Bakgrund: Akutsjuksköterskor beskriver att det är en utmaning att mötapatienters olika behov vid akut omhändertagande, då mycket sker parallellt.Kunskap om patienters erfarenheter kan eventuellt identifiera faktorer sommöjliggör god omvårdnad vid akut omhändertagande av patienter i sambandmed trauma.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av akutomhändertagande på akutmottagning vid trauma.Metod: Integrativ litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptivdesign enligt Whittemore och Knafl. Systematisk sökning utfördes i tredatabaser: PubMed, Cinahl och PsycInfo.Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades: betydelsen av;vårdrelationen, fysiska faktorer och existentiella behov. Respektive subtemanvar; kommunikation och information, vårdpersonalens kompetens,vårdpersonalens närvaro, att få sina grundläggande fysiska behovtillgodosedda, undersökningar och behandlingar, att känna sig sedd och hördoch att känna sig rädd.Slutsats: Patienter rapporterar både positiva och negativa erfarenheter avakut omhändertagande vid trauma. Delaktighet och kommunikation ärfaktorer som indikerar förbättrad vårdkvalitet. Det är väsentligt attakutsjuksköterskor på akutmottagning ser hela människan och inte enbartskadan som patienter inkommer med. / Background: Emergency nurses describe that it is a challenge to meet thedifferent needs of patients during emergency care, as a lot happens inparallel. Knowledge of patients’ experiences can possibly identify factorsthat enable good nursing during emergency care of patients, in connectionwith trauma.Aim: The aim of the study was to describe patients’ experiences ofemergency care in emergency department for trauma.Method: Integrative literature study with systematic search and descriptivedesign according to Whittemore and Knafl. Systematic search was performedin three databases: PubMed, Cinahl and PsycInfo.Result: Three main themes and seven subthemes were identified: theimportance of: the care relationship, physical factors and existential needs.Respective subthemes were; communication and information, thecompetence of the healthcare staff, the presence of the healthcare staff,having their basic physical needs met, examinations and treatments, feelingseen and heard and feeling scared.Conclusion: Patients report both positive and negative experiences of acutetrauma care. Participation and communication are factors that indicateimproved quality of care. It is essential that emergency nurses in theemergency department see the whole person and not just the injury thatpatients come in with.

Bakgrund: Traumavård innebär vård av allvarligt somatiskt skadade patienter. För att vårda dessa patienter samlas multiprofessionella team, vilket ställer krav på teamarbete och god kommunikation för ett säkert och strukturerat omhändertagande. Kommunikation och informationsöverföring är ett riskområde inom vården och sambandet mellan bristande kommunikation och bristande behandlingsresultat är väldokumenterat. Traumaomhändertagande är en stressfylld situation, som ställer stora krav på sjuksköterskan på akutmottagningen, och innebär utmaningar för att uppnå en välfungerande kollaborativ kommunikation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation i traumateam. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor som arbetar på två akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av datamaterialet. Resultat: Studiens resultat genererade i ett tema Kommunikation – ett komplext samspel, vilket belyser komplexiteten av kommunikation i traumateam. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Kollaborativ kommunikation utmanar, Struktur- att förhålla sig till vissa ramar och Kommunikationen påverkar patienten. Komplexiteten i kommunikationen inom teamet beror på personliga egenskaper samt hur teamarbetet fungerar i övrigt. Vikten av struktur och att förhålla sig till riktlinjer och rutiner påverkar kommunikationen, och ledarskapet spelar här en central roll. Kommunikationens kvalitet påverkar utfallet för patienten och är något som förbättras genom traumaövning. Slutsats: Studien identifierar komplexiteten av kommunikationen inom traumateamet. Ett tydligt ledarskap och teamets samspel spelar en avgörande roll för utfallet för patienten, och vikten ligger i att kommunicera rakt och tydligt. Brister i kommunikation leder till ett försämrat teamarbete och negativa påföljder för patient. Genom traumaövning kan kommunikationen främjas och sjuksköterskan stärker sin yrkesroll. / Background: Trauma care involves the care of seriously somatic injured patients. To care for these patients a multi-disciplinary team is gathered, which requires teamwork and good communication skills for a safe and structured care of the patient. Communication and the transmit of information comprise a risk in healthcare and the relationship between bad communication and lacking treatment results is widely documented. Trauma care is a stressful situation that put demands on the nurse at the emergency department, and means challenges to achieve an effective collaborative communication. Aim: The aim was to illustrate nurses´ experiences of communication in the trauma team. Method: The study was conducted with a qualitative approach, where semi-structured interviews were performed with 11 nurses working in two emergency departments. All the data was analyzed by the help of qualitative content analysis method. Result: Study results generated in a theme Team communication -and its complexity. The result is presented in three main categories: The challenges of collaborative communication, Structure- to relate to certain rules and The Communication affects the patient. The complexity of communication within the team depends on personal characteristics and how teamwork otherwise functions. The value of leadership is essential as well as a structured approach and how to relate to policies and routines. The communication quality affects the care process for the patient and can be improved by trauma training.    Conclusion: The study identifies the complexity of communication within the trauma team. Leadership and team interaction plays a crucial role for the outcome of the patient. It is of importance to communicate direct and clear. Lack of communication leads to impaired teamwork and adverse consequences for the patient safety. By trauma training, communication can be promoted and the nurses develop professional skills.

