Le milieu karstique, et tout particulièrement sa partie superficielle, est caractérisé par une altération importante responsable sur le site de Lascaux de formations calcaires en plaquettes mais aussi de dissolutions importantes pouvant laisser place à des sables, argiles, etc. La présence de grottes ornées dans ce milieu nécessite la caractérisation du milieu environnant afin de protéger les grottes et contribuer à la conservation des œuvres pariétales. Cette thèse porte sur la caractérisation du milieu karstique à plusieurs échelles au moyen de deux méthodes : la géophysique avec la Tomographie de Résistivité Electrique (TRE), et la caractérisation pétrophysique, à l’échelle du laboratoire, avec la microscopie, la porosimétrie au mercure et des mesures électriques sur échantillons. A l’échelle du massif, nous avons caractérisé l’amont hydraulique de la grotte de Lascaux par un suivi temporel par TRE durant 6 ans et par trois modélisations géostatistique 3D, à trois dates. Le suivi temporel a permis de comprendre le fonctionnement hydrogéologique du site. Le couplage du suivi temporel avec le 3D complété par les mesures sur échantillons a en outre permis de comprendre le fonctionnement d’un drain situé dans l’épikarst susceptible d’alimenter l’émergence à l’entrée de la grotte de Lascaux. La modélisation 3D a aussi permis d’identifier un escarpement du promontoire calcaire au nord-est de la grotte de Lascaux qui laisse place à des formations argilo-sableuse. A l’échelle de la paroi et en lien avec des recherches menées sur la grotte Chauvet-Pont d’Arc, un dispositif original de micro-TRE a été mis en place à la paroi dans une carrière souterraine, permettant une mesure de TRE à une échelle submétrique et une résolution centimétrique. A cette résolution apparaît un effet d’électrode que nous corrigeons lors de l’inversion des données de TRE par l’utilisation d’une Electrode Equivalente Ponctuelle (EEP) placée à une profondeur caractéristique. La paroi étudiée a été soumise à des feux. On montre par un suivi TRE sur plusieurs mois et des analyses pétrophysiques complémentaires que les feux impactent de façon tangible les premiers centimètres de la paroi dont la porosité et la connectivité sont modifiées. On montre en outre que des variations saisonnières de saturation sont mises en évidence à cette petite échelle. Ce dispositif pourrait être appliqué au site de Lascaux pour, à terme, mesurer et prédire les arrivées d’eau à la paroi, en lien ou pas avec la circulation modélisée à l’échelle du massif. Une telle démarche pourrait devenir un outil de conservation de parois rocheuses support d’œuvres pariétales. / The karst environment and especially its superficial part is typified by an important alteration. At the Lascaux site, alteration is responsible for plate limestone and also detrital clayey-sands soils due to dissolution of limestones. The presence of painted caves in this altered environment raises the need to characterize the karst environment in order to protect the caves and contribute to mural paintings conservation. The aim of this PhD thesis is to characterize the karst environment at different scales using two main methods: (1) geophysics and in particular Electrical Resistivity Tomography (ERT) and (2), petrophysics at the Lab scale, including microscopy, mercury porosimetry and electrical measurements. At the field scale, we characterized the calcareous surroundings of the Lascaux cave relying on a 6 years-long time-lapse monitoring by ERT complemented by geostatistical 3D reconstructions of the resistivity values. The time-lapse monitoring permitted a better understanding of the hydrogeology of the site. Combining ERT time-lapse monitoring, 3D models of the resistivity distribution and additional measurements on samples allowed to identify a drain within the epikarst, which is most likely responsible for the emergence of water at the Lascaux cave entrance. The 3D modelling of the resistivity values also allowed to identify a scarp of unaltered limestones, northeast of the Lascaux cave, leaving room for clayey-sand detrital formations. In relation to a current research program on the Chauvet-Pont d’Arc cave, an original micro-ERT acquisition layout was fitted on the wall of an underground quarry, allowing measurements at a sub-metric scale with a centimetric resolution. At such a fine resolution, an unwanted electrode effect appeared. We remedied this electrode effect by inverting ERT data with an Equivalent Electrode Point (EEP) buried in the ground at a characteristic depth. The quarry wall was subjected to fires. Relying on a micro-ERT time-lapse monitoring during few months complemented by petrophysical analyses, we showed that the fires impacted the first centimeters of the quarry wall whose porosity and connectivity were modified. We also showed that seasonal water saturation variations could be detected at such a small scale. Thus, this small scale acquisition layout may ultimately be used at Lascaux to measure and predict water intakes directly at the cave walls in relation, or not, with the water flow modelled at the field scale. Such an approach may become a new tool for the conservation of painted cave walls.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.

