Traumatisk händelse benämns som något som ligger utanför den normala erfarenheten och som skulle ge upphov till omfattande lidande hos så gott som alla människor. Antalet traumatiska händelser såsom naturkatastrofer och terroristattacker har ökat kraftigt. Sjukvårdspersonal förväntas vid en traumatisk händelse att ta på sig en ansvarsroll och hjälpa dem som drabbats. Få undersökningar har gjorts av upplevelsen av detta arbete. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonals upplevelser i samband med traumatisk händelse i arbetet. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, en sammanfattning av redan existerande kunskap. Studien grundades på tio artiklar som granskats, analyserats och bearbetats. Resultatet bestod av fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorin Samhörighet yttrade sig som underkategorierna samhörighet mellan arbetskamrater och samhörighet till de drabbade. Huvudkategorin Organisation representerades av underkategorierna bristande och god organisation. Huvudkategorin Otillräcklighet utgjordes av underkategorierna maktlöshet, brist på erfarenhet och dålig förberedelse. Huvudkategorin Yrkestillfredsställelse omfattade uppskattning, känslan av att kunna göra något och meningsfullhet. Huvudkategorin Livets och människors betydelse berörde en förändrad syn på livet och döden samt upplevelsen av hur skört livet kan vara.

En olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades. Resultatet visade att stödet var viktigt för att patienterna skulle kunna gå vidare i livet och hoppet var en viktig källa till kraft för att kunna hantera situationen. Efter en traumatisk händelse upplevde patienterna förlust av kontroll och självständighet. Med förlusten kom känslor som rädsla, sårbarhet, ensamhet. Efter den traumatiska händelsen upplevde patienterna att de blev medvetna om sin dödlighet. Det sociala nätverket och sjuksköterskans stödjande funktion hade stor betydelse för patientens tillfrisknande. Utförlig forskning finns på området, men för att den ska komma till nytta för patienterna måste den appliceras inom vården.

Introduktion/Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 20 000 människor årligen med traumatisk skallskada. Skadorna kan vara svåra och kräva en intensiv rehabiliteringsprocess. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i patientens rehabilitering och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs. Rehabiliteringens kvalitet är avgörande för patientens återhämtning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i rehabiliteringsarbetet för patienter med traumatisk skallskada. Metod: En litteraturstudie grundad på Polit och Beck (2016) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar utifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Fyra kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner som framkom resulterades i två huvudkategorier och sju underkategorier. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens fysiska behov, omvårdnadsinterventioner för andning och cirkulation, omvårdnadsinterventioner vid nutrition, omvårdnadsinterventioner vid personlig hygien, omvårdnadsinterventioner vid sömnbesvär, omvårdandsinterventioner vid smärta. Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner för TBI patientens psykiska behov, sjuksköterskans emotionella stöd till patienten, omvårdnadsinterventioner för att främja delaktighet hos patienten. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventionerna visade sig ha en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att sjuksköterskans var betydelsefull för TBI patienterna under rehabiliteringsprocessen.

Bakgrund: När livet på ett ögonblick förändras genom ett oförutsett traumatiskt dödsfall rubbas de anhörigas grundläggande trygghet och tillvaro och livet ställs på sin spets. Den oförutsedda händelsen innebär en stark känslomässig påverkan vilken för de anhöriga kan vara svår att hantera. I den påfrestande och sårbara situation som den anhöriga befinner sig i efter ett traumatiskt dödsfall är behovet av stödinsatser och ett professionellt bemötande av stor betydelse. Sjuksköterskeprofession innefattar möten med anhöriga som befinner sig i kris vid traumatiskt dödsfall och en viktig del i dessa möten är att stödja och ge omsorg. I mötet med anhöriga i kris anses ett personcentrerat förhållningssätt vara en förutsättning. Genom att etablera en god vårdrelationen byggd på medkänsla, förståelse och tilltro kan den fortsatta sorgeprocessen främjas och framtida ohälsa förebyggas. Syfte: Syftet var att undersöka anhörigas upplevelser vid traumatiskt dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL, där ämnesord och sökord valdes utifrån syftets bärande begrepp.Resultat: I föreliggande arbete identifierades fem huvudkategorier, reaktioner i samband med dödsbeskedet, existentiellt lidande, betydelsen av stöd från hälso- och sjukvården, förlustens påverkan på familjerelationerna samt strategier för att uthärda förlusten. Slutsats: De anhöriga betonade att det bemötande och de stödinsatser som erhölls av hälso- och sjukvårdspersonal vid ett traumatiskt dödsfall var avgörande för hela upplevelsen. Dock visade resultatet i föreliggande arbete att de anhörigas känslomässiga behov ofta inte tillfredsställdes. Anhöriga upplevde även att hälso- och sjukvårdspersonalen var i behov av mer utbildning i att bemöta anhöriga i kris vid traumatiskt dödsfall och en ökad medvetenhet om relevant krisstöd.

Bakgrund. Inom svensk intensivvård vårdas 10615/1 000 000 invånare årligen till följd av traumatiska skallskador. Inom patientgruppen ses risk för infektioner, funktionsnedsättning och mortalitet. Ytterligare ses risk för malnutrition, vilket föranleder risk för infektioner, förlängd vårdtid och respiratorinducerade komplikationer.  Syfte. Studien syftar till att beskriva samband mellan kaloriadministrering på ≥15 kcal/kg/dygn, i enlighet med lokal riktlinje hos patienter som drabbats av traumatisk skallskada och kön, vikt och ålder, under vårddygn 268 på en intensivvårdsavdelning. Metod. Retrospektiv journaldatagranskning från 48 patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning i norra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt med inkluderingskriterierna ålder >18 år, vårdtid >8 dygn, inläggningskod ”skalltrauma” samt vårdtid januari 20136 september 2015. Journaldata bearbetades i Statistical Package for the Social Science (SPSS) version 22.0. Statistiska jämförelser genomfördes i ANOVA.  Design. Kvantitativ retrospektiv kohortstudie.  Resultat. Studien påvisade att 58 % av urvalsgruppen erhöll ≥15kcal/kg/dygn, i genomsnitt under vårddygn 268. Ytterligare erhöll 84 % av kvinnorna ≥15kcal/kg/dygn i genomsnitt, medan 48 % av männen erhöll ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgruppen med vikt 55675 kg erhöll 93 % ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgrupperna med vikt 76690 kg och vikt ≥91 kg var motsvarande siffror 59% respektive 31%. Mellan de olika viktgrupperna påvisades en signifikant skillnad. I relation mellan ålder och administrerade kalorier kunde ingen signifikant skillnad påvisas.  Slutsats. Vissa signifikanta skillnader påvisades inom urvalsgruppen. Med grund av resultat bör vidare forskning genomföras och berörd avdelning se över lokal riktlinje rörande nutrition i samband med traumatisk skallskada.

Abstrakt Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

<p>I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig.</p><p>Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till.</p><p>Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.</p>

I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig. Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till. Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004). Med utgångspunkt i dessa teorier så harvi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse av hur krishanteraren kan vara en hjälp förindividen att bearbeta den traumatiska krisen, samt hur vi kan se att funktionen krishanterare är ettbehov i ett individualistiskt Sverige. Vi kom fram till att krishanteraren genom att förmedla enmedmänsklig närvaro, hjälper och stöttar individen genom krisen. Vi tolkar det som attkrishanteraren i det individualistiska Sverige har ett behov att fylla, av krishanterare i och med attmänniskor idag är ovana vid att hantera kriser och de sociala banden är svagare.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.