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda. Förslag på förbättring av krishanteringen handlar om bl a återkommande formell krishantering. / To almost daily be confronted at work by tragedies, seriously hurt people or death is something that we all experience in different ways. The aim of this study was to describe crisis reactions and the possibility of crisis interventions after trauma care among the nursing staff at one emergency department. A questionnaire was used to collect data. The result shows that the nursing staff experience crisis reactions when taking care of hurt children and younger patients, and when taking care of there relatives. There is possibility to crisis interventions at the workplace but not everybody is satisfied with it. Among other things, the nursing staff proposed recurring formal crisis interventions as an improvement.

Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.

Trauma är vanligt förekommande internationellt och drabbar främst unga under livets fyra första årtionden. Dödligheten relaterat till trauma förväntas att fortsätta öka till 2030 i Sverige. Trauma orsakar såväl ett fysiskt som ett psykiskt lidande för patienter, samt skapar stora samhällskostnader. Kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter angående traumaomhändertagandet initialt är begränsat. Det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter så att sjuksköterskan kan göra patienten delaktig i vården och tillgodose patientens behov och samtidigt tillhandahålla och bedriva en patientsäker vård i mötet med traumapatienten.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av traumaomhändertagande. Metoden till studien var en allmän litteraturstudie. PubMed och CINAHL var databaserna som användes. Manuell sökning och kedjesökning utfördes också. Kvalitetsgranskningen resulterade i 15 artiklar som inkluderades för att därefter bearbetas med hjälp av en integrerad analys.  Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; patienternas positiva upplevelser och erfarenheter och patientens negativa upplevelser och erfarenheter. Till vardera huvudkategorier identifierades fem respektive sex underkategorier. Under huvudkategorin patienternas positiva upplevelser och erfarenheter identifierades underkategorierna; en välfungerande vårdkedja, tillfredsställande undersökning och behandling, professionellt bemötande, gynnsam informationsöverföring och kommunikation, och gynnsamma emotionella aspekter. Under den andra huvudkategorin patienternas negativa upplevelser och erfarenheter identifierades; brister i vårdkedjan, otillfredsställande undersökning och behandling, fysiologiska konsekvenser, brister i personalens kompetens, hinder för informationsöverföring och kommunikation, och psykologiska påfrestningar.  Slutsatsen av litteraturstudien är att upplevelserna och erfarenheterna av traumaomhändertagande är mångfacetterat och individuellt, vilket ställer höga krav på personalens kommunikationsförmåga samt krav på att individanpassa hälso- och sjukvården, då vården av traumapatienter är komplex. / Trauma is common internationally and mainly affects young people during the first four decades of life. Mortality related to trauma is expected to continue to increase until 2030 in Sweden. Trauma causes both physical and psychological suffering for patients and creates large societal costs. Knowledge of the patient's experiences regarding initial trauma care is limited. It is important that the nurse has knowledge of the patient's experiences so that the nurse can involve the patient in the care and ensure that the patient's needs are met, and at the same time provide care that is safe in the meeting with the trauma patient.  The aim was to describe patients' experiences of trauma care.  The method of the study was a general literature study. PubMed and CINAHL were the databases used. Manual search and snowballing were also performed. The result after quality review of articles contributed to 15 included articles that were analyzed according to an integrated analysis.  The analysis resulted in two main categories: the patients' positive experiences and the patients' negative experiences. Five respectively six subcategories were identified for each main category. Under the main category of patients' positive experiences, the subcategories were: a well-functioning care, satisfaction with examination and treatment, professional treatment, adequate knowledge and skills of the staff, good information transfer and communication, and that emotional aspects were considered as favorable. Under the second main category, the patients' negative experiences were identified; the lack of care, dissatisfaction with examination and treatment, the physiological consequences, lack of competence, obstacles to information transfer and communication, and psychological stress.  The conclusion of the literature study was that the experiences of trauma care are multifaceted and individual, which put high demands on health care staff in communication skills and the ability to adapt care individually, since the care of trauma patients is complex.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.