Master's thesis. / Format: PDF. Bibl.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:19:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MaisyMF_DISSERT.pdf: 1608819 bytes, checksum: a0eb38caacba9b7d135075612c3f864e (MD5) Previous issue date: 2010-06-09 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / Cette recherche vise ? r?fl?chir sur la culture vers le point de vue de l'art. ? partir de la pens?e d'Antonin Artaud (1896-1948), qui nos invite ? penser la culture tel comme une ramification de la vie. Le th??tre, la sc?ne pour ses nombreuses cr?ations, il se d?place dans l'espace, une fois qu'Artaud vas essayer de vivre leurs exp?riences sc?niques a partir de son propre th??tre, le Th??tre de la Cruaut?, avec des actions vecue, en nient alors la repr?sentation. Ainsi Artaud a fait de votre existence une oeuvre d'art, il transporte ? sa propre vie l'esth?tique de la cruaut?, tel comme il l'a compris. Cette ?tude pr?sente le concept de la cruaut? artaudienne, l'attachant ? la culture, donnant lieu a ce qu'on appelle la Culture de la Cruaut? / A presente pesquisa objetiva refletir acerca da cultura pelo vi?s da arte. A partir do pensamento de Antonin Artaud (1896-1948), que nos convida a pensar a cultura como um desdobramento da vida. O teatro, palco para suas in?meras cria??es, desloca-se no espa?o, uma vez que Artaud ir? experimentar viver suas experi?ncias c?nicas a partir de seu pr?prio teatro, o Teatro da Crueldade, com a??es vividas, negando ent?o a representa??o. Dessa forma Artaud fez de sua exist?ncia uma obra de arte, transportando para a pr?pria vida a est?tica da crueldade, como a entendeu. Este estudo apresenta o conceito de crueldade artaudiano, atrelando-o ? cultura, o que deu origem ao que chamamos de Cultura da Crueldade

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:35:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AntonioPS.pdf: 1422474 bytes, checksum: 56eb2f26bc9793947acf218454e0cb2d (MD5) Previous issue date: 2008-11-14 / Cette ?tude propose une lecture du sport d endurance, prenant comme perspective th?orique l imaginaire radical et consid?rant les dimensions socio-historiques e subjectives de la pratique de courses de longue distance. D abord, l ?chantillon la recherche a ?t? compos? de huit sujets-atl?tes du groupe de courreurs de rue Sport Vida. Ainsi, em m?me temps que nous faisons une analyse socio-historique de cette pratique sportive, nous consid?rons l ensemble des aspects s?cio-culturels et poursuivons la recherche avec comme objectif de comprendre les sens qui lui sont attribu?s par les sjuets-atl?tes, au-del? de l aspect ?conomique et de la consommation. Nous observons que, m?me si l alt?tismo qui est pratiqu? a des aspects competitifs (economiques), les atl?tes cr?ent d autres sens pour continuer a pratiquer ce sport, comme les amiti?s, ?tre ensemble avec les amis. Ils rompent avec la logique d?terministe du sport d?passer la limite du corps, vaincre ? n importe quel prix, d?passer les coll?gues -, en cherchant des moments de solidarit?, un sport sans violence et affectif. Nous percevons n?anmoins des contradictions dans le discours de quelques atl?tes quand confessent que le plus important est l amour du sport, les amiti?s, mais r?clament du manque de sponsorts et d appui pour pouvoir s entrainer tranquillement. Cette recherche a aussi montr? que dans la pratique de ce sport, les atl?tes construisent une obstination, sachant le sacrifice qu il impose au corps, mais cela se transforme en plaisir, excitation et recherche d ?motions fortes. Valeurs ?thiques sont aussi construites et valoris?es dans l atl?tisme, ce qui est observ? lorsque que les sujets-atl?tes critiquent avec v?emence a propos de l usage de substances chimiques par les sportifs. En choisissant l imaginaire radical comme principale inspiration th?orique pour cette recherche, il devient ?vident que le sport peut ?tre ressignifi?, ? partir du moment que cet imaginaire est potencialis? dans l enseignement de l ?ducation physique, porvocant chez les ?l?ves une r?flexion critique sur la soci?t? et sur le sport, qui passe ? ?tre redimensionn? vers la solidarit?, avec d?mocratie et autonomie. Enfin, l ?tude a r?v?l? que le sport d endurance est capable de cr?er des liens sociaux et structurer des relations ? partir de cette pratique / Este estudo prop?e uma leitura do esporte de rendimento, com o aporte te?rico do imagin?rio radical, considerando as dimens?es s?cio-hist?ricas e subjetivas na pr?tica de corridas de longa dist?ncia. De in?cio, a amostra da pesquisa foi composta por oito sujeitos-atletas do grupo de corredores de rua Sport Vida. Assim, ao fazermos uma an?lise s?cio-hist?rica dessa pr?tica esportiva, consideramos em conjunto os aspectos socioculturais e seguimos com o objetivo de compreender os sentidos a ela atribu?dos pelos sujeitos-atletas, para al?m do aspecto econ?mico e do consumo. Observamos que, mesmo o atletismo envolvendo aspectos relacionados ao rendimento, os atletas criam outros sentidos para continuarem desenvolvendo essa pr?tica, como as amizades, o estar juntos com os amigos. Eles rompem com a l?gica determinista do esporte ultrapassar o limite do corpo, vencer a qualquer pre?o, sobrepujar os colegas , buscando momentos de solidariedade, um esporte sem viol?ncia e afetivo. Percebemos, por?m, contradi??es, no discurso de alguns atletas, quando confessam que o mais importante ? o amor pelo esporte, as amizades, mas reclamam da falta de patroc?nio e de apoio para poderem treinar com mais tranq?ilidade. Esta pesquisa tamb?m revelou que, nessa pr?tica, os atletas constroem uma obstina??o, devido ao sacrif?cio que ela imp?e ao corpo, por?m isso ? transformado em prazer, excita??o e busca de fortes emo??es. Valores ?ticos tamb?m s?o constru?dos e valorizados no atletismo, o que ? observado quando os sujeitos-atletas fazem cr?ticas contundentes ao uso de subst?ncias qu?micas por aqueles(as) que o praticam. Ao tomarmos o imagin?rio radical como principal fonte te?rica para esta pesquisa, fica evidente que o esporte pode ser ressignificado, desde que esse imagin?rio seja potencializado no ensino da educa??o f?sica, provocando nos alunos uma reflex?o cr?tica sobre a sociedade e sobre o esporte, que passa a ser direcionado para a solidariedade, com democracia e autonomia. Enfim, o estudo revelou que o esporte de rendimento ? capaz de criar la?os sociais e estruturar rela??es ? sua volta

