samt ledarskap. Att inneha erfarenhet och kunskap inom multitrauma är viktigt för att ett traumateam ska fungera på optimalt sätt. Personal utan erfarenhet eller kunskap kring multitrauma eller kommunikationen mellan teamet påverkar samarbetet negativt. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett flertal faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation negativt, men även positivt. Med hjälp av traumaledare kan arbetet struktureras upp, men det krävs en viss nivå av kunskap och erfarenhet för att kommunikationen mellan traumateamet ska fungera på optimalt sätt. / Introduction: Communication is an important part of healthcare and involves the exchange of information between people. Especially in the case of multitrauma, it is important that the communication work because staff from different departments must cooperate with each other. However, communication can be affected for various reasons, which in turn can affect the patient. Aim: The purpose of the study is to describe the factors that can affect interprofessional communication in multitrauma. Method: The study was conducted as a general literature review where 10 scientific articles were included. Results: The results of the study showed four different categories that affect interprofessional communication both positively and negatively in multiple trauma. These factors were categorized into; overreporting, stressful and chaotic work environment, experience and knowledge as well as leadership. Having experience and knowledge in multiple trauma is important for a trauma team to function optimally. Staff without experience or knowledge of multiple trauma or communication between the team has a negative effect on the collaboration. Conclusion: The results of the study show that there are a number of factors that can affect interprofessional communication negatively, but also positively. With the help of a trauma leaders, the work can be structured, but a certain level of knowledge and experience is required for the communication between the trauma team to function optimally.

Bakgrund: Vilka professioner som ingår i ett traumateam varierar från sjukhus till sjukhus och beror på traumapatientens skadebild. Nationella traumalarmskriterier används på alla akutsjukhus i Sverige men de lokala rutinerna liksom personalens roller vid omhändertagandet kan skilja sig åt. I intensivvårdssjuksköterskans kompetens ingår att skapa kontinuitet för patienten genom samarbete och kommunikation med övriga professioner. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vara en del av traumateamet. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling och materialet bearbetades sedan genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Den helhetsbild av patienten som intensivvårdssjuksköterskorna fick genom sin medverkan vid det initiala omhändertagandet sågs som positiv. De uppskattade kontinuiteten och möjligheten till förberedelse det gav i vårdandet av patienten. Samarbetet i traumateamet ansågs viktigt och underlättades av rutinerad personal och en bra teamledare. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde blandade känslor av trygghet, lättnad, stress och nervositet i samband med traumaomhändertagande. Slutsats: Studien identifierade olika upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskorna vid medverkan i traumateamet. De ansåg att det mestadels var en fördel att vara med redan från det initiala omhändertagandet och att aspekter som teamarbete, rutin, rätt person på rätt plats och kommunikation inom teamet var viktiga. Studien skulle kunna bidra till optimering av traumavården genom vidareutveckling av kliniska rutiner vilket i förlängningen främjar patientens hälsa och minskar lidande. / Background: The professions that are included in a trauma team varies from hospital to hospital and depends on the trauma patient's injury. National trauma alarm criteria are used in all emergency hospitals in Sweden, but the local routines as well as the staff's roles in the care may differ. The intensive care nurse's competence includes creating continuity for the patient through collaboration and communication with other professions. Aim: The aim of this interview study was to describe the intensive care nurse's experience of being part of the trauma team. Method: An interview study with qualitative design was conducted. Semi-structured interviews were used for data collection and the material was then processed through inductive content analysis. Results: The overall picture of the patient the intensive care nurses experienced that they got through participation in the initial care was seen as positive. They appreciated the continuity and the opportunity for preparation it provided in the care of the patient. The collaboration in the trauma team was considered important and was facilitated by experienced staff and a good team leader. The intensive care nurses experienced mixed feelings of security, relief, stress and nervousness connected to trauma care. Conclusion: The study identified different experiences of the intensive care nurses when participating in the trauma team. They felt that it was mostly an advantage to be involved from the initial care and that aspects such as teamwork, routine, the right person in the right place and communication within the team were important. The study could contribute to the optimization of trauma care through further development of clinical routines, which in the long run promotes the patient's health and reduces suffering.

Bakgrund: Traumavård innebär vård av allvarligt somatiskt skadade patienter. För att vårda dessa patienter samlas multiprofessionella team, vilket ställer krav på teamarbete och god kommunikation för ett säkert och strukturerat omhändertagande. Kommunikation och informationsöverföring är ett riskområde inom vården och sambandet mellan bristande kommunikation och bristande behandlingsresultat är väldokumenterat. Traumaomhändertagande är en stressfylld situation, som ställer stora krav på sjuksköterskan på akutmottagningen, och innebär utmaningar för att uppnå en välfungerande kollaborativ kommunikation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation i traumateam. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor som arbetar på två akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av datamaterialet. Resultat: Studiens resultat genererade i ett tema Kommunikation – ett komplext samspel, vilket belyser komplexiteten av kommunikation i traumateam. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Kollaborativ kommunikation utmanar, Struktur- att förhålla sig till vissa ramar och Kommunikationen påverkar patienten. Komplexiteten i kommunikationen inom teamet beror på personliga egenskaper samt hur teamarbetet fungerar i övrigt. Vikten av struktur och att förhålla sig till riktlinjer och rutiner påverkar kommunikationen, och ledarskapet spelar här en central roll. Kommunikationens kvalitet påverkar utfallet för patienten och är något som förbättras genom traumaövning. Slutsats: Studien identifierar komplexiteten av kommunikationen inom traumateamet. Ett tydligt ledarskap och teamets samspel spelar en avgörande roll för utfallet för patienten, och vikten ligger i att kommunicera rakt och tydligt. Brister i kommunikation leder till ett försämrat teamarbete och negativa påföljder för patient. Genom traumaövning kan kommunikationen främjas och sjuksköterskan stärker sin yrkesroll. / Background: Trauma care involves the care of seriously somatic injured patients. To care for these patients a multi-disciplinary team is gathered, which requires teamwork and good communication skills for a safe and structured care of the patient. Communication and the transmit of information comprise a risk in healthcare and the relationship between bad communication and lacking treatment results is widely documented. Trauma care is a stressful situation that put demands on the nurse at the emergency department, and means challenges to achieve an effective collaborative communication. Aim: The aim was to illustrate nurses´ experiences of communication in the trauma team. Method: The study was conducted with a qualitative approach, where semi-structured interviews were performed with 11 nurses working in two emergency departments. All the data was analyzed by the help of qualitative content analysis method. Result: Study results generated in a theme Team communication -and its complexity. The result is presented in three main categories: The challenges of collaborative communication, Structure- to relate to certain rules and The Communication affects the patient. The complexity of communication within the team depends on personal characteristics and how teamwork otherwise functions. The value of leadership is essential as well as a structured approach and how to relate to policies and routines. The communication quality affects the care process for the patient and can be improved by trauma training.    Conclusion: The study identifies the complexity of communication within the trauma team. Leadership and team interaction plays a crucial role for the outcome of the patient. It is of importance to communicate direct and clear. Lack of communication leads to impaired teamwork and adverse consequences for the patient safety. By trauma training, communication can be promoted and the nurses develop professional skills.