Abstract Trauma patients are a significant patient group for emergency medical services (EMS). Not only are injuries a significant cause of death, they also have a significant long-term impact on functionality and quality of life. Previous studies have shown that the injury-related mortality rate is higher in sparsely populated areas and that the majority of patients die before the arrival of EMS. Intensive care mortality is significant, and half of seriously injured patients develop multiple organ dysfunction. Airway management is one of the most important procedures that EMS provide for a critically injured patient, but making high-quality care available in a sparsely populated area is challenging. Seriously injured patients also appear to benefit from being transported directly to a trauma centre. In recent years particular attention has been given to the level and availability of EMS. Hospitals’ readiness to provide acute surgery is also being reorganised. More information is needed about the frequency, circumstances, outcome and acute care of serious and fatal injuries so that health care resources can be allotted appropriately and requirements for prevention can be identified. The purpose of this research was to investigate the frequency and circumstances of injury-related deaths in Northern Finland and the prognosis of trauma patients encountered by the Finnish helicopter emergency services (FinnHEMS). A particular objective was to examine differences between rural and urban areas. The National Advisory Committee for Aeronautics (NACA) severity score’s ability to predict 30-day mortality was also examined. The fourth part of the study aimed to investigate the pre-hospital airway management performed by non-physicians in Northern Finland. The study material was comprised of trauma deaths that occurred in Northern Finland in 2007–2011, trauma patients encountered by FinnHEMS units in Northern Finland in 2012–2013, patients encountered by HEMS in Northern Norway in 1999–2009 and a questionnaire regarding pre-hospital airway management to non-physicians. The study concluded that the rate of trauma deaths is high in Northern Finland, and the influence of alcohol was found in nearly half of pre-hospital trauma death cases. A larger portion of pre-hospital deaths also took place in rural areas. Trauma patients encountered by FinnHEMS units in urban areas who survived to hospital, appeared to have higher 30-day mortality than patients injured in rural areas. The most probable explanation for this difference is that patients injured in urban areas survive to hospital, while trauma patients in rural areas die pre-hospital. The NACA score was found to reliably predict 30-day mortality. Due to its simplicity, the NACA score can be used to compare patient material from different HEMS bases. It was found that non-physicians seldom performed airway management. On average, the frequency of performing airway management was low, and there is a need to improve maintenance of skills. / Tiivistelmä Vammapotilaat ovat merkittävä ensi- ja tehohoidon potilasryhmä. Paisi, että vammautumiset ovat merkittävä kuolinsyy, aiheuttavat ne myös merkittäviä pitkäaikaisvaikutuksia toimintakykyyn ja elämänlaatuun. Aikaisemmissa tutkimuksissa on osoitettu, että vammakuolleisuus on yleisempää harvaanasutuilla seuduilla ja valtaosa potilaista kuolee jo ennen ensihoidon saapumista paikalle. Tehohoitokuolleisuus on merkittävää ja puolet vaikeasti loukkaantuneista potilaista kärsii monielinvauriosta. Ensihoidon tärkeimpiä tehtäviä kriittisesti vammautuneilla on hengitystien varmistaminen, mutta korkeatasoisen hoidon saatavuus harvaanasutulla seudulla on haasteellista. Vaikeasti vammautuneet potilaat näyttävät myös hyötyvän kuljetuksesta suoraan lopulliseen hoitopaikkaan. Viime vuosina ensihoidon tasoon ja saatavuuteen on kiinnitetty erityistä huomiota. Lisäksi sairaaloiden päivystysvalmiuden uudelleenorganisointi on käynnissä. Lisätietoa tarvitaan vakavien ja kuolemaan johtavien vammojen esiintyvyydestä ja olosuhteista, ennusteesta sekä akuuttihoidon toteutumisesta, jotta terveydenhuollon resursseja voitaisiin kohdentaa tarkoituksenmukaisesti ja ennaltaehkäisyn tarpeet voitaisiin tunnistaa. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää vammakuolemien esiintyvyyttä ja olosuhteita Pohjois-Suomessa sekä suomalaisten lääkintä- ja lääkärihelikopteriyksikköjen (FinnHEMS) kohtaamien vammapotilaiden ennustetta. Erityisenä tavoitteena oli tutkia maaseutu- ja kaupunkialueiden eroja. Lisäksi tutkittiin National Advisory Committee for Aeronautics (NACA)- vaikeusasteluokittelun kykyä ennustaa 30 päivän kuolleisuutta. Neljännen osatyön tavoitteena oli tutkia ensihoitajien suorittaman hengitystien varmistamisen käytäntöä Pohjois-Suomessa. Tutkimusaineisto koostui vuosina 2007‒2011 Pohjois-Suomessa tapahtuneista vammakuolemista, FinnHEMS:in yksiköiden kohtaamista vammapotilaista Pohjois-Suomessa vuosina 2012‒2013, Pohjois-Norjan pelastushelikopterin kohtaamista potilaista vuosina 1999‒2009 sekä ensihoitajille tehdystä kyselytutkimuksesta hengitystien hallintaan liittyen. Tutkimuksessa todettiin, että kuolemaan johtaneiden vammojen esiintyvyys on korkea Pohjois-Suomessa. Lisäksi havaittiin, että lähes puoleen sairaalan ulkopuolella tapahtuneisiin vammapotilaiden kuolintapauksiin liittyi alkoholi. Maaseudulla myös suurempi osa menehtyi sairaalan ulkopuolella. FinnHEMS:in yksiköiden kaupunkialueella kohtaamilla vammapotilailla, jotka selvisivät sairaalaan, havaittiin viitettä korkeampaan 30 päivän kuolleisuuteen verrattuna maaseudulla vammautuneihin. Ero johtuu todennäköisemmin siitä, että kaupunkialueella vammautuneet ehtivät sairaalaan kun taas maaseudulla vammapotilaat kuolevat jo ennen ensihoitopalvelun saapumista. NACA-vaikeusasteluokittelun todettiin ennustavan luotettavasti 30 päivän kuolleisuutta. Yksinkertaisuutensa vuoksi se soveltuu potilasmateriaalin vertailemiseen eri tukikohtien välillä. Ensihoitajan suorittama hengitystien varmistaminen havaittiin olevan harvinaista. Keskimääräisesti suoritteita tapahtui harvoin, ja taitojen ylläpitämisessä oli parantamisen varaa.

Bakgrund: Trauma är en av de mest bidragande orsakerna till skada och död globalt. För att minska lidande och död hos patienter samt kostnader för samhället krävs en välfungerande traumavård. Tiden på dygnet, kön och ålder kan påverka utfallet för patienter som inkommer till sjukhus efter ett trauma. Eftersom forskningen inte är enig är detta ett område som ytterligare måste undersökas. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan traumapatienter vid en traumaenhet beroende på om patienten inkommer dagtid respektive jourtid, kön och ålder. Metod: Studien är en retrospektiv icke-experimentell tvärsnittsstudie där redan insamlade från en traumakoordinator vid ett sjukhus i norra sjukvårdsregionen analyserats. Studiepopulationen bestod av 115 patienter som blivit inskrivna som trauma nivå 1 eller 2 på akutmottagningen under år 2022. Data har analyserats med T-test och Chi-2 test för att undersöka eventuella skillnader och för att undersöka samband har Pearson’s korrelationstest använts. Signifikansgränsen sattes till P<0,05. Resultat: I denna studie kunde inga signifikanta skillnader identifieras mellan de trauman som inkom på dagtid och på jourtid gällande tid till vård eller allvarlighetsgrad av skadan. Kvinnor hade signifikant kortare tid mellan larm och ankomsttid till sjukhus. Det fanns ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad beroende på tid på dygnet. Det fanns inte heller någon skillnad i allvarlighetsgrad mellan könen men det fanns ett positivt samband mellan hög ålder och allvarlighetsgrad. Slutsats: Vården vid det valda sjukhuset skiljer sig inte signifikant i traumaomhändertagande på dagtid och jourtid eller mellan könen vilket utifrån studerade variabler kan indikera en jämlik vård. Vidare studier skulle vara av intresse för att med andra variabler och infallsvinklar studera eventuella skillnader. Det finns också ett behov av jämförande analyser mellan sjukhus för att undersöka närmare hur jämlik vård som bedrivs i landet. Kunskapen är av vikt för anestesisjuksköterskan för att bedriva jämlik vård.