Internationella mätningar visar att svenska elever ligger långt bakom många andra västerländska länder i matematik. Trots ett trendbrott senaste åren så ligger resultaten under medel. För att bibehålla en industriell och teknisk utveckling i svenska samhället är goda resultat i matematikämnet en förutsättning. I den här studien har syftet varit att undersöka när elever i tredje klass på en svensk skola upplever matematikundervisningen som intressant respektive ointressant. Detta i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar elevers motivation till lärande inom matematik. Studien innefattar främst intervjuer och genomfördes hos en svensk tredjeklass i västra Sverige. Dessa har sedan analyserats och tydliga svar har kunnat kopplas kring studiens båda frågeställningar. Resultatet visar att elever har olika upplevelser av matematik och att sättet de önskat att undervisningen bedrivs på skiljer sig. Andra delar som studien lyfter fram i den teoretiska bakgrunden är skillnaderna mellan läroboksbunden matematikundervisning samt undervisning bedriven utan lärobok. Motivationsteorier har även lyfts fram tillsammans med alternativa metoder för matematikundervisning.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur förskollärare arbetar med fysik tillsammans med barn mellan ett och tre år samt förskollärares tankar om detta arbete. Dessutom studeras vad förskollärarna anser att de har för möjligheter, fördelar, hinder och nackdelar i arbetet med fysik med de yngsta barnen. Utöver det berörs vilket material och vilka miljöer som är lämpade vid detta arbete. Vid fyra intervjuer har sex förskollärare bidragit med empiri till detta. Resultatet visar att förskollärare arbetar med fysik utan att riktigt tänka på att det är det de arbetar med tillsammans med barnen. Ibland belyses inte alls vad det är barnen berör när de arbetar kring fysik och i vissa fall belyser förskollärarna det som naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare anser att det är av högre vikt att barnen får undersöka kravlöst med hjälp utav sina sinnen samt med glädje experimentera kring hypoteser än att de får ”rätt” svar från de vuxna. Förskollärarna är oense kring om barnen ska få arbeta med naturvetenskapliga begrepp eller inte. I studien lyfts också Piaget och Vygotskijs teorier upp. Diskussionen synliggör tankar om förskollärare bör dela upp naturvetenskapens olika ämnen, om de bör arbeta med olika verktyg, vad vidareutbildning kan leda till, vad som händer om barn får stöd i sin kunskapsutveckling samt vad material och tilltro till barnens förmåga kan leda till. Därtill skrivs en metoddiskussion, förslag till framtida forskning samt pedagogiska implikationer.

Den rådande klimatdebatten har resulterat i att människor ställer högre krav på företag i att inte enbart vara vinstdrivande utan även fokusera på vad företag kan göra för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt som det ställs högre krav på företagen i att agera hållbart, existerar även en utmaning för företag i Sverige att attrahera framtida arbetskraft, som nu utgörs av Generation Z. Företags agerande inom hållbarhetsaspekter har visats ha en positiv relation för företags attraktivitet. Det leder fram till syftet för denna studie som är att beskriva Generation Z:s uppfattning om företags attraktivitet utifrån ekonomiska, sociala och miljöaspekter. Studien präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, med en deduktiv ansats utifrån teorierna Corporate Social Responsibility och extern Employer Branding samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av Generation Z’s studerande på Jönköping University. Insamling av empiri utförs genom en skrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som tillhör Generation Z och är studerande i fjärde till sjätte terminen på Jönköping University. Insamlad empiri analyserar genom en tematisk analysprocess med kategorier utifrån de valda teorierna extern Employer Branding samt tre aspekter av Coraporate Social Responsibility som kan påverka ett företags attraktivitet. Genom resultat och analys framkommer olika faktorer inom de tre aspekterna som uppfattas skapa attraktivitet för ett företag för Generation Z. Där Generation Z uppfattar företags externa Employer Branding genom att visa arbetet inom hållbarhetsaspekterna som attraktivt för ett företag.

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.