Multiple trauma is characterized by a simultaneous injury to multiple body systems, at least one from them directly affects by weakening injured patient or faillure of basic life functions - ventilation, bloodstream and consciousness. Accidents are, despite all prevention measures, one of the important cause of death. Multiple traumas are leading cause of death in the age group up to 45 years in the developed countries. The multiple trauma therapy is continues long and complete process which needs individual approach. The therapy starts at the place of accident and then during the transport and continue in the trauma center. The trauma center is able to provide complete therapy including treatment conditions, which require multidisciplinary coordinated cooperation. The diploma thesis deals with the issue of admission of patient with polytraumate into the traumatic center. The aim of the thesis is to approach the readers the multiple trauma, the possible causes of multiple trauma, which are the treatments of algorithms, how is the role and specification of trauma team during incoming of patient. Practical part of the thesis is about cause study of patient with the multiple trauma which complicated fat embolism. This part describes all processes from incoming patient with multiple trauma, including...

När en patient inkommer till akutmottagningen efter att blivit utsatt för yttre högenergivåld krävs ett snabbt omhändertagande i form av ett interprofessionellt traumateam. Att omhänderta traumapatienter kan upplevas som sårbart och tumultartat vilket medför att vårdpersonal behöver agera snabbt. Om kommunikation inom traumateamet utövades felaktigt kan detta riskera patientsäkerheten då detta kan medföra försämrade behandlingsresultat och utökad handläggningstid. Syftet med föreliggande studie var att beskriva faktorer som påverkade ett traumateam i deras interprofessionella arbete vid ett akut patientomhändertagande. Designen var en allmän litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på databasträffar genom CINAHL och PUBMED. En integrerad analys användes för att analysera insamlade data. Studiens resultat utgörs av tre huvudkategorier: Traumaledarens ansvar, Kommunikationsverktygens betydelse och Traumateamets gruppdynamik. Resultatet visade på traumaledaren har ett ansvar för helhetsperspektivet såväl över patienten som teamet. Beroende på vad situationen krävde hade traumaledaren olika ledarstilar. I traumateamet hade kommunikationsverktyg avgörande betydelse då bland annat closed-loop communication samt call-out, vilket kunde uppemot halvera patientens handläggningstid. Effektiv och tydlig kommunikationsväg inom traumateamet skapade en oproblematisk teamkommunikation. Traumateamets gruppdynamik utgjordes av tydlig struktur och positionering av medlemmarna i traumarummet. Genom en öppen atmosfär där allas kompetens involveras skapades en bra teamsammanhållning. Slutsatsen var att vid användning av kommunikationsverktyg inom traumateamet kunde patientomhändertagandet säkras och minimera eventuella missförstånd. Detta skapade ett välfungerande teamarbete med gynnsam gruppdynamik där samtliga ansvarsområden kompletterade varandra. / ABSTRACT When a patient enters the emergency room after being exposed to external high-energy violence, immediately care in the form of an interprofessional trauma team is required. Caring for trauma patients can be perceived as vulnerable and tumultuous, which means that care staff need to act quickly. If communication within the trauma team was exercised incorrectly, this may risk patient safety as this may lead to impaired treatment results and increased processing time. The purpose of the present study was to describe factors that influenced a trauma team in their interprofessional work in an acute patient care. The design was a general literature study based on 18 scientific articles. The results are based on database hits through CINAHL and PUBMED. An integrated analysis was used to analyze the collected data. The results of the study consist of three main categories: The Trauma Manager's responsibilities, The importance of Communication Tools and the Trauma Team's group dynamics. The results showed that the trauma leader has a responsibility for the overall perspective over both the patient and the team. Depending on what the situation required, the trauma leader had different leadership styles. In the trauma team, communication tools were crucial, including closed-loop communication and call-out, which could halve the patient's processing time. Effective and clear communication path within the trauma team created an unproblematic team communication. The trauma team's group dynamics consisted of a clear structure and positioning of the members in the trauma room. Through an open atmosphere where everyone's skills are involved, a good team cohesion was created. The conclusion was that when using communication tools within the trauma team, patient care could be secured and minimized any misunderstandings. This created a well-functioning teamwork with favorable group dynamics where all areas of responsibility complemented each other.